Anmäl dig till Kulturarvsforskning i Sverige 2025

Konferensen Kulturarvsforskning i Sverige 2025 arrangeras den 20–21 mars i Stockholm. Den vänder sig till forskare från olika ämnesområden och organisationer som arbetar med kulturarvsvetenskapliga frågor. Tanken med konferensen är att diskutera aktuell forskning, utbyta erfarenheter och tillsammans ta ut färdriktningen för en stärkt och samhällsviktig forskning.

Vi presenterar pågående och avslutade forskningsprojekt inom områdena kulturarvet i kristider, kulturarvet i samhällsplaneringen och kulturarvet i den digitala omställningen.

Konferensen arrangeras under två heldagar med alla deltagare och talare på plats  på Tekniska museet i Stockholm. Läs mer om programmet och hur du anmäler dig under länken nederst på sidan.

Fyra frågor till Helena Victor om konferensen

Helena Victor är samordnare för forskningsfrågor på Riksantikvarieämbetet och initiativtagare till konferensen. Vi ställde några frågor om konferensen och varför det är viktigt att forska kring kulturarv.

Varför ska man gå på konferensen?

– Detta är den första i en serie konferenser med fokus på kulturarvsforskning och du som deltagare blir delaktig i vägen framåt för forskningen. Vi siktar på ett brett anslag där vi lyfter fram viktiga frågor och relevant forskning om kulturarv i någon form.

– Denna gång fokuserar vi på just beredskap, digitalisering och klimatförändringar med utblickar mot framtiden och framtida forskningsbehov. Vi lyfter fram spännande och relevanta forskningsprojekt varav flera finansieras av Riksantikvarieämbetets FoU-utlysningar. Vi siktar med andra ord på att lyfta fram samhällsrelevant forskning som kan göra verklig nytta i framtiden.

Inom vilka samhällsområden kan kulturarvsforskning bidra?

– I princip alla. Kulturarvsforskning berör så många delar av vårt samhälle, husen vi bor i, landskapet vi lever i, historien vi delar och klimatförändringar som vi alla drabbas av. Vi kan lära oss så mycket av det förflutna och vårt kulturarv genom att studera äldre lämningar som byggnader, arkiv, föremål, natur.

– Kulturarvsforskning är ett mycket brett område som rör allt från humanistiska ämnen, naturvetenskap, datavetenskap och samhällsvetenskap ofta med tvärvetenskapliga metoder. Den gemensamma nämnaren är just kulturarv i någon form.

Vilka är de viktigaste strömningarna inom kulturarvsforskning just nu som du ser?

– Beredskap, digitalisering och klimatförändringar. Inom beredskap är frågor om hur vi bevarar vårt kulturarv i händelser av konflikt eller naturkatastrofer primära. Det hänger också ihop med digitalisering. Vi behöver digitalisera vårt kulturarv som till exempel byggnader, landskap, fynd, arkiv och bibliotek för att dels göra dem tillgängliga för alla och dels försäkra att de finns bevarade i digital form ifall de förstörs.

– Klimatförändringar skadar också vårt kulturarv och det är ytterligare ett argument att digitalisera det. Dessutom kan vi bidra med kunskap om en mer cirkulär ekonomi vid till exempel renovering eller nybygge eftersom många av de äldre metoderna kan vara mer hållbara och billigare än nutida. Dessutom leder ofta återvinning av äldre byggnadsmaterial och inredningar till mindre miljöpåverkan och bättre ekonomi.

Avslutningsvis, varför är kulturarvsforskning viktigt?

– Vi kan använda oss av vårt kulturarv och lära oss mer om oss människor idag. För att förstå det som händer idag behöver vi förstå vår bakgrund. Och för att ta reda på vår bakgrund ägnar vi oss åt kulturarvsforskning.

– Vad som har hänt tidigare hjälper oss inte bara att förstå vilka vi är i nutiden utan kan också göra det lättare att förstå framtiden och dess behov.