Riksantikvarieämbetet deltog brett under Almedalsveckan 2024
Det har blivit dags att summera Almedalsveckan 2024 i Visby. Riksantikvarieämbetet deltog i en lång rad seminarier för att diskutera dagsaktuella frågor och långsiktiga utmaningar. Dessutom fanns vi på plats med samarbetsutställningen Rädd eller beredd i hamnområdet.
Riksantikvarieämbetet har deltagit vid närmare tiotalet programpunkter under veckan. Här följer några smakprov på frågor som togs upp. Följ länkarna vid respektive underrubrik för fullständig beskrivning av programpunkt och lista över deltagare i panelerna.
Omvandlingen av den byggda miljön
Klimatanpassning är en högaktuell fråga inom bygg- och fastighetsbranschen. Behovet av kunskap är stort för att kunna energieffektivisera, renovera, återbruka och bevara på ett effektivt och hållbart sätt.
Susanne Thedéen, vikarierande riksantikvarie vid Riksantikvarieämbetet, medverkade i seminariet ”Att leda transformation i bebyggd miljö” som arrangerades av forskarskolan ASSURE, RISE, CMB (Centrum för Management i Byggsektorn) och Uppsala universitet under Almedalsveckan.
För Riksantikvarieämbetet är detta ett viktigt forsknings- och innovationsområde där kulturmiljösektorn kan bidra med värdeskapande och kunskaper kring återbruk, materialval och byggnadsvård för en mer effektiv resursanvändning.
– Den hållbara byggnaden är den som redan är byggd. Vi tror också att det är viktigt att utveckla varsamma sätt att transformera den bebyggelse vi har. Vi behöver öka kunskapen och stoltheten över den sentida arkitekturen, sa Susanne Thedéen.
Panelen var enig kring att samarbete och en gemensam vision är vägen framåt. En förändring måste ske och alla delar är lika viktiga även om de kommit olika långt i processen.
Energieffektivisering – hur kan vi både spara och bevara?
När EU:s nya energibesparingsdirektiv (EPBD) börjar gälla innebär det medlemsländerna åtar sig att minska energiförbrukningen i befintliga bostadshus med 16 procent till 2030.
Men hur ska vi kunna genomföra omfattande renoveringar för att spara energi, och samtidigt bevara byggnadernas särprägel och kulturella värden? Det diskuterades i Almedalen under rubriken ”Energiprestandadirektivet och byggnader med kulturvärden – hur kan vi både spara och bevara?”
En av paneldeltagarna var Therese Sonehag, utredare på Riksantikvarieämbetet. Sonehag uttryckte sig positivt om energiomställningen, men lyfte fram att det är viktigt att man tänker till innan arbetet sätts igång.
– Det är bra att vi är med från början i det här arbetet, så inte kulturvärdena kommer i efterhand. Min önskan är att öka anslagen för att kunna täcka bristerna vi ser inom kulturmiljövården, för att inventera vilka kulturvärden som finns i bebyggelsen och öka kompetensen i kommunerna.
Hur skyddar vi den samhällsviktiga informationen?
Beredskapen för kulturarvet är en brännande aktuell fråga. Kulturarvet finns med på listan över samhällsviktig verksamhet och i år har också Rådet för skydd av kulturarv inrättats. Eric Fugeläng, vikarierande överantikvarie, deltog i Riksarkivet Swedish National Archives programpunkt som handlade om hur vi ”skyddar den samhällsviktiga informationen”.
Under panelsamtalet diskuterades definitionen av samhällsviktig information, hur den ska skyddas och framför allt vilken beredskap Sverige har för att trygga informationen under och efter en kris. Men även hur vi ser på hotet mot kulturarvet i relation till andra samhällsfunktioner.
– Beredskapen för kulturarv är inte en sektorsfråga. Skydd av kulturarvet bör ses som en nationell säkerhetsstrategisk fråga eftersom vi idag har kunskap om hur potentiella antagonister förstör och missbrukar kulturarv som ett sätt att skada ett land, säger Eric Fugeläng.
Säkerheten kring kulturarvsskatterna
Säkerheten kring våra kulturarvsskatter har blivit bättre. Samtidigt är brottslingarna inte sällan personer från insidan med god kännedom om föremålen och de system som ska skydda dessa.
I ett samtal under Almedalsveckan, anordnat av Biblioteksbladet, Svensk biblioteksförening, diskuterade vikarierande riksantikvarie Susanne Thedéen med Karin Grönvall, riksbibliotekarie Kungliga biblioteket, kring frågan om hur kulturarvsinstitutioner kan skydda sig bättre. Och mot vem.
På Kungliga biblioteket har man smärtsamma erfarenheter då minst 62 rariteter stals ur samlingarna i början av 2000-talet.
– Det handlade om ett insiderbrott, det var en chef som stal. Lärdomar för oss är att vi har vidtagit många åtgärder framför allt kring tillgängligheten till magasinen. Vi gör också säkerhetsbedömningar när vi anställer främst chefer, sa Karin Grönvall.
Susanne Thedéen instämde:
– Tilliten är ett problem som Karin lyfter. En annan utmaning är att det kräver stora investeringar att ha hög säkerhet och att ha ordentlig koll på alla samlingar. Det finns en mjuk del som rör personal och tillit och en hård del som handlar om förutsättningarna i den fysiska miljön.
När stulet kulturarv säljs över gränserna leder det till komplicerade rättsprocesser som tar lång tid och mycket resurser i anspråk. Panelen var enig om att de relativt korta preskriptionstiderna för grov stöld försvårar möjligheterna att återfå föremålen.
– Preskriptionstiden på tio år för grov stöld är problematisk. Kulturarvet blir mer och mer värt efterhand, sammanfattade Karin Grönvall.
Museerna som samhällsaktör
Museerna är en viktig aktör för hållbar samhällsutveckling. Hur och varför är en fråga som vikarierande överantikvarie Eric Fugeläng diskuterade tillsammans med andra på seminariet ”Jakten på en politisk vision för museer”. Samtalet utgick från den nysläppta rapporten ”Museer, politik och förtroende” där politiker och museichefer rankar de viktigaste museipolitiska frågorna idag samt kommenterar balansen mellan det som upplevs som positivt engagemang eller negativ påverkan från politiken.
– I Sverige har allmänheten ett rekordhögt förtroende för sina museer. En värdefull position som byggts upp under lång tid och som både huvudmännen och museerna behöver förvalta väl, sa vikarierande överantikvarie Eric Fugeläng.
Utställningen Rädd eller beredd
I år fanns det också möjlighet att se utställningen ”Rädd eller beredd” som Riksantikvarieämbetet tagit fram tillsammans med Statens försvarshistoriska museer (SFHM) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Utställningen handlar om beredskap och är i form av en röd container. Den stod uppställd vid Hamnplan med återkommande visningar. Utställningen bemannades av SFHM och under perioder av Riksantikvarieämbetet.