Sverige behöver stärka beredskapen för kulturarvet

– Vi vet att kulturarv i krig utsätts för stora risker och behöver stärkt skydd. Vi är redo att utifrån vår roll som nationell kulturarvsmyndighet leda och driva den samordning och utveckling som behövs för att bygga upp en god beredskap för skydd av kulturarvet, säger riksantikvarie Joakim Malmström.

Kulturarvsområdet ingår inte i någon utpekad beredskapssektor och har tidigare inte varit ett område som tagits upp i civilförsvarssammanhang. Detta trots allmän kännedom om kulturarvets utsatthet och sårbarhet i krig, något som aktualiserats av Rysslands pågående krig i Ukraina.

Kulturarvsaktörer visat sig viktiga

Kriget har även visat hur kulturinstitutioner och kulturutövare bidrar till att stärka motståndskraft och försvarsvilja, och att de därmed är viktiga aktörer för det psykologiska försvaret.

Behovet av stärkt skydd av kulturarv, och vikten av att ha en god beredskapsplanering på plats under fredstid, har blivit än tydligare av de rapporter om kulturarvsförstörelse vi har kunnat ta del av från Ukraina.

Riksantikvarieämbetet tog därför fram ett underlag om behov av beredskapsåtgärder för kulturarvet till MSB:s slutredovisning av åtgärder för att stärka det civila försvaret. Underlaget togs fram tillsammans med Kungliga biblioteket och Riksarkivet efter dialog med Länsstyrelsen och centralmuseerna.

Behov av samordning lyfts fram

MSB:s rapport bekräftar att behovet av samordning och gemensam metodutveckling mellan aktörerna i kulturarvssektorn är omfattande.

– För att planeringen av beredskapen för kulturarvet ska kunna samordnas effektivt föreslår MSB att det inrättas ett nationellt kulturskyddsråd. Vi har samsyn i behovet av ett sådant råd bestående av företrädare för kulturarvsförvaltare och relevanta myndigheter, säger Joakim Malmström.

Kopplat till Kulturskyddsrådet lyfts även behovet av en mer operativ samordning mellan de deltagande aktörerna för att driva planeringen av beredskapsarbetet. Att det finns ett behov av planering avseende kulturarv på regional nivå och hur det ska skyddas under höjd beredskap och krig fångas även det upp i rapporten. MSB föreslår att civilområdescheferna ska ha en roll och ett ansvar att samordna arbetet mellan länen.

Skyddsåtgärder i museers säkerhetsplaner

Ett ytterligare förslag i rapporten är att de säkerhetsplaner som finns vid museer och arkiv kompletteras med skydd av samlingarna vid krig eller krigshot. Planerna ska enligt förslaget beakta både skydd av samlingarna på ordinarie plats och genom undanförsel. För de samlingar som blir aktuella för undanförsel behövs nybyggnation alternativt ombyggnation av evakueringsmagasin.

– Beredskap för skydd av kulturarv är och kommer under flera år framöver vara ett prioriterat arbete för oss på Riksantikvarieämbetet. Vi gör detta i nära samverkan med museer och övriga kulturarvsaktörer, säger Eric Fugeläng, chef för Avdelningen för kulturarvsutveckling.

Medel behöver sättas av för att ”komma ifatt”

Kostnaderna för åtgärderna uppskattas i MSB:s rapport till cirka 640 miljoner för 2024 och 60 miljoner för 2025. Därefter uppskattas kostnaden till omkring 400 miljoner kronor årligen under 2026–2030.

– MSB har analyserat alla underlag och lämnat förslag på åtgärder som bedöms vara av särskild betydelse för att stärka det civila försvaret. Medlen som nu föreslås för kulturarvsområdet speglar tre decennier av nedmontering och upparbetat en beredskapsskuld. Om vi ska kunna skydda kulturarvet i händelse av krig måste den skulden nu betalas av, säger Eric Fugeläng.

Läs mer

Kulturarv får inte förstöras i krig. Kulturarvet är skyddat enligt folkrätten.
Läs mer om vilka internationella lagar som gäller i händelse av krig.