Solidaritet och ökad medvetenhet – 70 år sedan 1954 års Haagkonvention antogs
Den 14 maj 1954 antogs Konventionen om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt, kallad 1954 års Haagkonvention. I en kort film beskriver folkrättsexperten och professorn Ove Bring vad konventionen innebär och tillför skyddet av kulturarv.
Runt om i världen idag den 14 maj firas 70 årsdagen för 1954 års Haagkonvention. Sverige och 134 andra stater har anslutit sig till konventionen som är en del av det folkrättsliga skyddet av kulturarv under väpnad konflikt.
Att skada kulturarv under väpnad konflikt är ett krigsbrott
Att avsiktligt skada och förstöra kulturegendom under krig strider mot Haagkonventionens bestämmelser och därmed folkrätten, men trots det används kulturarv som frontlinje i konflikter.
Arkeologiska miljöer, monument, samlingar och religiösa byggnader – som sammantaget utgör ett folks kollektiva minne och identitet – förstörs för att undergräva den psykologiska motståndskraften eller plundras för vinning. Exempel på det ser vi idag inte minst i Rysslands anfallskrig mot Ukraina och i Gaza.
1954 års Haagkonvention med tilläggsprotokoll
1954 års Haagkonvention med tilläggsprotokoll är viktiga juridiska verktyg för skydd av kulturarv. De är en del av krigets lagar och ställer även krav på nationell lagstiftning. De fungerar också som ett internationellt normativt ramverk för fredstida beredskapsplanering.
Bland annat så föreskrivs statsparterna att i fredstid vidta beredskapsåtgärder såsom upprättande av inventarieförteckningar samt förberedelser för undanförsel av flyttbar kulturegendom till säkra platser.
Den blåvita skölden
Konventionen möjliggör även utmärkning med det internationella kännetecknet för kulturegendom, den blåvita skölden.
– Riksantikvarieämbetet arbetar aktivt med att stärka den nationella implementeringen av 1954 års Haagkonvention, bland annat genom att driva beredskapsfrågor för skydd av kulturarv i totalförsvarsplaneringen och ta fram föreskrifter som möjliggör utmärkningen av kulturegendom med blåvita skölden, säger vikarierande överantikvarie vid Riksantikvarieämbetet, Eric Fugeläng.
Ökad medvetenhet om behovet av solidaritet
Vid Sveriges Museers vårmöte i april arrangerade Riksantikvarieämbetet tillsammans med svenska Unescorådet och svenska ICOM ett seminarium ”Kulturarv och folkrätt: 1954 års Haagkonvention fyller 70 år”.
I en kort film sammanfattar en av deltagarna, Ove Bring, professor emeritus i folkrätt vid Stockholms universitet och Försvarshögskolan, vad konventionen innebär och tillför skyddet av kulturarv.
– Det har blivit en internationell angelägenhet att hjälpa länder som riskerar att få sitt kulturarv skadat och det är en del av det som Haagkonventionen har bidragit till: en ökad medvetenhet om behovet av solidaritet, sammanfattar Ove Bring.
Se filmen här eller på Riksantikvarieämbetets Youtube-kanal.
När du vill veta mer
- Kulturarvsbrott och folkrätt
- Det internationella kännetecknet för kulturegendom
- Svenska Unescorådet (unesco.se)
- Svenska ICOM (icomsweden.se)
- 1954 Convention (unesco.org)