Illustration i gröna nyanser med olika ikoner som bland annat föreställer fotografier, datorskärm och lagbok med klubba. Foto: (CC BY)

Upphovsrätt i museernas vardag

Digitalisering väcker en mängd frågor om upphovsrätt. Nu har Patent- och registreringsverket (PRV) skapat en sammanställning av frågor och svar för kulturarvssektorn.

Björn Sundberg och Moa Ranung från Riksantikvarieämbetet pratade med Thomas Riesler och Pontus Lyckman från PRV samt Larissa Borck från Sörmlands museum i höstens andra Digitala samtal om digitalt kulturarv.

Tillsammans med Riksantikvarieämbetet har Patent- och registreringsverket (PRV) tagit fram en FAQ, en fråga-svar-sida om upphovsrätt i relation till kulturarvsinstitutionernas verklighet. Det är meningen att denna FAQ ska vara ett levande dokument, som fortsätter att utvecklas i samverkan med aktörer inom kulturarvsområdet.

Dessa detaljfrågor och en allmän grundkurs i upphovsrätt finns nu att ta del av på PRV:s hemsida och presenterades av Thomas Riesler, som är jurist på PRV och arbetar med att öka kunskapen om upphovsrätt, och Pontus Lyckman, som är myndighetens enhetschef för externa relationer på marknads- och kommunikationsavdelningen.

– Om man har ytterligare funderingar kan man ställa dem till PRV:s kundtjänst och vill man ta ett större grepp på en specifik fråga eller har flera frågor, så har vi även utbildningar som vi skräddarsyr efter behov, upplyser Pontus Lyckman.

Intressanta frågeställningar om upphovsrätt

Riksantikvarieämbetet har via dialogmöten och med myndighetens generella kunskap och erfarenheter samlat ihop ett antal frågeställningar som har skickats till PRV. Därefter har man formulerat sammanställningen gemensamt.

– Hur har det varit att arbeta med museernas upphovsrättsfrågor på det här sättet? undrar Moa Ranung på Riksantikvarieämbetet.

– Det har varit intressant att få reda på vad det är för frågeställningar som museerna möter i sin vardag, säger Thomas Riesler.

– Frågorna har främst handlat om utnyttjandet av samlingar och arkiv, där man kan vara osäker på vad man verkligen kan och får göra, vilka avtal som finns, vad som står i dem och när de upprättades. Hur ska vi hantera dessa upphovsrättsliga frågor då avtalen är från en tid före internet och hur ska vi undvika upphovsrättsintrång?

Viktigt med verktyg och stöd

Larissa Borck är antikvarie med fokus på digital utveckling på Sörmlands museum, ett länsmuseum med verksamhet i hela regionen.

– Upphovsrätt är ett stort ansvar för den enskilda institutionen, framför allt för oss som jobbar med samlingsförvaltning och publikt tillgängliggörande, säger hon och berättar att de tagit fram verktyg som stöd för sina medarbetare, bland annat en licenspolicy.

– Det är något som jag rekommenderar alla som jobbar med tillgängliggörande av sina samlingar att ha, för att kunna hantera digitalisering av arkivmaterial och föremålsfotografier.

Policydokumentet styr vilka licenser som ska användas för att märka upp och berätta för användare hur de får nyttja publicerat material.

– Det är viktigt med intern kompetensutveckling eftersom i stort sett alla medarbetare i dag berörs av upphovsrätt i sin dagliga verksamhet.  Vi har utvecklat ett dokument som vägleder medarbetaren genom de olika beslut som man behöver ta för att välja rätt licens till publicering av främst fotografier, säger hon.

Thomas Riesler betonar att det är angeläget att ha grundkunskaperna om upphovsrätt.

– Ska man ta sig an någonting nytt blir man oftast rädd om man inte vet exakt vad som gäller. Enda vägen in i upphovsrätten är att lära sig de här grundläggande frågeställningarna och sedan får man bygga på kunskapen successivt och titta på mer specifika frågor och undantag. Ju mer man vet, desto lättare blir det att ta de här informerade besluten, menar han och tipsar om Upphovsrättsskolan.se som ett lättsamt sätt att lära sig grundläggande upphovsrätt, en guide som vänder sig till grundskolan och har en lekfull framtoning.

Dela kunskap generöst

Larissa Borck framhåller vikten av att museer och andra kulturarvsinstitutioner generöst delar med sig av sina erfarenheter i verksamheten, där komplicerade detaljfrågor kan uppstå dagligen.

– Vi som länsmuseum har till exempel ansvar för att sprida kunskapen till hembygdsföreningar. Vi har ett tätt samarbete med Södermanlands hembygdsförbund och arrangerade nyligen en kurs om upphovsrätt för dem, berättar hon.

– Hur ser en optimal värld ut, enligt er, ur ett upphovsrättsperspektiv? frågar slutligen Riksantikvarieämbetets Björn Sundberg och vänder sig till PRV.

– Om jag får vara visionär så skulle jag önska att immaterialrätt och upphovsrätt fanns med i skolans läroplan, så att alla redan har grunderna då de kommer ut i arbete eller forskning, svarar Pontus Lyckman.

När du vill veta mer

Håll dig uppdaterad om kommande datum och teman för webbinarieserien Digitala samtal.