Rådet för skydd av kulturarv och prioriteringar

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen för första gången att medel ur civilförsvarsbudgeten avsätts för skydd av kulturarv. För 2025 avsätts 19 miljoner, därefter 26 miljoner för 2026 och 39 miljoner för 2027, vilket totalt blir 84 miljoner kronor under en treårsperiod. Medlen tilldelas Riksantikvarieämbetet, men syftar till att stärka samhällets beredskap för att skydda kulturarvet.

Prioriteringar av identifierade behov

– En av Rådets huvuduppgifter är att arbeta med sammanvägning och prioritering av identifierade behov av beredskapsåtgärder. Jag ser därför att Rådet kommer att vara en viktig plattform för diskussioner om hur dessa resurser bäst kan nyttjas för att skydda kulturarvet, i linje med de prioriteringar som rådet identifierar, säger Eric Fugeläng, vikarierande överantikvarie Riksantikvarieämbetet.

Riksarkivets omfattande arbete kring beredskap

Riksarkivet har under lång tid arbetat med att på olika sätt höja beredskapen för arkiv och öka kunskapen om samhällsviktig information

– Vi märker en stor efterfrågan på stöd i frågor om arkiv och beredskap. Många aktörer i landet måste säkerställa att de kan bevara och ha samhällsviktig information tillgänglig även i tider av kris, höjd beredskap eller krig, annars slutar samhället att fungera, säger riksarkivarien Karin Åström Iko.

Hur ska museers samlingar förvaras?

Det pågår ett regeringsuppdrag hos Riksantikvarieämbetet om långsiktig samlingsförvaltning som utöver kraven på bevarande, tillgänglighet och effektivitet även väger in beredskapsarbetets krav på säkerhet. Regeringsuppdraget kommer att lämnas till Kulturdepartementet senast 29 november i år.

– När det gäller skydd av samlingar så är frågan nära kopplad till den långsiktiga förvaltningen av  samlingar. Många museer är i behov av att flytta sina samlingar permanent och en del magasin har brister sett ur ett beredskapsperspektiv, säger Sanne Houby-Nielsen, Nordiska museets VD.

Kulturarvet är en del av totalförsvaret

Kulturarv är en del av totalförsvaret, det har gjorts tydligt inte minst genom rapporter och utredningar från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Kulturarv och kultur är viktiga delar i totalförsvaret både inför och under ett eventuellt krig eller höjd beredskap och skydd av kulturegendom är en grundförutsättning för att bevara vårt kulturarv, säger Anneli Bergholm Söder, länsråd på Länsstyrelsen Gotland.

– En viktig lärdom från kriget i Ukraina är hur sårbart vårt kulturarv är i händelse av krig och hur viktigt det är att skydda. De medel som nu tilldelas signalerar en förväntan om åtgärder som snabbt stärker vår beredskap, säger Anna Psaroulis, kanslichef och vikarierande överdirektör på MSB.

Om Rådet för skydd av kulturarv

Rådet för skydd av kulturarv utgörs av ledningarna för Riksantikvarieämbetet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Riksarkivet, Kungliga biblioteket och Statens fastighetsverk samt representanter för länsstyrelserna, centralmuseerna, länsmuseerna och Svenska kyrkan. Rådet inrättades i våras av regeringen och uppdraget är att bidra till en effektiv beredskapsplanering för skydd av samlingar av kulturarv samt kulturhistoriskt värdefulla fastigheter och miljöer i Sverige.

– Det var ett konstruktivt möte och det är lärorikt med andra organisationernas perspektiv och idéer, det berikar både oss som enskilda verksamhetsutövare och stärker oss i vad man kan åstadkomma inom Rådet tillsammans, säger Karin Lodin, chefsjurist och enhetschef för säkerhetsfrågorna på Kungliga biblioteket som var ersättare för riksbibliotekarie Karin Grönvall vid mötet.

När du vill veta mer

• Riskhantering och katastrofberedskap
• Kungliga bibliotekets sammanställning ”Tema beredskap” (digiteket.se)
• Arkiv och beredskap hos Riksarkivet (riksarkivet.se)
• Länsstyrelsernas skrift ”Kulturmiljö i beredskap” (lansstyrelsen.se)
• Slutrapport  från MSB ”Framåtanda – en prioritering av åtgärder för att stärka det civila försvaret” (pdf)