Kulturarvsforskning om händelser vid vatten
Hur påverkas människor och miljöer av utbyggnaden av vattenkraft i Norrland? Ett av forskningsprojekten som presenteras på Riksantikvarieämbetets konferens ”Kulturarvsforskning i Sverige 2025” den 20 och 21 mars studerar just det.
Norrlands sjöar och älvar kantas av rika forn- och kulturhistoriska lämningar. Utbyggnaden av vattenkraften i Norrland har påverkat många av kulturarven och ofta skadat eller förstört dem.
Vad kan kulturarvsforskning kring vattenkraft bidra med för att vi ska få en hållbar förvaltning av de vattenanknutna kulturmiljöerna idag?
Professorn och projektledaren berättar om forskningsprojektet
Dag Avango är professor i historia, med inriktning på historiska studier av teknik, vetenskap och miljö samt kulturarv. Fokus i hans forskning är att undersöka samspelet mellan människor och ting i historiska förändringsprocesser – historisk forskning som har relevans för viktiga samhällsutmaningar i nuet.
Vi ställde fyra frågor till Dag Avango, projektledare för forskningsprojektet ”Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer”:
Beskriv kulturmiljön längs de norrländska älvdalarna – vad finns där?
– Det är ett kulturlandskap med flera lager, som formats under tusentals år och genom en bred variation av aktiviteter.
– Det handlar dels om förhistoriska lämningar såsom härdar, avslag och verktygsdelar av sten. De kan härröra från boplatser, jakt och fiske. Dels är det kulturmiljöer från senare tidsperioder, kopplade till kommunikation, rennäring, boskapsbaserat jordbruk, skogsnäring och fiske. Det handlar om allt från spår och avtryck till byggda miljöer.
Vad går forskningsprojektet ut på?
– Ytterst är syftet att förstå vattenkraftens och klimatförändringens påverkan på fornlämningar, kulturlandskap och människors användning av mark och vatten i norra Sveriges älvdalar.
– En central målsättning är också att utveckla metoder för inventering, övervakning, analys och hantering av sådan påverkan.
Vad gör ni konkret i forskningsprojektet?
– Projektet är mång- och tvärvetenskapligt, vilket gör att vi arbetar med metoder från arkeologi, historia, etnologi, kulturmiljövård och naturvetenskap gällande klimat.
– En central del av forskningen består av inventering med dokumentation av fornlämningar och kulturlandskap längs utvalda älvar. Vi har även arkeologiska utgrävningar kopplade till projektet. Därtill gör vi intervjuer, håller vittnesseminarier och arkivforskar.
När är ni färdiga och vad tror du blir resultatet?
– Vi kommer att bli färdiga under 2025, men kommer att använda data från projektet i andra projekt och program även under de efterföljande åren.
– Vi har resultat redan nu som visar att vattenkraften kontinuerligt påverkar och skadar kulturarv, inklusive lagskyddade förhistoriska fornlämningar. Om detta publicerar vi rapporter samt en bok och artiklar.
– Vi tar även fram en metodpublikation, riktad till kulturmiljövården. Sist men inte minst hoppas vi att projektets resultat beaktas i arbetet med den nya miljöprövningen av vattenkraften, där kulturmiljöfrågorna varit alltför osynliga.
– Det är ohållbart att de enda källorna vi har om norra Sveriges äldsta historia eroderar bort utan att detta inkluderas i prövningsprocessen och åtgärder vidtas, avslutar Dag Avango, professor i historia, Luleå tekniska universitet.
Konferens om kulturarvsforskning
den 20–21 mars. Foto: Länsmuseet Gävleborg / Kringla (CC BY-NC)
Professor Dag Avango och fjorton forskare till presenterar sina forskningsprojekt inom kulturarvsforskning på konferensen ”Kulturarvsforskning i Sverige 2025” som hålls i Stockholm den 20 och 21 mars. Teman för konferensen är:
- Kulturarvet i kristider, krig och klimatförändringar
- Kulturarvet i samhällsplaneringen
- Kulturarvets digitala omställning
Läs mer om konferensen och hur du anmäler dig – sista anmälan är den 27 februari