Hitta data från tusentals arkeologiska undersökningar
Dokumentation från arkeologiska utgrävningar måste bevaras så att kunskap om fornlämningar kan användas i forskning och i samhällsbyggnadsprocesser. Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Uppsala universitet genomfört projekt Urdar. En insats som gör det lättare att hitta i dokumentationen från över 3000 arkeologiska undersökningar genomförda av Riksantikvarieämbetets Uppdragsverksamhet.
Arkeologiska utgrävningar i Sverige dokumenteras numera nästan uteslutande med digital teknik, men bevarandet har släpat efter. Risken är överhängande att 2000-talets utgrävningar inte kan beforskas i framtiden och att stora mängder digital information går förlorad.
Unik insats med hjälp av geodata
Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Uppsala universitet genomfört en unik insats för att bevara och tillgängliggöra digital arkeologisk fältdokumentation från över 3 000 arkeologiska uppdrag.
Projekt Urdar, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, har säkerställt att geodata från Riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningar nu säkrats för framtiden och gjorts tillgängliga för avancerade analyser.
Forskare, datorutvecklare och arkivarier
Projektet har letts av Daniel Löwenborg vid Uppsala universitet och Åsa Larsson vid Riksantikvarieämbetet, och har involverat ett team med forskare, datorutvecklare och arkivarier som alla bidragit med sin expertis.
– På 2000-talet har dokumentationen vid arkeologiska undersökningar övergått till att bli alltmer digital. Riksantikvarieämbetet arkeologiska uppdragsverksamhet var tidiga pionjärer på området och utvecklade programvara för att kunna registrera fältdokumentation i databaser och analysera den i kartmiljöer på datorn, så kallad GIS, säger Åsa Larsson, enhetschef för Teknik och digital förmedling på Riksantikvarieämbetet.
Till nytta för samhällsbyggnadsprocesser och forskning
När myndighetens arkeologiska verksamhet flyttade över till Statens historiska museer 2015 arkiverades databaserna, men det krävdes tillgång till speciella program för att kunna ta del av innehållet i dem.
– Det är viktigt att säkerställa att databaserna omvandlades till öppna och mer arkivbeständiga format – men också att det skulle bli enklare att hitta och beställa fram material. Informationen i databaserna behövs både för den arkeologiska forskningen och som planerings- och kunskapsunderlag inom samhällsbyggnadsprocessen, säger Åsa Larsson.
Kopplar samman kunskaper
Projekt Urdar gör att information om platser blir mer tillgänglig och möjlig att söka fram. Det blir enklare att hitta rapporter, arkivhandlingar som tillhör samma fornlämning och socken, eller har samma ämnesord till exempel.
– Data syns nu bättre i sin kontext och handlingarna är sammankopplade digitalt. Om man till exempel letar efter en rapport får man nu fram annan dokumentation om samma uppdrag som skapar en bättre förståelse för innehållet, säger Matilda Ekström, tillförordnad avdelningschef Arkiv och Bibliotek på Riksantikvarieämbetet.
Läs Uppsala universitets nyhet om projekt Urdar (uu.se)
