Digitaliseringsprojekt

På arkivet handlar det primärt om projekt där arkivets samlingar digitiseras och på biblioteket främst digitisering av Riksantikvarieämbetets egen utgivning.

Den digital informationen publiceras och görs sökbar via olika plattformar. Det vanligaste är att arkivets material publiceras via e-arkivets söktjänst Arkivsök för att sedan skördas till K-samsök (och söktjänsten Kringla och Europeana). Bibliotekets material publiceras i DiVA för att sedan skördas till Libris, Swepub och bibliotekets katalog Vitalis.

Om du har frågor eller funderingar kring projekten kontakta Riksantikvarieämbetets arkiv (ata@raa.se) eller Vitterhetsakademiens bibliotek (bibl@raa.se)

Under pågående digitaliseringsprojekt kan material eller böcker vara utlånande till externa aktörer och är under den tiden otillgängligt. Se lista över utlånade arkiv.

Information om avslutade digitaliseringsprojekt hittar du här.

 

Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens äldsta historia: ett forsknings- och digitaliseringsprojekt

Projektperiod: 2024–2026
Digitalisering: Riksantikvarieämbetets arkiv, Kungliga biblioteket och Riksarkivets mediakonverteringscentrum i Fränsta.
Publicering: Arkivsök och Manuscripta
Status: Digitisering, bevarandeåtgärder, publicering och forskning kommer att genomföras successivt och parallellt under den aktuella projektperioden.

Syftet med följande projekt är att digitisera och tillgängliggöra arkivhandlingar som rör Riksantikvarieämbetets och Kungl. Vitterhetsakademiens äldsta historia samt att parallellt genomföra ett antal vetenskapliga undersökningar med dessa handlingar som källmaterial. De aktuella arkivhandlingarna spänner tidsmässigt från tidigt 1600-tal till sent 1800-tal och finns bevarade i Riksantikvarieämbetets och Kungliga bibliotekets respektive arkiv.

Bakgrunden till projektet är att samlingarna är mycket efterfrågade men samtidigt sköra och svårtillgängliga varför en digitalisering är nödvändig både i bevarandesyfte och för att öka deras tillgänglighet. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Kungliga biblioteket och Riksantikvarieämbetet och kommer att genomföras under en tvåårsperiod med start hösten 2024. Projektet finansieras i huvudsak med medel från Vitterhetsakademien (8.2 Mkr) samt med egeninsatser från Riksantikvarieämbetet och Kungliga biblioteket (ca. 2,8 Mkr). De sökta medlen kommer i huvudsak att bekosta löner för projektanställda, extern digitisering samt bevarandeåtgärder. Läs mer om projektet.

Kulturhistoriska byrån fotografier

Arkivreferenskod: SE/ATA/KBYR_1-1
Volymer: F1:171-240 (Fotografier över kyrkliga byggnader)
Syfte: Digitalisering
Institution: Stiftelsen Föremålsvård (Kiruna)
Beräknad tillgänglighet: 2025

Byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrån uppkom 1918 och arbetade med granskningar av nybyggnationer av kulturhistoriska byggnader, restaureringsärenden samt byggnadsantikvariska utredningar. Byrån överfördes till Riksantikvarieämbetet 1975. Fotografisamligen innehåller motiv på framförallt kyrkobyggnader. Följande län digitiseras just nu hos Stiftelsen Föremålsvård: Malmöhus län, Norrbottens län, Skaraborgs län och Stockholms län fram till  -Norrs. Målsättningen är att samtliga påsiktsbilder för fotografierna ska metadatasättas och digitiseras.

Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museum (1975-1997)

Arkivreferenskod: SE/ATA/ARK44_36-1
Volymer: F 9 C: 2-13 (Axel Unnerbäcks handlingar)
Syfte: Digitalisering
Institution: Göteborgs universitetsbibliotek (Göteborg)
Beräknad tillgänglighet: Hösten 2024

Riksantikvarieämbetet (1998-2012)

Arkivreferenskod: SE/ATA/ARK5_13-1/E 1 O
Volymer: E 1 O:41-44 (Dossiehandlingar 310-486/2012)
Syfte: Digitalisering
Institution: Göteborgs universitetsbibliotek (Göteborg)
Beräknad tillgänglighet: Hösten 2024

Vitterhetsakademien och riksantikvarien (1786 – 1922)

Arkivreferenskod: SE/ATA/ARK2_1-1
Volymer: A 1 A: 21, 54, 70-80, A 2 A: 6, 22, 32, B 1:15, 49, 78-80, 113-116 (protokoll och koncept)
Syfte: Digitalisering
Institution: Riksarkivet Fränsta (DIT)
Beräknad tillgänglighet: Hösten 2024

Arkeologisk dokumentation Helgeandsholmen

Arkivreferenskod: SE/ATA/ARK44_21-4
Volymer: A 1:1, B 1:1, D 1:1, D 2 A: 3, J 2 A:1-18, J 2 C:1-2, D 4 BA:1-131, K 1 B:1-13 (Ritningar över läderföremål, fyndkort, protokoll och fotografier)
Syfte: Digitalisering
Institution: Riksarkivet Fränsta (DIT)
Beräknad tillgänglighet: 2024

Fotografier över kyrkor i Östergötland

Projektperiod: 2019-
Digitalisering: Stiftelsen Föremålsvård (Kiruna)
Publicering: Arkivsök och K-samsök
Status: En del av materialet behöver fortfarande metadatasättas inför lagring i e-arkiv och publicering i Arkivsök.

De äldre topografiska samlingarna av fotografier över svenska landskap har digitaliserats sedan tidigare men landskapet Östergötland saknas. Det är fotografier som tillhör den så kallade foliesamlingen kyrkliga byggnader i Riksantikvarieämbetets topografiska serie med fotografier fram till omkring 1970-talet.

Carl Gustaf Rosenberg

Projektperiod: 2021-
Digitalisering: Stiftelsen Föremålsvård (Kiruna)
Publicering: Arkivsök och K-samsök
Status: Samlingen har digitiserats men behöver kompletteras med intern metadatasättning inför lagring i e-arkiv och publicering i Arkivsök.

Samling består av uppskattningsvis 3000 svartvita fotografier från 1940-talet av fotografen Carl Gustaf E Rosenberg (1883-1957). Omkring 840 av negativen är sedan tidigare digitaliserat. Arbetet med Turistföreningen årsböcker (STF).  Parallellt med arbetet för STF dokumenterade han arkitektur, gods, bruk och industrier. Bland annat anlitades han regelbundet av arkitekten Ivar Tengbom.

Påsiktsbilderna är uppklistrade på A4-papper och är ordnade efter landskap, platser/motiv och negativnummer. Fotografierna är utförda i gråskala. Det finns också negativ till bildsamlingen som inte kommer digitaliseras i detta skede. Tanken är att man som användare sedan skulle kunna beställa digitalisering av samlingens negativ i de fall sådana behov finns.

TJ Arnes samling (och Guillaume Berggren)

Projektperiod: 2021-
Digitalisering: Stiftelsen Föremålsvård (Kiruna)
Publicering: Arkivsök och K-samsök
Status: Samlingen har digitiserats men behöver kompletteras med intern metadatasättning inför lagring i e-arkiv och publicering i Arkivsök.

Fotografier som tillhör Ture J:son Arnes enskilda arkiv har digitiseras. Han specialiserade sig på kontakterna mellan Skandinavien och det tidiga Ryssland. Materialet innehåller också fotografier från undersökningarna vid Shah Tepé sydost om Kaspiska havet. Undersökningen, som ägde rum under Svenska Iranexpeditionen 1932–1933, ingick som en fristående del i Sven Hedins stora Asienexpedition 1927–1935. Materialet innehåller också fotografier från arkeologiska konferenser, museisamlingar och privata bilder från resor i Sverige, Europa och Främre Orienten.

Per Vilhelm Berggren (1835-1920), svensk fotograf verksam i Turkiet, där han etablerade sig som producent av ”turistbilder” och vykort. Han användes också för mer officiella uppdrag, som att föreviga det svenska kungabesöket 1885 och att dokumentera det turkiska järnvägsväsendets utbyggnad. Materialet består av två volymer med påsiktsbilder som tillhör Ture J:son Arnes enskilda arkiv. Fotografierna förvärvades troligen av Arne under hans resa i Turkiet 1906-1907. I materialet ingår vyer från bl a Istanbul, Konya och Nicaea (Iznik), bilder av frygiska och byzantinska monument samt en del folklivsbilder. En stor del av bilderna saknar negativ. Materialet är oordnat men det finns ofta någon slags metadata på baksidan av fotografierna. Negativnumret kan finnas angivet i de fall de finns vid påsiktsbilden. Fotografierna är utförda i gråskala.

Schering Rosenhanes planschsamling

Projektperiod: 2021-
Digitalisering: Riksantikvarieämbetet (internt)
Publicering: Vitalis, Arkivsök och K-samsök
Status: Digitisering är klar. Arbete pågår med komplettering av bibliotekskatalogens poster samt förberedelser inför leverans till e-arkiv och publicering i Arkivsök.

Schering Rosenhane d.y. (1754-1812) var en svensk friherre, ämbetsman och historisk författare. Hans samling av böcker och grafiska blad var betydande. Rosenhane var ogift och barnlös och när han dog ärvdes han av sin syster. Hon donerade den större delen av boksamlingen och hela planschsamlingen till Vitterhetsakademiens bibliotek. Planschsamlingen innehåller graverade och handritade kartor, originalakvareller, kopparstick mm varav åtskilligt skurits ut ur böcker. Planscherna digitiseras internt på Riksantikvarieämbetet parallellt med katalogisering i bibliotekssystemet och metadatasättning för ett digitalt bevarande. Ett hundratal av planscherna finns redan digitaliserade men nu görs samlingen i sin helhet – du kan söka bland planscherna i Vitalis.

 

Bilder av runstenar och bildstenar

Projektperiod: 2018-
Digitalisering: Riksantikvarieämbetet
Publicering: Arkivsök och K-samsök
Status: Pågående lagring i e-arkiv och publicering i Arkivsök, där återstår ett antal större landskap.

Bilder av runstenar och bildstenar består av fotografier och andra bilder av runstenar och bildstenar, som har monterats på planscher i den äldre bildsamlingen över Riksantikvarieämbetets topografiska serie (1860-1975). Planscherna är fysiskt ordnade efter landskap, stad/socken och platsnamn. Runstensnummer enligt verket Sveriges runinskrifter finns ofta noterat intill bilden (landskapsbokstav samt löpnummer). Materialet består av ungefär 110 volymer innehållandes planscher med uppklistrad bilder. Digitaliseringen har resulterat i omkring 13 000 digitala filer. Just pågår arbete med lagring i Riksantikvarieämbetets e-arkiv, publicering i Runor, Arkivsök och via K-samsök.

Bilder över runstenar och bildstenar digitaliserades som en del i projektet Evighetsrunor som finansieras av Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademien. I projektet deltar förutom Riksantikvarieämbetet också Uppsala runforum vid Uppsala universitet.

 

Orgelsamlingar

Projektperiod: 2021-
Digitalisering: Projekt Sonora och Göteborgs universitetsbibliotek (Göteborg)
Publicering: Arkivsök och K-samsök
Status: Digitisering och extern metadatasättning

Antikvarisk-topografiska arkivet har omfattande enskilda samlingar rörande restaurering, bevarande och forskning kring svenska orglar. Bröderna Moberg, Eric Erici, Carl-Gustaf Lewenhaupt och Bertil Westers arkiv digitaliseras som en del i projektet som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. Föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi leder projektet och digitiseringen utförs på Göteborgs universitets bibliotek.

Målsättningen är att delar av de samlingar som digitaliseras kommer kunna publiceras i Arkivsök.

Sjöregleringsprojektet

Projektperiod: 2021-
Digitalisering: Riksarkivet Fränsta (MKC)
Publicering: Arkivsök och K-samsök
Status: Intern metadatasättning och koppling till Kulturmiljöregistret inför lagring i e-arkiv och publicering i Arkivsök.

Inför sjöregleringarna av framförallt Norrlands älvar genomfördes kulturhistoriska, etnografiska, antikvariska, arkeologiska och botaniska undersökningar av de områden som skulle läggas under vatten i och med vattenkraftens införande. Sjöregleringsprojektets rapporter, fotografier (påsiktsbilder) och registerkort digitiseras och metadatasätts. Materialet ligger också till grund för forskningsprojektet Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer som drivs från Luleå Tekniska Universitet med finansiering från Riksantikvarieämbetets FoU-medel.

Målsättningen är att rapporterna är det första som kommer publiceras i Arkivsök, därefter genomförs ytterligare metadatabearbetning av påsiktsbilder uppklistrade på planscher och registerkort.

 

Topografiska serien  Lappland

Projektperiod: 2022-
Digitalisering: Riksarkivet Fränsta (MKC)
Publicering: Arkivsök och K-samsök
Status: Digitisering och extern metadatasättning

Topografiska serien är myndighetens topografiskt ordnade ärenden 1880-2020. Serien är uppordnad efter landskap, socken och fastighetsnamn. Materialet är det mest efterfrågade på Riksantikvarieämbetet arkiv. Landskapet Lappland digitiseras just nu med finansiering från Riksantikvarieämbetets FoU-medel.

De topografiska akterna kommer kunna beställas för ett digitalt utlämnande via Arkivsök.

Bebyggelseantikvariska rapporter

Projektperiod: 2020 och löpande
Digitalisering: Externa leveranser
Publicering: Arkivsök
Status: Metadatasättning, lagring och publicering

Under 2020 övergick Riksantikvarieämbetets arkiv till att ta emot bebyggelseantikvariska rapporter digitalt från aktörer som vill delge arkivet detta för framtida forskning inom kulturarvsområdet. De digitala rapporterna lagras i Riksantikvarieämbetets e-arkiv och går att beställa fram eller finns tillgängliga direkt i Arkivsök, beroende på publiceringsrättigheter.