Nyhetsarkiv
Svart papplåda med flaskor och förpackningar i
Förbandslåda från 1939. Foto: (CC BY-NC-ND)

Beredskapsveckan 2024: Sätt i gång! Gäller även kulturarvssektorn

Det är inte bara privatpersoner som behöver preppa – även de som ansvarar för kulturarv i alla dess olika former måste aktivt arbeta med sin beredskap. Här finns tips och resurser för hur kulturarvsförvaltare kan stärka sin beredskapsplanering.

Under vecka 39 arrangerar MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, den årliga Beredskapsveckan. Inför den veckan vill Riksantikvarieämbetet passa på att lyfta vikten av beredskapsplanering för kulturarvssektorn.

Årets tema för Beredskapsveckan är ”Sätt i gång!” — en tydlig uppmaning från ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, som tidigare i år betonade vikten av att handla snarare än att fastna i planeringsfasen: ”Good enough imorgon är bättre än perfekt om fem år.”

Ökad medvetenhet – men fortfarande mycket att göra

Idag har omkring 30 procent av museerna i Sverige uppdaterade katastrofplaner. Många fler kulturarvsaktörer arbetar aktivt med frågan vilket innebär att siffran sannolikt kommer att öka de närmsta åren. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att en välfungerande beredskap tar tid att utveckla. Planer och riskanalyser måste vara levande dokument som kontinuerligt uppdateras och implementeras för att skapa en stark säkerhetskultur inom hela organisationen.

Prioriteringskort och lampa i en låda.
Prioriteringskort för att rädda rätt saker vid en katastrofsituation. Foto: (CC BY)

Inte bara upp till eldsjälar

Tidigare var det ofta eldsjälar inom museerna som drev fram beredskapsarbetet. Nu har dock allt fler museer en ledning som tydligt prioriterar denna viktiga arbetsuppgift. Dessa museer har ofta kommit längre i sitt beredskapsarbete. Ett exempel på framgångsrikt samarbete är när centralmuseer och länsmuseer har jobbat tillsammans med detta i studiecirklar.

Vilka risker behöver man ta höjd för?

Hotbilden varierar mellan olika verksamheter, vilket innebär att varje organisation måste göra en egen riskanalys baserad på sina unika förutsättningar. Det är viktigt att känna till vad som sker i det egna närområdet samt vad som inträffat i andra liknande verksamheter.

Vattenskador, brand och skadedjur

Vanliga problem som museer ställs inför idag inkluderar vattenskador, skadedjur och mögel, ofta till följd av extremväder och klimatförändringar, men också på grund av bristfälligt underhåll av byggnader. Bränder och stölder är mer ovanliga, men kan få förödande konsekvenser.

Riksantikvarieämbetet publicerar årligen en rapport Incidenter inom museernas samlingsförvaltning, vilken kan fungera som ett värdefullt underlag för riskanalyser. Dessutom har Riksantikvarieämbetet i samarbete med fyra museer utvecklat ett verktyg för att underlätta arbetet med riskanalys. I en sådan analys ingår även att identifiera åtgärder för att förebygga hot eller minimera skador.

Närbild på en insikt som kryper på grönt tygunderlag.
Långsprötad silverfisk, latin Ctenolepisma longicaudata, äter främst material som innehåller stärkelse, som papper och tapeter. Den är ett problem på många kulturinstitutioner och kan komma in i byggnader med nytt byggmaterial. Foto: (CC BY)

Aktörsdrivna hot

Aktörsdrivna hot — när kulturarv medvetet utsätts för intrång, missbruk eller förstörelse — har blivit en aktuell fråga i närområdet och bör därför inkluderas i riskanalysen. För att stödja detta arbete har Riksantikvarieämbetet låtit FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, ta fram rapporten Hoten mot kulturarven.

Vikten av en katastrofplan

Om det ändå går fel och olyckan är framme är det avgörande att ha en tydlig plan på plats. Detta innebär att det finns en klar rollfördelning, aktuella kontaktuppgifter samt en prioritering av vilka kulturarv som ska räddas först. För att underlätta arbetet med att skapa katastrofplaner finns nedladdningsbara mallar tillgängliga.

Stöd och Inspiration

På Riksantikvarieämbetets webbplats hittar du de resurser som nämns i artikeln samt handböcker och kontinuerligt uppdaterad information om hur man skyddar kulturarv i krig och andra krissituationer (se länksamling).

För ytterligare inspiration, boka in den 24 september, då tre museer och ett bibliotek delar med sig av sina erfarenheter och råd kring beredskapsarbete.

Vill man redan nu öva på museets beredskap kan man skriva ut vår Beredskapsloppa med åtta uppgifter att göra och diskutera på museet.

Färgglatt papper med korta texter om olika uppgifter, som kan vikas i ihop som en s.k. papperloppa.
Pappersloppan har åtta uppgifter om beredskap för museer, och beskrivning hur den ska vikas. Foto: (CC BY)

Länkar till rapporter, planer och webbinarium som nämns i artikeln

När du vill veta mer

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: