Nyhetsarkiv
Ett hus på avstånd med byggnadsställningar runt omkring som brinner.
Halva den 400-åriga byggnaden brann ner och släckningsarbetet försvårades av byggnadsställningarna som omgav byggnaden. Nästan alla kulturföremål som fanns i byggnaden lyckades föras ut. Foto: (CC BY-SA)

Så kan bränder i kulturarv hanteras

Den 400-åriga och kulturhistoriskt värdefulla byggnaden Børsen i Köpenhamn brann ner till hälften den 16 april. Man lyckades dock rädda de flesta kulturarvsföremålen från byggnaden. En förutsättning för att rädda kulturhistoriskt värdefulla föremål är att det finns planer för detta.

Bränder i byggnader med kulturvärden väcker många känslor. Starka bilder spreds på morgonen den 16 april där människor berördes och även ville hjälpa till för att hantera föremål som riskerade att försvinna i branden.

Personal från Nationalmuseet i Köpenhamn var tidigt på plats och deltog i de första åtgärderna för att rädda föremål som gick att evakuera från Børsen.

Dokumentation av vad som ska räddas först

En bild som förekommit i media är den där brandmän och ansvariga för Børsen står på knä på trottoaren utanför den brinnande byggnaden och bläddrar i en pärm med bilder på föremålen.

Dokument och planer för evakuering och omhändertagande av föremål vid en brand är avgörande för rädda rätt saker och på ett bra sätt.

– Vi rekommenderar förvaltare av föremål att göra katastrofplaner med prioriteringar av vilka föremål som är viktigast att rädda i händelse av brand eller annan katastrof. Det är en förutsättning för att kunna agera snabbt och få hjälp från exempelvis räddningstjänst. I dessa dokument beskrivs också hur föremålen ska hanteras på bästa sätt. Katastrofplaner är levande dokument som behöver vara kända och uppdateras vid förändringar, säger Erika Hedhammar, utredare vid Riksantikvarieämbetet.

Tidiga åtgärder för att undvika mer skador

Inte bara själva branden utan även släckningsarbetet och hanteringen skadar ofta föremålen. Fukt, mögel, sot och röklukt står för en stor del av det som kallas sekundärskador på kulturföremål.

Sot i kombination med släckvatten är något man behöver ta höjd för att kunna hantera. Därför är det viktigt att kunna ta hand om blöta och smutsiga föremål tidigt så att de inte riskerar att mögla eller smutsa ner andra föremål.

Bild på en kaffekanna som står på ett inplastat vitt papper
Exempel på hur ett prioriteringskort  för evakuering av föremål kan se ut. Bild från övning.Foto: (CC BY)

– Sekundärskador kan undvikas med rätt insatser. Exempelvis är det vanligt att man fryser föremål för att kunna ta hand om dessa när det finns mer tid att göra ett mer omfattande arbete säger, Erika Hedhammar.

Mallar för katastrofplaner

Riksantikvarieämbetet har tagit fram mallar för katastrofplaner som museer och andra samlingsförvaltare kan använda för att tydligt kunna samarbeta med räddningstjänst och andra aktörer vid en brand.

– Det är också bra att i förväg ha tänkt igenom hur frivilliga som dyker upp kan hjälpa till och hur man samarbetar med räddningstjänsten. Det är räddningstjänsten som gör bedömningen om någon kan gå in i byggnaden för att ta ut föremål, säger Erika Hedhammar.

Renoveringar är en risk

Orsaken till branden i Børsen i Köpenhamn är inte klarlagd än men det pågick renoveringar, liksom det gjorde i katedralen Notre-Dame när den brandhärjades för fem år. Børsen var även omgärdad av plast och byggnadsställningar vilket försvårade släckningsarbetet.

Renoveringar och ombyggnation innebär en förhöjd risk för brand och konsekvenserna av en brand riskerar även att bli större. Det finns därför regler för att upprätthålla ett gott brandskydd även under dessa förhållanden. Rutiner och insatser för att upprätthålla ett gott brandskydd även under ombyggnation är något som förvaltare av kulturarv bör förvissa sig om.

När du vill veta mer

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: