Foto: Montage SVT (Alla rättigheter förbehålles)

Så kan Historien om Sverige locka museibesökare

Först var hon begravd. 1903 hittades hennes skelett i Österöd, men det skulle dröja till 1933 innan det grävdes upp och hamnade hos Göteborgs arkeologiska museum (som blev en del av Göteborgs stadsmuseum 1993). Sedan var hon under lång tid utlånad till Anatomiska institutionen i Lund för analyser som aldrig blev gjorda.

Först när en osteolog vid Göteborgs stadsmuseum år 2007 började göra efterforskningar återbördades Österödskvinnan och kunde undersökas närmare. En kol 14-analys fastställde lämningarnas ålder till cirka 10 000 år, vilket innebär att det är Skandinaviens troligtvis äldsta, nästan kompletta skelett efter en människa.

– Lämningarna efter Österödskvinnan är en av de äldsta vi har i Sverige. Skelettet är väldigt ömtåligt men under ett halvår kommer vi nu att visa det i vår utställning om stenålder och förhistorisk tid, berättar Carina Sjöholm, chef för Göteborgs stadsmuseum och Sjöfartsmuseet Akvariet.

Österödskvinnan är också huvudperson i det första avsnittet av SVT:s Historien om Sverige.

– Vi öppnar utställningen samma dag som programmet sänds. Vi har också fått fram nya resultat om Österödskvinnan, det blir en dubbel effekt vår del. Vi får draghjälp av tv-serien och kan dela med av oss av mer kunskap, säger Carina Sjöholm.

Bred och lättillgänglig ansats

Historien om Sverige är en storsatsning från SVT. Upplägget känns igen från produktioner i andra länder, 2017 sändes exempelvis Historien om Danmark i tio avsnitt, och förhoppningen är att den ska leva länge på SVT Play.

Ansatsen är bred och lättillgänglig, berättar Björn Wahren, en av seriens producenter.

– Det är lätt att fastna i detaljer och fakta. Vi försöker hålla det på en nivå som gör det intressant för alla tittare, inte bara de redan historieintresserade.

Det krävs också konkretisering. Där har exempelvis Österödskvinnan en viktig roll att spela. Men även föremål är betydelsefulla.

– Det har varit viktigt för oss att visa på att historien finns överallt att ta del av. Att kunna lyfta fram historiska objekt ger äkthet till vårt berättande. Det är inte en saga. Vi växlar mellan att besöka dåtiden i spännande, storslagna, episka gestaltningar och att hoppa ur det till ”och på det här museet finns den här saken”, säger Björn Wahren.

Ett hundratal forskare och experter medverkar i serien, ännu fler har bidragit bakom kulisserna. Föremålen filmas frilagda, svävande, med proveniensen tydligt angiven.

SVT:s största satsning någonsin

Historien om Sverige är SVT:s största satsning någonsin. Utöver de tio dramatiserade timslånga avsnitten, där skådespelaren Simon J Berger agerar ciceron, har SVT gjort en fördjupande parallellserie med historiskt eftersnack.

– Vi har varit väldigt tydliga med att den här serien inte ska utmana och lansera kontroversiella idéer. Vår serie ska inte i första hand berätta något nytt, utan väcka ett intresse för historien. Därför håller vi oss i konsensusfåran, berättar SVT-producenten Björn Wahren.

– Jag var inte den elev som la kungar och årtal på minnet i skolan, och det har inte fastnat den här gången heller ska jag erkänna. Däremot har jag fått en helt ny bild av hur saker och ting hänger ihop. En överblicksbild på hur landet Sverige har formats och en närmare inblick i hur det har varit att leva i olika tidsåldrar.

För yngre tittare har Historien om Sverige med Farah med Farah Abadi som programledare spelats in. UR har gjort klassrumsserier för mellan- respektive högstadiet utifrån materialet och författarna Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson har skrivit två böcker som fördjupar bilden av Sveriges framväxt. Därtill har SVT tagit fram tre miniserier om svensk konst-, litteratur- och musikhistoria.

Ett hundratal forskare och experter medverkar i serien, ännu fler har bidragit bakom kulisserna.

Utställningar kopplade till tv-serien

SVT har löpande bjudit in till informationsträffar med museer, bibliotek, hembygdsföreningar, arkiv och andra aktörer som kan tänkas vilja koppla innehållet i serien till sin egen verksamhet, eller på något sätt använda sig av serien.

Till de som har nappat hör Historiska museet i Stockholm, som genom sitt uppdrag också varit en särskilt viktig part i produktionen. Den 16 december öppnar den interaktiva familjeutställningen Tillsammans genom tiden där besökaren omsluts av filmsekvenser från SVT-serien på Historiska museet. Även Kalmar slott och Nordiska museet har större utställningar på gång och omkring 40 museer har hittills anmält intresse för att förhandsvisa barnvarianten av serien under höstlovet 2023.

Utöver utställningen om Österödskvinnan matchar Göteborgs stadsmuseum sändningarna av Historien om Sverige i sin programverksamhet genom föreläsningar vecka för vecka.

– Vi kommer förankra de olika tidsperioderna i vad som hände i Göteborg under den perioden. Jag tror att Historien om Sverige kan leda till att många blir mer intresserade och vill fördjupa sig, och då vill man söka sig vidare, säger museichefen Carina Sjöholm.

– Det stora som jag ser det är att tv-produktionen kan åskådliggöra och lyfta fram det som finns i museisamlingarna. Vi sitter på ett rikt material och tv-produktionen kan hjälpa oss att sprida kunskap om samlingarna. Det är en häftig känsla att se de riktiga föremålen, det knyter direkt an till människor i historien.

Kan skapa nytt intresse för platser och föremål

Maria Lexhagen är professor i turismvetenskap vid Mittuniversitetet. Som forskare har hon gjort flera studier inriktade på populärkulturturism och hösten 2023 kommer boken ”Touristic World-Making and Fan Pilgrimage in Popular Culture Destinations ” där hon är en av tre redaktörer.

– Populärkultur som tv-program, böcker, filmer, spel, modetrender och musik har en enorm räckvidd i de fall de lyckas slå an. Kan det kopplas till en verklig, specifik plats uppstår det ofta nya besöksmål, berättar Maria Lexhagen.

– Den här typen av besökare är ofta duktiga på att berika sin egen upplevelse.

Maria Lexhagen har bland annat studerat turism inspirerad av Stephenie Meyers romansvit ”Twilight” och filmatiseringarna av denna. Den lilla amerikanska orten Forks var till exempel i princip oförberedd på det intresse böckerna kom att generera för att besöka samhället.

Historien om Sverige är på förhand förankrad hos museer och andra historiskt inriktade aktörer.

– Blir serien framgångsrik kan det spilla över på platser med historisk betydelse, de konkreta platserna i serien, säger Maria Lexhagen.

Också föremålen kan bli föremål för ett ökat intresse, som drar besökare till de museer som lånat ut dem till serien, menar hon.

– Kulturarvsturism handlar om specifika objekt lika mycket som det handlar om att uppleva en atmosfär eller plats. Genom att lyfta fram föremålen i ett sådant här mediaformat skapas en dramaturgi som ger dem högre status. Föremål som annars drunknar i samlingar blir plötsligt kändisar.

______________________________________

Av Jenny Damberg
frilansskribent

FAKTA: Historisk dragningskraft – Tre produktioner som lockat museibesökare

Arn (2007, 2008)

Jan Guillous romaner och filmerna om tempelriddaren Arn lockade besökare till Skaraborg under 00-talet. Anja Praesto vid Västergötlands Museum och Jan Guillou tilldelades Stora Turismpriset 2003 för projektet ”I Arns fotspår” som innefattade utställningar, Arn-helger, guidade turer och kurser. Historiska museet i Stockholm visar fortsatt ”Arns hjälm” eller Aranäshjälmen, som hittades när ruinerna av den verkliga Aranäsborgen i Forshem i nuvarande Götene kommun grävdes ut 1916.

Natt på museet (2006)

Besöksantalet för The American Museum of Natural History i New York ökade med 20 procent 2006-2007, när familjekomedin Natt på museet gick på bio. I filmen spelar Ben Stiller en museivakt som tvingas hantera föremål som vaknar till liv nattetid.

Vikings (2013–2020)

The Viking Museum i Stockholm öppnade 2017. Då hade den internationellt framgångsrika tv-serien Vikings redan haft premiär. Museet har förvaltat intresset för tv-serien hos besökarna genom bland annat en specialvisning om vad som är sant och vad som är påhittat i serien. ”Den visningen är en av våra absolut populäraste. Även de senaste årens filmer, dator- och tv-spel i vikingamiljö har ökat på den nyfikenheten”, säger museichefen Anne Charlotte Ytter till Skolledare.se.