Databas om digitaliserade hällristningar blir verklighet – tack vare Riksantikvarieämbetets öppna data
Riksantikvarieämbetet arbetar med att hålla all sin data öppen för att fler ska kunna ta del av kulturarvet. Information om 26 000 hällristningar tas nu tillvara i en ny databas för svenska hällristningar. ”Ett utmärkt exempel på vad som är möjligt genom digitaliseringens potential”, säger Åsa Larsson på Riksantikvarieämbetet.
Hällristningar är en del av kulturarvet och en viktig del i mänsklighetens historia. De finns på tusentals platser i Sverige, med störst koncentration i Bohuslän. Ristningarna är oftast runt 3 000 år gamla och skildrar bronsåldersmänniskornas liv, upplevelser och ideal.
Nu blir det lättare för alla hällristningsintresserade att ta del av materialet utan att behöva leta sig ut till platserna där de finns – eller slå upp dem direkt i telefonen när man besöker en hällristning.
Databas kopplad till kulturmiljöregistret
Vid Göteborgs universitet har man nämligen utarbetat en databas där information om 26 000 hällristningar samlats – information som baserar sig på Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister.
Det är Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora (GRIDH) som tillsammans med Svenskt Hällristnings Forsknings Arkiv (SHFA) initierat projektet.
Från Riksantikvarieämbetet applåderas initiativet.
– Det här är just vad vi vill ska hända med våra öppna data. Den nya söktjänsten är ett utmärkt exempel på vad som är möjligt genom att använda sig av digitaliseringens potential. Arkivets egen databas innehåller mycket information om och bilder på hällristningarna, men det finns ännu mer information om platserna i Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister, säger Åsa Larsson, tillförordnad enhetschef vid enheten för teknik och digital förmedling på Riksantikvarieämbetet.
Förenklar att ta del av dokumentation
Johan Ling är professor i arkeologi vid institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet, samt föreståndare för Svenskt Hällristings Forsknings Arkiv. Han berättar om upprinnelsen till den nya söktjänsten, och vikten av att säkra innehållet i hällristningar för framtiden genom digitalisering.
– Hällristningar som fornlämningskategori är unik men samtidigt känslig för vittring, mänsklig påverkan och andra skador. Genom att tillgängliggöra dokumentationen i högupplöst form hoppas vi att förståelsen ökar för hällristningarna som vårt gemensamma kulturarv, säger han.
Den som velat söka efter information om hällristningar har tidigare fått lägga mycket möda på att vända sig till en lång rad utspridda källor – något användaren nu kan slippa.
– Hällristningarna i Sverige är världskända, men både forskare och allmänheten har haft svårt att ta del av materialet eftersom dokumentationen av ristningarna ofta gjorts i otillgängliga format och förvarats på ungefär hundra olika museer i Sverige. SHFA har sedan starten 2007 digitaliserat och långtidslagrat dokumentationen av de svenska hällristningarna. Den övergripande målsättningen har varit att göra den dokumentationen tillgänglig för både akademisk forskning och allmänhet med hjälp av en databas med ett webbanpassat användargränssnitt, säger Johan Ling.
Fornsök blir en viktig nyckel
Databasens information är kopplad till Fornsök, Riksantikvarieämbetets söktjänst för fornminnen.
– Från Fornsök hämtas den beskrivning som finns av lämningen, den är kopplad till vårt gränssnitt med hjälp av den URL som fornlämningen eller platsen har i Fornsök. Vi har sedan matchat koordinater, RAÄ-ID och lämningsnummer i den databas som finns bakom gränssnittet. Vi länkar också tillbaka till Fornsök för den som vill ha mer information om lämningen, förklarar Johan Ling.
Intresset för hällristningsdokumentationen i SHFA:s databas har ökat genom nya dokumentationsmetoder såsom laserskanning och fotogrammetri – där målet är att visualisera hällristningar, enligt Johan Ling.
– På senare år har både nationell och internationell forskning på de skandinaviska hällristningarna ökat märkbart. Sedan starten 2009 har SHFA haft över 2,2 miljoner besökare och vi hoppas den nya söktjänsten, som utvecklats för att bättre möta användares behov och önskemål, även fortsättningsvis kommer locka ett stort antal besökare.
Visar alltid den senaste informationen
Åsa Larsson på Riksantikvarieämbetet ser många positiva delar i det ”samarbete” som uppstår mellan Riksantikvarieämbetet och den nya databasen.
– Eftersom Riksantikvarieämbetet tillgängliggör informationen som länkade öppna data via vår tjänst K-samsök, så kan SHFA automatiskt visa upp information om fornlämningarna i sitt eget gränssnitt. Det betyder att de alltid visar upp den senaste versionen av uppgifterna om fornlämningen utan att de själva behöver registrera något för hand. Dessutom får användarna en länk som leder vidare till Fornsök, vilket i sin tur leder vidare till Riksantikvarieämbetets digitaliserade arkivhandlingar. Istället för att skapa en isolerad tjänst så öppnar SHFA upp för nya upptäckter, konstaterar Åsa Larsson.
– Det är också berömvärt att SHFA gör sitt bildmaterial tillgängligt för fri användning så länge som man hänvisar till källan. Det är helt avgörande för att forskare och utbildare ska kunna använda sig av materialet och skapa ny kunskap om förhistorien, säger Åsa Larsson.
Tjänsten finns redo att använda
Den webbaserade söktjänsten finns redan ute. Gränssnittet är släppt och finns tillgängligt att söka i via shfa.dh.gu.se.
– Användaren möter ett responsivt gränssnitt som anpassar sig efter om man använder smartphone eller en dator. De mer än 24 000 bilderna är högupplösta i IIIF-format, en internationell standard för att tillgängliggöra och beskriva bilder på webben. De går att få fram i helskärmsläge, är zoombara och kan modifieras, annoteras och citeras samt är fria att ladda ner, säger Johan Ling.
Man kan söka efter hällristningar både via karta och ett vanligt sök. Via kartsökningen går det att navigera sig fram till olika hällristningslokaler och se vilka hällristningar som finns runt om i Sverige.
– Vi hoppas att det nya gränssnittet blir ett lättanvänt verktyg för att få forskare och intresserad allmänhet att ta del av SHFAs fantastiska arkiv och databas. Framöver kommer även 3D-modeller samt hällristningsdokumentation av hällristningar från Norge, Italien, Danmark, Spanien och Ryssland läggas till i databasen. Vi fortsätter även arbeta för att göra gränssnittet mer användarvänligt och tar gärna emot förslag på förbättringar, säger Johan Ling.