Efter öppen data
Att öppna upp samlingar och publicera data med öppna licenser är bara det första steget mot att bli en verkligen öppen kulturarvsinstitution. Denna serie samlade fler aspekter om hur kulturarvsinstitutioner och samlingar kan bli öppet på digitala sätt, från att stödja och bygga communityn on- och offline till samarbete med partners. Under den sista sessionen av ”Open GLAM nu!” fokuserade vi på framtiden: Vad mer måste vi göra för att verkligen bli Open GLAM – och hur kan vi tillsammans utveckla denna rörelse vidare?
Vi tog först ett steg tillbaka och tittade på utvecklingen av den open GLAM-rörelsen och Kajsa Hartig (Västernorrlands museum) beskrev sitt perspektiv på nästa steg. Neal Stimler (Balboa Park Online Collaborative) tog oss steg för steg genom open access-processen – och vilka aspekter och förändringar det innebär för institutionerna.
En förändring av tankesätt
I sin presentation beskrev Kajsa Hartig institutionernas möjligheter och utmaningar i samband med Open GLAM och redogjorde för varför vi behöver en pågående diskussion (presentation). I början av sin presentation gick hon tillbaka till 2010 och diskussionen om museisamlingar online. Museer diskuterade frågan om öppna licenser mestadels som en risk för inkomster från digitaliserade objekt utan att ta hänsyn till användarnas behov. Kajsa presenterade förändringarna sedan dess, med museer som började nå ut till sina publik med öppet licensierat innehåll, till exempel på plattformar som Wikipedia.
Förändrade tankesätt inom museisektorn är essentiell, sa Kajsa. Sektorn står inför flera problem för att bli öppnare: Licensiering och upphovsrätt uppfattas som komplicerade och många institutioner beslutar därför fortfarande att använda mer restriktiva licenser. Sektorn behöver mer kompetenser i att tillämpa upphovsrätt till online-samlingar och data: ”Det finns ett behov av utbildning kring användningen av öppna samlingar för att förstå hur samlingarna kan användas och vilka är fördelarna för museerna.” GLAM-institutioner måste följa snabba förändringar och nya, smidiga arbetsmetoder behövs i sektorn.
Öppna samlingar och kulturarvsinstitutionernas uppdrag
Kajsa reflekterade också över det faktum att open GLAM-rörelsen i framtiden måste bli mer relevant för mindre institutioner – och engagemanget med publiken och outreach-aktiviteter kommer att vara avgörande för detta. Fördelarna med öppen data måste bli tydligare och bör därför anpassas till institutionernas bredare uppdrag och mål. Därför måste ämnet också tas upp på ledningsnivån för att göra diskussionen hållbar.
Vad kommer härnäst? Kajsa redogjorde för sina idéer till nästa steg av öppenhet: ”Jag tror att nästa steg av öppenhet borde fokusera på att skapa värde för publiken. Därmed skapar museer också mycket värde för sig själva. Detta innebär att lära sig att starta konversationer online, hur man engagerar målgrupperna online och hur man paketerar innehåll på ett sätt som lockar våra målgrupper.” Hon beskrev också rollen som partnerskap med olika aktörer i utbildnings-, politik- och ekonomisektorn spelar för att säkerställa återanvändning av datan. Återigen framhöll hon rollen för mindre, regionala och lokala institutioner i framtiden:
”Det är viktigt att visa framgångsrika exempel på andra institutioner än konstmuseer – hur öppna samlingar kan stödja en community och göra en skillnad i ett lokalt samhälle.” Kajsa Hartig
Datakvalitet och rika metadata spelar en avgörande roll för att göra öppna samlingar relevanta för utvecklare och användare. Kajsa beskrev behovet av kompetensutveckling i museer för att arbeta med sina metadata och förbättra kvaliteten på deras digitala samlingar för tillgängliggörande: ”Rollen av öppen data för att tillgängliggöra kulturarvsinstitutioner är central så att de kan stödja båda samhället, den icke-vinstdrivande sektorn och lokala företag att utvecklas och frodas.”
Omfamna open access
Hur kommer vi dit? Neal Stimler fokuserade på de steg som institutionerna måste ta för att starta ett open access-initiativ, inklusive bemanning, policyer och tekniska krav (presentation). Enligt hans uppfattning är open access central för GLAM-institutioner idag:
“Open access is a baseline requirement for cultural institution today, whether their focus is art, history, or science. A key point to know is that open access is a program, not a project.” Neal Stimler
Neal betonade en aspekt som Kajsa också nämnde: För att göra ett open access-initiativ hållbart måste GLAM-institutioner koppla dem till sina uppdrag och inse att open access blir en del av deras institutioner på ett långsiktigt sätt. I en särskilt intressant del av sin presentation introducerade han möjligheter att ta open access från projekt- till programnivån.
Efter att ha presenterat de olika roller institutionerna skulle behöva i sina dedikerade team, framhöll Neal vikten av partners på denna resa. “It’s important to treat them as team members and collaborators.” Bortsett från partners blir institutionens samhällen också centrala i denna process: Neal beskrev hur kulturellt och samhällsansvar måste vara en del av en GLAM-institutions initiativ med open access. Vissa samlingar eller artiklar kan ha ett särskilt värde för ett eller annat samhälle – hur kan institutioner hantera dessa relationer och möjliga resultat effektivt? Kan de bli partners i processen?
Skapa nya värden med öppen åtkomst
Neal tog oss igenom de tekniska kraven för system och support samt förändringar av kundtjänster, inklusive avgifter och nya sätt att generera intäkter: “The shift in the value for cultural institutions in an open access environment is to optimize the brand and trademark through new business relationships and partnerships.”
När det gäller marknadsföring och kommunikation markerade Neal de viktigaste meddelandena under ett open access-initiativ: “Open access is the most important thing your institution will do, more than any building, event, exhibition, project or publication. […] There’s nothing that has come before that will ever mean or will have as much impact as this.”
Han underströk vikten av att bygga hållbara relationer med publiken. I detta sammanhang beskrev han också vilka typer av digitalt innehåll som behövs för att vårda dessa relationer och möjligheter att arbeta med användare på data. I en avslutande anmärkning sammanfattade Neal möjligheterna att öppna ganska förr än senare:
“Open access is about the Commons of Now. […] Cultural organizations can create content and dedicate to the Public Domain today. We don’t have to wait another 100 years.” Neal Stimler
Att ta med sig
- Open access och att bli en open GLAM är inte ett mål i sig. Motsvarande aktiviteter bör anpassas till institutionens uppdrag för att synliggöra och analysera effekterna och framstegen.
- För att verkligen omfamna open access krävs förändringar i institutionens kultur och arbetsrutiner.
- Att bygga hållbara relationer till era målgrupper och partners är essentiell för att bli öppen GLAM.
- Processen att bli och vara en open GLAM är ett initiativ som har potential att förvandla en institution – det är inget kortsiktigt projekt.
Mer information
Anne Young (2020): Implementing Open Access in GLAMs. Medium.
Effie Kapsalis (2020): 21st-Century Diffusion with Smithsonian Open Access. The Smithsonian.
Karin Glasemann (2020): Inside the Museum is Outside the Museum – Thoughts on Open Access and Organisational Culture. Medium.
Victoria Passau (2020): Open by default, closed by exception. Medium.
Zoë Richardson (2020): Mana taonga, Mana tangata. Medium.