Stort behov av att öka takten på beredskapsarbetet

Rådet för skydd av kulturarv inrättades på uppdrag av regeringen våren 2024 i syfte att stärka beredskapsplaneringen inom kulturarvssektorn. I uppdraget ingår även att identifiera och sammanställa behov av beredskap för skyddet av kulturarv.

Katastrofplaner och kontinuitetshantering

Rådet ser att fler kulturarvsförvaltare måste ta fram katastrofplaner och planer för hur de ska kunna upprätthålla verksamheten under kris- och krigssituationer.

– För många museer, arkiv och bibliotek och andra kulturarvsaktörer är de här uppgifterna både nya, resurskrävande och komplexa. Det är många som saknar katastrofplaner och planer för hur verksamheten ska upprätthållas under kris- och krigssituationer. Planerna behövs för att åstadkomma konkreta förberedelser och stärka samarbeten mellan aktörer, säger Eric Fugeläng, vikarierande överantikvarie på Riksantikvarieämbetet och ordförande i Rådet för skydd av kulturarv.

Kompetensen inom en rad områden behöver stärkas

Det behöver ske genom kompetenshöjande insatser bland aktörer inom kulturarvssektorn inom en rad områden.

Till exempel behöver fler ha generell kunskap om totalförsvaret, beredskapsplanering och krigsorganisation, kunskap om hotbilder, scenarier och riskanalys, säkerhetsskydd, informationspåverkan och cybersäkerhet, metoder för skydd av icke-flyttbart kulturarv, praktiknära utbildningar och genomföra övningar.

Säkra lokalerna och det digitala kulturarvet

Det finns magasin som är olämpligt placerade ur beredskapssynpunkt och fler kulturarvsaktörer behöver inventera sina lokaler för att kunna hantera längre avbrott i försörjning av el, data, vatten, avlopp.

Kulturarvssektorn behöver även koordinera behoven, metoderna och rollfördelningen för att säkra det digitala kulturarvet.

– Det är upp till varje kulturarvsförvaltare att se till att ha de kunskaper, de planer och gör de övningar som behövs för att kunna ta ansvar för sin beredskap. Ta hjälp av alla de kunskapssammanställningar som finns, bland annat hos Riksantikvarieämbetet, avslutar Eric Fugeläng.

Det här är Rådet för skydd av kulturarv

Rådet består av nio ledamöter från ledningarna för Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Kungliga biblioteket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens fastighetsverk, representanter från länsstyrelserna, från de centrala museerna, regionala museerna och Svenska kyrkan.

Uppdraget för rådet är att driva på planeringen för hur samlingar av kulturarv och kulturhistoriskt värdefulla fastigheter och miljöer ska skyddas vid höjd beredskap eller krig. Syftet är att stärka samverkan och samordningen mellan kulturarvsaktörer och höja kunskapen om beredskap.