Lästips för SVT-serien Historien om Sverige – del 2
Riksantikvarieämbetet fortsätter slå följe med SVT-serien Historien om Sverige och ger här lästips för avsnitt 6–10. Läs om svensk stormaktstid, bondeuppror i Dalarna och folkhemmets framväxt.
Böckerna finns på Vitterhetsakademiens bibliotek men även på många andra bibliotek i landet. Se lästips för seriens första fem avsnitt via länken längst ner på sidan.
Avsnitt 6 Stormakten växer fram, 1560–1660
Goternas och svearnas historia
Av Johannes Magnus (översättning och kommentar Kurt Johannesson och Hans Helander), 2018
Det har kallats för ”det mest inflytelserika verk som skapats av en svensk historiker”. Johannes Magnus (1488–1544), Sveriges siste katolske ärkebiskop, levde sina sista år i exil i Rom och var redan död när hans monumentala Goternas och svearnas historia utgavs. Trots det kom arbetet att få stor historisk och politisk betydelse för Sverige och dess stormaktsambitioner. Verket knyter den svenska kungalängden ända tillbaka till syndafloden och tecknar monarkernas historia fram till och med Gustav Vasa. Genom att på ett kreativt vis komplettera antikens kunskap med inhemska källor kom verket att få stor genomslagskraft bland samtidens lärda. Verket utgavs ursprungligen på latin men finns nu nyöversatt till svenska av Kurt Johannesson i en fantastiskt vacker utgåva från 2018, som dessutom återger originalets alla tjusiga illustrationer.
Entreprenören Louis De Geer och hans samtid
Av Hans De Geer, 2023
Louis de Geer spelade en betydande roll inom svensk historia, och har kallats för ”den svenska industrins fader”. Han föddes år 1527 i vallonska Liége i Belgien, flyttade så småningom till Nederländerna, och blev svensk medborgare och ämbetsman åt Gustav II Adolf år 1627. Dessförinnan hade han redan haft omfattande kontakter med Sverige, både som leverantör och som förmedlare och vidareexportör av järn och koppar. Som svensk finansman blev Louis De Geer arrendator för bland annat bruken i Finspång, Leufsta, Österby och Gimo, vilka han senare som adlad, också fick möjlighet att köpa. Han var involverad i svensk vapenhandel, låg bakom textilproduktionen Norrköping, var köpman inom bland annat detaljhandel, hade en handelsflotta med egna skepp, och startade Svenska Afrika kompaniet. I denna nyutkomna biografi får vi följa Louis de Geers omfattande entreprenörskap, och vi får ta del av familjerelationer och andra sociala nätverk i hans samtid.
Avsnitt 7 Häxor och krig, 1660–1721
Drömmen om stormakten: Erik Dahlberghs Sverige
Av Börje Magnusson och Jonas Nordin, 2015
Drömmen om stormaktstiden handlar om det historiska planschverket Svecia antiqua et hodierna (”Det forna och nutida Sverige”). ”Svecian”, som det brukar kallas, är ett enastående arbete och ett av de mest praktfulla verk som någonsin utgivits i Sverige. Arbetet påbörjades år 1660 men på grund av tekniska, ekonomiska och politiska hinder skulle det dröja över femtio år innan det kunde slutföras. Vid det laget hade dess initiativtagare Erik Dahlbergh redan gått ur tiden. ”Ingen har betytt så mycket för bilden av den svenska stormaktstiden” har det sagts om Dahlbergh, och ”Svecian” kan också verkligen sägas förkroppsliga stormaktstidens bildspråk. I konsthistorikern respektive historikern Börje Magnussons och Jonas Nordins vackra arbete synas ”Svecian” i sina sömmar. Hur pass verklighetstroget återgavs tidens slotts- och herrgårdsmiljöer? Vilka är människorna som skymtar i kopparstickens marginaler, och vad kan bilderna berätta för oss om stormaktstiden Sverige?
Läs mer om Svecia antiqua et hodierna och sök i den digitala versionen på Kungliga bibliotekets webbplats.
Drömmen om Atlantis: Olof Rudbecks jakt på en försvunnen värld
Av David King, 2006
Olof Rudbeck (1630–1702) var en av stormaktstidens främsta akademiker och kulturpersonligheter och en mångsysslare av rang. Han var naturforskare, historiker, botaniker, musiker och framstående medicinsk forskare och med en till synes outsinlig kapacitet. I fokus för David Kings läsvärda bok står Rudbecks kanske mest fascinerande arbete: Atlantican. I arbetet, som egentligen har titeln ”Atland eller Manheim”, och vars första del utkom 1679, presenterade Rudbeck sin hypotes att det sjunkna Atlantis egentligen var Sverige. Enligt Rudbeck utgjorde Sverige därmed civilisationens vagga, och var en gudarnas boning från vilket alla världens kända folk en gång i tiden hade utgått. Via etymologiska undersökningar av ortsnamn, arkeologiska fynd samt genom att dra paralleller mellan Eddan och antikens arbeten ansåg sig Rudbeck gång på gång kunna hitta stöd för sin teori. Åreskutan var på så vis förstås synonymt berget Ararat, som Noak strandade på, och ”skutan” avsåg förstås själva arken. Fullkomligt logiskt, enligt Rudbeck.
Avsnitt 8 Ut med det gamla, 1721–1809
I fädrens spår?: bönder och överhet i Dalarna under 1700-talet
Av Martin Linde, 2009
Dalfolkets medverkan i flera olika uppror och resningar i Sveriges historia har bidragit till att forma bilden av Dalarna som ett landskap med en egen profil och en trotsig och självmedveten befolkning. Man tänker på Engelbrekts resning 1434, Gustav Vasas kamp mot den danske kungen i början av 1520-talet men även ”Stora Daldansen”, den upprorsrörelse som tog form i Dalarna 1743 och utmynnade i en marsch till Stockholm som slutade i tragedi då 150 dalkarlar sköts ihjäl och mer än 3 000 togs tillfånga. Upproret hade sin grund i böndernas missnöje med frihetstidens ”herreregering”. De signalerade politisk självmedvetenhet och en starkt kritisk inställning till överheten i Stockholm. Men var dalkarlarna mer upproriska än folk på andra håll i Sverige och vad berodde i så fall detta på? Historikern Martin Linde analyserar frågan om dalkarlarnas förhållande till överheten under första hälften av 1700-talet och gör en jämförelse med Närke för att försöka klarlägga vad som förenar och vad som skiljer i olika regionala bondesamhällens kollektiva identiteter.
Mannen som ordnade naturen: en biografi över Carl von Linné
Av Gunnar Broberg, 2019
Carl Linnaeus, adlad von Linné (1707–1778) är en av alla tiders internationellt mest kända svenskar. Den småländske prästsonen blev botaniker, läkare, geolog och zoolog och i sin person närmast förkroppsligar han 1700-talets lärdomskultur med dess oerhörda nyfikenhet, upptäckarglädje, nyttotänkande och framstegstro. Litteraturen om Linné, hans verksamhet och hans betydelse är väldig, men ett bra ställe att börja på är idé- och lärdomshistorikern Gunnar Brobergs vackra och rikt illustrerade biografi, som fick ett mycket gott mottagande när den publicerades 2019. Recensenterna talade om ”en magnifik biografi”, ”kunskapsfylld och underhållande”, ”djuplodande och välskriven” med ”en närmast unik kännedom om källmaterialet”.
Avsnitt 9 Vägen till Folkstyre, 1809–1921
För freden och rösträtten: kvinnorna och den svensk-norska unionens sista dagar
Av Inger Hammar, 2004
Innan unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905 så hade frågan väckt starka känslor i de båda länderna. I Sverige var det många som ville behålla unionen och det fanns en risk att det skulle bli krig mellan de båda länderna. Vid denna tid kämpade kvinnorna för sin rätt att rösta och deltog även i debatten kring unionsupplösningen. I denna bok får vi följa några starka kvinnors kamp för freden och rösträtten. Bland dem fanns flera av dåtidens kändisar såsom Ellen Key och Selma Lagerlöf.
Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890-1920
Av Eva Eriksson, 1990
På 1890-talet utvecklades det svenska samhället i snabbare takt än någonsin tidigare. Städerna växte så det knakade. Husen blev högre och gatorna blev bredare. Bankpalats och stora affärer blev nya inslag i stadsbilden. De förnämsta husen försågs med badrum, hissar och elektriskt ljus. I Stockholm växte den nya paradgatan Strandvägen fram. Mycket i boken handlar om utvecklingen i huvudstaden men även städer som Sundsvall, Västerås, Umeå med flera berörs. I denna bok beskriver arkitekturhistorikern Eva Eriksson ingående utvecklingen både vad gäller samhällsutvecklingen och arkitekturen under perioden 1890–1920.
Avsnitt 10 Världens modernaste land, 1921–1995
Käraste Herman: rasbiologen Herman Lundborgs gåta
Av Maja Hagerman, 2015
Det var inte bara i Tyskland som det gjordes rasbiologiska undersökningar. Sverige hade ett statligt rasbiologiskt institut som inrättades i Uppsala år 1922. Institutets första chef var Herman Lundborg som hade flitig kontakt med rasbiologer i Tyskland. Lundborg propagerade aktivt mot rasblandning men trots detta fick barn med en kvinna som han ansåg tillhörde en mindervärdig ras. Maja Hagerman har studerat Lundborgs efterlämnade korrespondens och annat arkivmaterial och ger i sin bok en skrämmande skildring av hur man under denna tid vetenskapligt försökte rättfärdiga den rasistiska världsåskådningen.
Folkhemmets byggande: under mellan- och efterkrigstiden
Av Eva Rudberg, 1992
Under 1940- och 1950-talet byggdes en mängd bostäder för ”vanligt folk”. Ofta skedde det i kommunal regi genom så kallade allmännyttiga bostadsföretag. Långsträckta trevåningshus uppblandade med punkthus och små egnahem präglar många av våra samhällen. Husen är ofta ganska lika men utmärks av en variation i detaljer och omsorgsfull anpassning till omgivande natur. I denna bok får vi reda på mer om den historiska bakgrunden till bostadspolitiken och en ingående beskrivning av formspråket och stadsplaneidealen. Boken är rikt illustrerad med exempel från en mängd orter i vårt land bland annat Göteborg, Uppsala, Örebro och Stockholm.