Nyhetsarkiv
Kvinna med mörkt långt hår i rutig kappa som står mot husvägg
"Riksantikvarieämbetet arbetar aktivt med att stärka den nationella implementeringen av 1954 års Haagkonvention" säger Agnes Norberg, handläggare på Riksantikvarieämbetet med ansvar för tillstånd till utmärkningen av kulturegendom med den blåvita skölden. Foto: (CC BY)

Blåvita skölden – kulturarvets röda kors

På samma sätt som det röda korset identifierar sjuka, sårade och vårdpersonal under väpnad konflikt så identifierar den blåvita skölden folkrättsligt skyddad kulturegendom. Det är en krigsförbrytelse att förstöra egendom utmärkt med blåvit sköld och ansvar kan komma att utkrävas i både svensk och internationell domstol.

1954 års Haagkonvention gör det möjligt att märka ut kulturegendom med den blåvita skölden. Först ut i Sverige att märka ut kulturhistoriska platser och byggnader var Gotlands län. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det försämrade säkerhetspolitiska läget  har fler länsstyrelser prioriterat arbetet med utmärkning.

Ansökningarna skjuter i höjden

Länsstyrelserna ansvarar för urvalet av den kulturegendom som ska märkas ut inom varje län och Riksantikvarieämbetet fattar sedan beslut om tillstånd att använda emblemet, den blåvita skölden.

I september i år hade åtta länsstyrelser beviljats tillstånd att använda emblemet och genomföra utmärkning av totalt 423 egendomar.

– Det är en oerhört positiv utveckling. Utmärkning med den blåvita skölden är inte bara ett juridiskt verktyg om kulturegendom skulle förstöras i krig, det är också viktigt för att öka allmänhetens förståelse för kulturarvets internationella och folkrättsliga skydd, säger Agnes Norberg, handläggare på Riksantikvarieämbetet.

Länsresidenset i Göteborg har i dagarna fått sin sköld

En av de länsstyrelser som kommit långt i arbetet med utmärkning är Västra Götaland. I samråd med Försvarsmakten och ägare av egendomarna har 128 objekt valts ut och objekten är fördelade på 32 av länets 49 kommuner. Ett av objekten är länsresidenset i Göteborg.

En man i kavaj som skruvar upp en skylt på en husvägg.
Mats Herklint, chef på kulturmiljöenheten, skruvar fast en blåvit sköld på residenset i Göteborg. Residenset är ett av 128 utvalda objekt som ska märkas. Huset som är från 1648 är Göteborgs äldsta bevarade profana byggnad. Foto: (CC BY-NC-ND)

– Urvalet ska spegla det som är kulturhistoriskt unikt för länet. Vilka objekt som får märkningen kan komma att utökas och förändras över tid, berättar Mats Herklint, chef på kulturmiljöenhet, Länsstyrelsen Västra Götaland.

Svenska Unescorådets fokus under året

Unesco är det FN-organ som ansvarar för kulturfrågor och i de flesta medlemsländer finns det även en nationalkommission som arbetar med Unescos frågor. Sveriges nationalkommission är Svenska Unescorådet. Unescorådet har i uppdrag att ge råd till regeringen gällande Unescos verksamhet och sprida kunskap om Unesco nationellt.

En kvinna med kort grått hår står framför ett träd i ljusgrön tröja
Maria Wilenius tillträdde uppdraget som generalsekreterare för Svenska Unescorådet i augusti i år. Att uppmärksamma 70-årsjubileumet av 1954 års Haagkonvention och vikten av skydd av kulturarv, är i fokus för Svenska Unescorådet under året. Foto: (CC BY-NC-ND)

– Materiellt och immateriellt kulturarv är avgörande delar av mänsklighetens historia och identitet. De berättar inte bara om vilka vi har varit, utan också om vilka vi är idag och ger oss insikter om framtiden. Det är därför särskilt glädjande att vi nu ser en ökad uppmärksamhet kring skydd av kulturarv i Sverige, särskilt i år när Haagkonventionen firar sitt 70-årsjubileum, säger Maria Wilenius, generalsekreterare för Svenska Unescorådet.

När du vill veta mer

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: