Fem röster om regeringens utredning av hyresmodeller

Enligt kostnadshyresmodellen regleras hyran utifrån mängden underhåll av en fastighet som utförs. De kostnader som hyresvärden har för underhåll och drift av fastigheterna samt kapitalkostnader och administration läggs på hyran. Idag tillämpas modellen på fem svenska kulturinstitutioner, som samtliga har Statens Fastighetsverk som hyresvärd: Nationalmuseum, Naturhistoriska Riksmuseet, Operan, Dramaten och Historiska museet. 

2001, då modellen infördes för dessa fem, sänktes hyreskostnaderna med totalt 19 miljoner kronor. Men allt eftersom renoveringsarbete har utförts har hyran ökat dramatiskt för flera av dem, bland annat Nationalmuseum, som genomgick en omfattande renovering och höll stängt mellan 2013 och 2018.

LÄS ÄVEN: Nu utreds frågan om kostnadshyra – igen | Riksantikvarieämbetet

Sedan i juni har Albin Kainelainen arbetat med frågan om vilken hyresmodell som bör tillämpas framöver. I hans utredning, som presenterades den 3 december, föreslås att de berörda institutionerna ska betala marknadshyra, i likhet med andra statliga verksamheter. Deras anslag ska justeras utifrån den allmänna hyresutvecklingen.

I utredningen finns också ett kompletterande förslag, intäktsjusterad hyra, som gäller hyresgäster som bedriver verksamhet i lokaler som särskilt byggs för ändamålet.

Museer & omvärld bad de berörda kulturinstitutionerna att kommentera utredningens förslag:

 

Fredrik Lindgren, VD, Kungliga Operan:

– Vi är nöjda och glada över att utredaren landar i att skrota kostnadshyresmodellen, som visat sig bli alltmer dysfunktionell genom åren. Spontant tycker vi att det ser lovande ut med goda tecken på en modell som är mer transparent och skapar en långsiktig planerbarhet. Den kommer att leda till en rimlig hyresnivå och en tydligare ansvarsfördelning mellan hyresgäst och hyresvärd. Det är också bra att utredaren så tydligt signalerar att hyran måste knytas till anslaget, som måste räknas upp för att passa hyreshöjningar över tid.

– För oss som står inför en stor renovering är det angeläget att vi snabbt kommer vidare i den här frågan och landar i en ny modell. Vi ska få till en bra renovering av Operan, men också skapa en plats där vi kan bo och verka under lång tid framåt.

 

Lisa Månsson, överintendent, Naturhistoriska riksmuseet:

– Det är bra att utredningen på ett så tydligt sätt lyfter fram problemen med kostnadshyresmodellen och nödvändigheten av att avveckla den. Att huvudförslaget sedan är att byta till marknadshyra har en utmaning i att detta handlar om ändamålsfastigheter som inte är en aktiv del av fastighetsmarknaden. De politiska signalerna är att vi ska vara kvar och driva scenkonst och museiverksamhet i dessa lokaler. Därmed blir det svårt att efter en hyresförhandling säga ”vår budget räcker inte till, vi flyttar”. Därför välkomnar jag starkt komplementförslaget med intäktsjusterad hyra, vilket skulle spegla de reella förutsättningarna bättre.

– Ett viktigt nästa steg blir att prata om hur vi gemensamt säkerställer att det levande kulturarv som museiverksamhet, opera och teater utgör, kan frodas och utvecklas i fastigheter som är byggnadsminnen. Hur kan dessa fantastiska byggnader som uppfördes för sina respektive ändamål för över hundra år sedan och har ett eget kulturhistoriskt värde, fortfarande vara ändamålsenliga idag för de verksamheter som de är satta att husera? Hur fördelas ansvar, mandat, och kostnader när olika intressen står emot varandra? Det blir spännande samtal att föra där både kulturinstitutionerna, Statens fastighetsverk och sannolikt även Riksantikvarieämbetet behöver vara delaktiga.

 

Patrick Amsellem, överintendent, Nationalmuseum:

– Vi ser fram emot en modell som är tydligare och mer förutsägbar och kostnadseffektiv. Att knyta hyresutveckling till anslagsuppskrivning vore mycket positivt. Vi hoppas också att en ny lösning kan tydliggöra ansvaret för kulturfastigheternas förvaltning.

 

Magnus Hagberg, överintendent, Statens historiska museer:

– Det är bra att kostnadshyresmodellen utretts eftersom den skapar problem för flera av de institutioner som omfattas av den. Statens historiska museer har inte haft direkta utmaningar med modellen. Vi har avsatt de resurser som krävs för att den ska fungera och har för närvarande inga omfattade renoveringsbehov. På sikt kan modellen skapa problem även för oss när behoven och därmed kostnaderna ökar. En modell som ger långsiktigt hållbara förutsättningar behövs, både för oss som hyresgäst och för Statens fastighetsverk.

– När det gäller utredningens förslag behöver vi nu ta del av och analysera dem innan vi tar ställning. Vi har idag marknadsmässig hyra för andra delar av våra lokaler. Modellen är möjlig även för Historiska museet, men en förutsättning är att vi får full ekonomisk kompensation för de radikalt ökade hyreskostnaderna.

 

Kitte Wagner, VD, Dramaten:

– Vi är försiktigt positiva till utredningens förslag. För oss ger marknadshyra en bättre förutsägbarhet och underlättar framtida planering. Det är dock viktigt för oss att PLO-uppräkning för hela verksamheten genomförs. Något som är nödvändigt om vi ska kunna driva en ensembleteater med bred repertoar som är vårt uppdrag som nationalscen. Nu måste vi sätta oss in i detaljer, men även invänta regeringens beslut och mottagande.

 

 

Fredrik Emdén
Daniel Strand