Kulturarvsforskningen och samhällsutmaningar
I slutet av maj samlades det externa forskarråd som är knutet till Riksantikvarieämbetet. Ledamöterna som ingår i rådet representerar den bredd som finns inom kulturarvsforskning. Tack vare sin bredd är kulturarvsforskning ett viktigt forskningsfält för många aktuella samhällsutmaningar.
De nio utvalda forskarna i det externa rådet är länk mellan myndigheten och forskarsamhället. De bistår myndigheten i att vara nära aktuella forskningsfrågor och bidrar till att lyfta fram de positiva effekter som kulturarvsforskning har på samhällsutvecklingen.
Hur kan fler ta del av och ägna sig åt kulturarvsforskning?
Under ledning av samordnaren för forskningsfrågor på Riksantikvarieämbetet, Helena Victor, diskuterade rådet en rad frågor på senaste mötet. Huvudfrågan var hur kulturarvsforskning kan bli mer tillgänglig för fler och hur fler kan bidra till forskningsfältet.
Utnyttja resurser mer effektivt
En av ledamöterna i Riksantikvarieämbetets externa forskarråd är Kristina Mjörnell, adjungerad professor och affärs-och innovationsområdeschef vid RISE.
RISE, Research Institutes of Sweden, är ett statligt forskningsinstitut med drygt 3 300 anställda som ser till att offentlig sektor och industri kan ta ett helhetsgrepp på komplexa frågor kring innovation med hjälp av forskning och utveckling.
Vilka aktuella samhällsutmaningar ser du att kulturarvsforskningen kan bidra till att lösa, Kristina?
– Kulturarvsforskning kan bidra till att minska klimatavtrycket och utnyttja resurser mer effektivt. Forskningen kan rikta fokus mer på renovering och konvertering av byggnader som ett alternativ till att riva och bygga nytt.
– Byggnader har alltid återanvänts av praktiska, ekonomiska, symboliska och kulturhistoriska skäl, men idag är anledningen även att minska koldioxidavtrycket av den byggda miljön, säger Kristina Mjörnell, RISE.
Museer är kreativa forskningsmiljöer
På Östergötlands museum arbetar arkeologen och forskaren Per Nilsson, även han ledamot i Riksantikvarieämbetets externa forskarråd. Per är även styrelseledamot i FOMU, Forskning vid museer, ett nätverk som samlar museer som bedriver forskning.
Östergötlands museum blev korad till Årets museum 2023 i Sverige och är nominerat till den prestigefyllda internationella utmärkelsen European Museum of the Year Award 2024. Ett nyrenoverat länsmuseum i Linköping som utöver utställningar har en viktig roll i forskningen om kulturarv i Östergötland.
Vad anser du att forskning på och med museer tillför musei- och kulturarvsforskningen, Per?
– Museer har potentialen att vara kreativa forskningsmiljöer som bedriver egen forskning såväl som i dialog med universitet i Sverige och utomlands.
– Museernas stora bredd öppnar upp forskningsmöjligheter kring ett flertal olika ämnen, källmaterial och tidsperioder såväl som forskning kring utställningar, arkiv och museernas uppdrag att förmedla kunskap och upplevelser. Den nya museilagen ger också ett särskilt stöd till museernas kunskapsuppbyggnad, säger Per Nilsson, Östergötlands museum.