Incidenter på museer – årets sammanställning färdig
Nu är en ny rapport om incidenter som påverkat museernas samlingar klar. Liksom tidigare år är skadedjur och vattenskador vanliga på museer, medan få museer har haft bränder och stölder.
Rapporten ”Incidenter inom museernas samlingsförvaltning: sammanställning av enkätundersökning 2024” sammanfattar de svar som museer har lämnat i en enkät som Riksantikvarieämbetet skickade ut i samarbete med Myndigheten för kulturanalys i början av året.
– Tack till alla museer för era svar om incidenter, svaren ger oss god inblick i vilka problem som museerna ställs inför, och vi hoppas det ska ge museerna ett bra underlag i arbetet med riskanalyser och inspiration inför framtagandet av övningsscenarier, säger Erika Hedhammar, utredare på Riksantikvarieämbetet.
Vattenskador
Av de museer som svarat på enkäten uppger 37 procent att de har hade haft en översvämning eller vattenskada på museet. Många av vattenskadorna har skett i samband med väderrelaterade händelser som skyfall, snösmältning och minusgrader och genom läckage från tak, fönster, rör och liknande.
Det förebyggande arbetet med vård och underhåll av byggnader samt tidig upptäckt av vattenskador är viktigt eftersom klimatförändringarna ökar risken för fler vattenrelaterade incidenter och väl underhållna byggnader står bättre rustade för detta.
Skadedjur
Långsprötade silverfisken, mal, olika gnagare, museiänger, pälsänger, mattbagge, strimmig trägnagare, trämask, tobaksbagge, fläskänger, mässingsbagge, grävling och fåglar. Det är exempel på skadedjur som 44 procent av museerna säger sig ha problem med och som kan skada samlingarna.
Kunskapen om vilka skadedjur som förekommer verkar vara god hos museerna. De senaste åren har 150 så kallade IPM-koordinatorer utbildats. IPM är en förkortning av Integrated Pest Management och en IPM-koordinator samordnar skadedjurskontrollen på museer, arkiv och bibliotek.
– Det är nästintill omöjligt att undvika att få in skadedjur i samlingarna och det handlar om att begränsa antalet och försvåra deras tillvaro så mycket det går, säger Carola Häggström, utredare på Riksantikvarieämbetet.
Brand
Få museer uppger att de har drabbats av brand under året och det är liknande resultat som vid tidigare enkätundersökningar. De få bränder som har inträffat har uppstått i elektrisk utrustning, i museets café, under programverksamhet eller varit en anlagd brand.
Trots att det inträffar relativt få bränder på museer som skadar samlingarna, så kan en brand som får spridning få stora konsekvenser. Brand är därför en viktig risk att förhålla sig till när museer gör riskanalyser och katastrofplaner.
Katastrofplaner
Arbetet med att ta fram, implementera, öva och uppdatera en katastrofplan är ett ständigt pågående arbete. Många museer uppger att de arbetar med att ta fram en katastrofplan men endast 29 procent av samtliga museer som svarat svarar att de har en färdig katastrofplan.
Bland centralmuseerna är det 46 procent som uppger att de har en katastrofplan. I enkätsvaren från 2022 var det en markant ökning av antal centralmuseer som uppger att de har en katastrofplan och 2023 ökar antalet ytterligare.