”Wikipedia en oöverträffad kanal för museets samlingar”

Häromdagen släppte Myndigheten för Kulturanalys sin årliga sammanställning av museernas besöksstatistik. Många museer stängde dörrarna för fysiska besökare under delar av året och antalet fysiska museibesök för de 32 museer som ingår i undersökningen landade på 2 962 906 besök, en minskning med 62 procent jämfört med de 7 864 053 besöken år 2019. Myndigheten rapporterar även ”webbesök”, vilka minskade marginellt även de: från 11 291 201 till 11 041 768 (–2 procent).

Riksförbundet Sveriges Museer räknade mer frikostigt genom att inkludera en mängd olika digitala kanaler i den enkätundersökning som presenterades i januari i år (till protokollet: jag och några andra kollegor verksamma inom museernas digitala verksamheter var med och diskuterade utformningen av enkäten). När fler digitala kanaler än museernas egna webbplatser skjuter de digitala besöken i höjden.

Sociala medier (i Sverige främst Facebook och Instagram) står för en ansenlig del av de digitala museibesöken. Det är dock svårt att mäta museernas räckvidd över tid – mätmetoderna ändras kontinuerligt när plattformarna lägger till ny funktionalitet och det är svårt, ibland omöjligt, att hämta äldre data i efterhand. Även med dessa förbehåll är det en rimlig gissning att museerna når ut till fler personer genom sina konton på sociala medier än genom sina museibyggnader.

En plattform sticker ut med betydligt större räckvidd än de sociala medierna: Wikipedia. Uppslagsverket fyllde tjugo år i januari och är en av världens tio mest besökta webbplatser. Åtminstone ett tjugotal svenska kulturarvsinstitutioner publicerar delar av sina digitaliserade samlingar på Wikimedia Commons där Wikipedia hämtar sina illustrationer. Filerna där kan dessutom laddas ned och användas i andra sammanhang. Till skillnad från de övriga plattformarna är dessutom Wikipedia öppna med sin besöksstatistik ända ned på enskild sidnivå (men tyvärr inte med antal externa nedladdningar).

En oväntad topplista

Vilka är då de mest visade bilderna ur svenska museisamlingar? På topplistan hittar vi bilder som används i översiktsartiklar på engelskspråkiga Wikipedia. Flest visningar 2020 var med största sannolikhet kartan över Osmanska riket ovan, ett uppslag ur en bok i Skokloster slotts samlingar. Kartan används i uppslagsordet Osmanska riket på några olika språkversioner av Wikipedia. Under 2020 visades de artiklarna – där kartbilden ligger en bit ned på sidan – sammanlagt 4,6 miljoner gånger. Även om bara var tionde läsare skrollat ner till själva bilden skulle det här kartbladet kvala in på topp tio-listan över fysiska museibesök. Kartan ligger dock illa till i motsvarande statistik för i år eftersom en wikipediaanvändare i december 2020 ändrade den engelskspråkiga artikeln och bytte ut bilden mot samma kartblad ur nederländska Kungliga bibliotekets samling – så enkelt kan några miljoner digitala museibesök gå om intet.

Ytterligare en bild passerade fyra miljoner visningar: ett fotografi av Royal Exchange i London från 1886 ur Hallwylska museets samlingar. Det är inte en slump att båda dessa fotografier kommer från museer inom den tidigare museimyndigheten LSH – de arbetade aktivt med att digitalisera och tillgängliggöra sina samlingar på Wikipedia under större delen av 2010-talet.

Fotografierna ovan laddades upp till Wikimedia Commons av institutionerna själva. Om vi istället undersöker digital statistik för fotografier av svenska museiföremål blir det svårare, eftersom de frivilliga uppladdarna inte självklart följer gemensamma mallar. Ibland går det dock att mäta – till exempel visades fotografier av regalskeppet Vasa sammanlagt drygt 25 miljoner gånger under år 2020. Drygt 200 olika foton av skeppet används i knappt 500 olika wikipediaartiklar. Vi kan också jämföra verk i Nationalmuseums samlingar (8 857 filer) med filer uppladdade av Nationalmuseum. De filer Nationalmuseum själva laddat upp till Wikimedia Commons visades 6 miljoner gånger i december 2020 medan totalsiffran blir 16 miljoner visningar när även fotografer uppladdade av frivilliga användare räknas. Och detta är alltså bara under en enda månad!

Mer än bara bilder

Vad kan museerna göra mer än att ladda upp bildfiler då? Flera svenska museer är redan igång med andra wikipediarelaterade projekt.

Tjänsten Wikidata utvecklades för att underlätta sammankopplingen av wikipediaartiklar om samma sak fast på olika språk, men har sedan dess växt i omfång och ambition. För oss i museisektorn kan Wikidata bland annat användas som hopkopplare av auktoritetsposter. Genom att koppla 1 500 personposter i sin samlingsdatabas till motsvarande poster i Wikidata kan Statens historiska museer nu (till exempel) visa relevanta wikipediaartiklar, hämta biografiska uppgifter eller kanske porträttbilder från Wikimedia Commons och visa i sin egen samlingsdatabas. Vidareutveckling krävs förstås i respektive samlingsförvaltningssystem men genom att ”ansluta” sina egna poster till Wikidata går det att dra nytta av de faktauppgifter och sammanställningar som finns på Wikimediarörelsens olika plattformar.

Att ändra i artikelinnehållet på Wikipedia är på många sätt betydligt krångligare – och det är viktigt att vara tydlig med sin institutionstillhörighet om redigeringarna görs i tjänsten. Några som kan vägleda kring detta är den ideella föreningen Wikimedia Sverige, som är fristående men till viss del finansieras av Wikipedias ägare Wikimedia Foundation. De samverkar gärna med arkiv, bibliotek och museer på olika sätt och har nyligen bloggat om nyttan med Wikimedias plattformar ur kulturarvsinstitutionernas perspektiv. En rad svenska aktörer har samarbetat med Wikimedia Sverige och frivilliga skribenter för att stärka upp Wikipedias innehåll knutet till våra respektive ämnesområden.

Varför lägga tid på Wikipedia?

Museerna har många uppdrag och målsättningar, varav många inte har särskilt mycket med Wikipedia att göra. För den som vill att en enorm, kunskapssökande och nyfiken publik ska ta del av museets samlingar är dock Wikipedia en oöverträffad kanal. Jag tror och hoppas att siffrorna ovan talar sitt tydliga språk – det innehåll som platsar på Wikipedia har möjlighet att nå en enorm publik.