Museer ökar mest i pris bland höstlovets aktiviteter
Statistik visar att kostnaden för att gå på museum har ökat mer än andra höstlovsaktiviteter under de senaste fem åren. Samtidigt har det under veckan varit fullbokat på många av museerna. Hur priskänsliga är egentligen höstlovsfirarna?
Siffror från Statistikmyndigheten SCB visar att flera av de vanligaste höstlovsaktiviteterna är betydligt dyrare nu än för fem år sedan. Och den högsta placeringen på den lista som publicerades i Dagens Nyheter i början av höstlovsveckan innehas av museerna. Enligt den har museibesöken blivit 40,7 procent dyrare på fem år.
Under mätningens tidsspann, 2019-2024 avskaffades fri entré på statliga museer, något som Gunnar Ardelius, generalsekreterare på Sveriges Museer, påpekar.
– Eftersom flera statliga har återinfört entréer under de här fem åren har säkert snittet dragits upp. Museerna dras ju också med ökade kostnader även om nu priserna knappast följt inflationen, säger han.
Någon analys av exakt hur betydande höstlovsaktiviteterna på museerna är har Sveriges Museer inte gjort.
– Men de som jobbar med museerna vet att loven och längre ledigheter drar upp besökssiffrorna och att aktiviteter spelar viktig roll här, säger Gunnar Ardelius.
På Gotlands Museum har entréavgifterna successivt stigit med 25 procent sedan 2019, från 100 till 130 kronor under lågsäsong. Museet har visserligen fritt inträde för barn och unga under 19 år, men det innefattar inte höstlovsveckans programpunkter.
Likväl har museets aktiviteter, i likhet med tidigare år, varit fullbokade. Jenny Westfält, museichef på Gotlans museum, kallar programpunkten Ficklampa på museet för en ”institution i institutionen”, som har funnits i sin nuvarande form i tio års tid.
– Folk har ringt och velat stå i kö för att få plats. Generellt sett ser vi ett växande intresse för den publika verksamheten, både utställningar och programverksamhet. Vi är i tiden, det är inne med historia, säger hon.
Även på Göteborgs Konstmuseum har många aktiviteter varit fullbokade under veckan. Ficklampsvisningar och visningar om kusliga konstverk har varvats med eget skapande, rollspel och workshop med en isländsk bilderboksskapare.
Dessa aktiviteter erbjuds kostnadsfritt för barn och unga under höstlovet.
– Vi har inte märkt av minskat intresse för höstlovsaktiviteterna på Göteborgs konstmuseum. Dessutom har vi just nu publiksuccé med Ilon Wiklands illustrationer, så det är fullt i salarna med besökare i alla åldrar, inte minst familjer, som på egen hand tar del av utställningarna, säger Patrik Steorn, museichef på Göteborgs Konstmuseum.
På Göteborgs konstmuseum har sedan många år fri entré för barn och unga till och med 19 år, sedan 2019 har entréavgiften för vuxna har ökat med ca 15 procent, från 60 kr till 70 kr, en ökning baserad på den årliga uppräkningen av konsumentprisindex.
Det är kommunfullmäktige i Göteborgs stad som beslutar om entréavgifterna, ingen uppräkning är planerad för 2025.
– Inom avdelningen för Göteborgs museer och konsthall har vi gjort undersökningar gällande publikens priskänslighet, som visar att majoriteten uppfattar entréavgiften som prisvärd, säger Patrik Steorn.
”Lättvindigt att tro att konsumtion är lösningen”
I samband med presentationen av kulturbudgeten för 2025 och den efterföljande diskussionen om kulturinstitutionernas finansiering har hushållens betalningsförmåga lyfts fram som ett viktigt argument. Mer pengar till medborgarna innebär mer pengar till kulturen, menar regeringen.
Vilken blir konsekvenserna av detta för museerna om entréavgiften ökar?
Jenny Westfält menar att det är ”lite lättvindigt att tro att det är konsumtionen som ska lösa hela museiekonomin”.
– Samtidigt ska man inte underskatta att vi genom entréavgifter sätter ett värde på vår verksamhet. Jag tycker att det är rätt väg att gå. Om man jämför med andra aktiviteter som erbjuds barn och barnfamiljer så är museer ett kvalitativt och prisvärt alternativ. Det syns ju inte minst i att det finns ett intresse under den här veckan, säger hon.
Gotlands Museum får idag mellan 12-15 procent av sina intäkter från entréavgifter.
– Publik verksamhet är också kostsam att driva. Upplevelsebaserad verksamhet är resurskrävande, säger Jenny Westfält.
Patrik Steorn hänvisar till den utredning som Myndigheten för kulturanalys presenterat under hösten.
– Den förtydligar det vi upplever, att hushållen genom att betala entré står för en viktig del av konstmuseets finansiering. Men det innebär förstås att museet behöver ha ett erbjudande och ett utbud som lockar publiken, säger han.
Gunnar Ardelius konstaterar att museerna ligger ”på toppsiffror” när det gäller besöksantal och att många har återfått sina besökare under de senaste åren.
– Vi vet inte vad betalningsviljan är. Men något vi lagt märke till när vi gjort vår enkät för besök, förra årets totalsiffror och nu för sommarens, är att museer med fri entré har sett en större ökning av besökare än de som tar betalt. Vi har tolkat det som att hushållen haft det tufft. Så det är mycket möjligt att om hushållen får mer i fickorna så kommer betalningsviljan för museibesök öka. Vi vet också genom en undersökning som Sveriges Radio gjorde för några år sen att museer är den kulturform som allmänheten tycker det är viktigast att lägga offentliga medel på, säger han.
Procentuell prisökning mellan september 2019 och september 2024:
Museer: 40,7
Stugbyvistelse: 31,0
Godis (konfektyr): 30,7
Kaffebröd: 29,1
Hotellrum veckoslut: 28,4
Långfärdsbuss: 26,7
Järnvägsresor: 20,6
Biobiljett: 14,8
Hotellrum vardag: 14,8
En kopp kaffe: 14,3
Teaterbiljett: 7,5
(Källa: SCB/DN)
