Helsingborgs Museum ska investera sig ur energikrisen

I slutet av 1990-talet gjorde Helsingborgs museum en stor klimatsatsning, med ambitionen att bygga Sveriges bästa museimagasin med klimatanläggningar. På deras anläggning Fredriksdals friluftsmuseum finns magasin, kontor och samlingslokaler i en byggnad som kallas kulturmagasinet.

– Vi får fortfarande studiebesök dit, säger Hans Bergfast, verksamhetschef på Helsingborgs museum, som är ett av landets mest besökta museum med omkring 200 000 besökare per år.

Museet har en bred och mångfacetterad verksamhet där fotografier och konst samsas med bland annat uppstoppade däggdjur och gamla fordon. Museet är enligt Programmet för odlad mångfald (POM) ansvarigt för att långsiktigt bevara och nyttja kulturväxter och deras vilda släktingar, vilket för Helsingborgs museum innebär att bevara äldre fruktsorter från södra Sverige. Lantrasdjur som betar i kulturlandskapet tillhör också museet.

Utställningsverksamheten sker huvudsakligen på Dunkers kulturhus i centrala Helsingborg, och till museet hör, utöver Fredriksdals friluftsmuseum, även det medeltida borgtornet Kärnan, ett våffelbageri och en vattenkvarn.

Museets magasin håller olika temperatur beroende på typen av föremål som förvaras där. Tavlor och textilier behöver ha en jämn temperatur och fuktighet, medan fotografier och negativ trivs bäst i åtta grader. Dessutom finns ett kallmagasin för vissa typer av arkeologiska fynd, fordon med mera.

– En stor del av energin går till klimatanläggningarna i våra magasin. Dessa system är optimalt injusterade för att föremålen ska ha rätt inomhusklimat, så vad gäller energibesparing har jag därför tittat på andra delar av ventilationssystemet, säger Anders Friman, fastighets- och säkerhetsansvarig på Helsingborgs museum.

Energin används även till uppvärmning, belysning och ventilation. Uppvärmningen – som huvudsakligen sker med fjärrvärme – ingår i hyran, medan uppvärmning med direktverkande el betalas direkt av museet. Byggnaderna med direktverkande el går inte konvertera till fjärrvärme då de ligger långt från fjärrvärmeledningarna. Däremot kommer en av byggnaderna inom kort få en luftvärmepump, vilket minskar elanvändningen.

Investering i nytt kylaggregat

Initialt handlar energibesparingen om att sänka och dra ner ventilationen i kontor, konferensrum och publika lokaler när inte personal och besökare är på plats. Men det kan också bli aktuellt med en större investering i ett nytt kylaggregat för kylning av fotomagasinet.

– Fotomagasin kräver kyla för att nå en inomhustemperatur på åtta grader. Överskottsvärmen från kompressorkylmaskinen, som behövs för att kyla rummet, går genom ett vätskebaserat system som innehåller 500 liter vatten. Det leder till ett ventilationsrum och under vintertid går överskottsvärmen ut i ventilationssystemet, medan det på sommaren går ut till friskluften, säger Anders Friman och fortsätter:

– Det går inte stänga av denna ventilation på natten som man kan göra med många andra ventilationssystem för att spara energi. Det beror på att då har överskottsvärmen i det vätskebaserade systemet ingenstans att ta vägen vilket gör att pumpen stannar och vi får fel klimat i fotomagasinet.

För att hitta ett alternativ undersöker Anders Friman en ventilationslösning som innebär att de byter ut nuvarande köldmedium till koldioxid. Därigenom kan de ta bort två kylmaskiner, köldbärare och cirkulationspumpar.

– Detta tittar jag på tillsammans med vår förvaltare, Helsingborgs stad. Fastighetsförvaltningen är också driven vad gäller energieffektiviseringslösningar, så vi sporrar och hjälper varandra, säger Anders Friman och fortsätter:

– Om vi byter kylaggregat innebär det att vi kan minska energikostnaderna rejält genom att ventilationen kan vara avstängd på natten och på helgerna. Koldioxid som köldmedium är dessutom bättre för miljön, så det har många fördelar.

En sådan investering skulle kosta omkring 350 000–400 000 kronor och kan vara återbetald på cirka fem år.

– Vi har också tittat på belysningen, där vi successivt byter till LED-belysning. Vi kommer även minska belysningen inomhus genom fler närvarogivare och ha släckt i rum där ingen vistas. Däremot minskar vi inte belysningen utomhus, för den gör att man känner sig trygg. Dessutom är risken högre för skadegörelse om det är mörkt, säger Anders Friman och får medhåll från Hans Bergfast.

– Vi har sagt att vi ska göra smarta besparingar som är långsiktigt hållbara. Vi får inte spara så att föremål tar skada eller släcka ner och skapa otrygghet. Det är oerhört viktigt, säger han.

Energipriser stressar kommunen

Om energipriserna fortsätter att ligga på nuvarande nivå under en längre tid blir det en stor utmaning för Helsingborgs museum.

– Vi är till största delen finansierade av skattemedel, men också från entréavgifter. De höga energipriserna stressar ekonomin för kommunen och för en kommunal verksamhet som museet, säger Hans Bergfast.

Vad krävs då för att museet ska kunna klara sin ekonomi när framför allt elpriserna ökar rejält? Både Hans Bergfast och Anders Friman pekar på att det kan behövas olika typer av stöd. Under pandemin fick museerna ett riktat stöd till verksamheten, vilket var avgörande för ekonomin.

– Vi skulle behöva se något liknande som kompensation för de höga elpriserna. I södra Sverige är dessutom elpriserna högst i landet. Som kommunal verksamhet vet vi inte om vi omfattas av det högkostnadsskydd för elpriser som regeringen vill införa, men det skulle vi behöva, säger Hans Bergfast, som också skulle vilja se någon form av investeringsstöd för åtgärder kring energieffektivisering.

– Ett investeringsstöd skulle vara väldigt effektivt för oss när vi ställer om till mer energismarta lösningar. Det är även bra för miljön. Energikrisen kan ju också leda till möjligheter att utveckla verksamheten och göra kloka och bra investeringar för framtiden, säger Hans Bergfast.

Av Ann-Sofie Borglund
frilansskribent

LÄS OCKSÅ: Så slår energikrisen mot europeiska museer