Materialmagasinet öppnar igen

I januari 2021 gick 15 kulturinstitutioner i Stockholmsregionen samman för att under namnet Materialmagasinet arbeta med återbruk. Material som använts vid en utställning eller föreställning kunde få nytt liv genom att användas i en annan produktion, i stället för att kassera.
I den 600 kvadratmeter stora lagerlokalen i Ulvsunda industriområde kunde användarna botanisera bland såväl rekvisita som byggnadsmaterial.

Idén till initiativet kom från Fredrik Nyberg, som vid den tiden arbetade på Liljevalchs konsthall i Stockholm. Som konstnär hade han fått uppleva hur dyrt det var med konstnärsmaterial, som konsttekniker och snickare på olika institutioner i Stockholm såg han hur mycket material som revs och slängdes och som fastighetsintendent på Liljevalchs fick han en inblick i hur stor kostnad sophanteringen står för – och varför det inte fungerade att återbruka.
– Lager kostar, tid kostar, utställningsbytena är snabba. Och få institutioner kan tillföra arbetsuppgifter eller tid för personal, för det finns aldrig tid och eller pengar, säger han.
Den samlade erfarenheten gjorde att han satte sig och började skissa på en materialpool för kulturinstitutioner. Om alla kunde skjuta till en summa som skulle vara mindre än kostnaden för att hyra en container, så skulle det inte finnas någon ekonomisk orsak att inte vara med. Även arbetskostnaden skulle bli mindre om materialet kunde skickas till en lokal där det kunde förvaras.
– Det finns egentligen ingenting att gnälla över. Det tar inte mer tid än att gå ut och slänga det i en container. Så det var min pitch, säger han.

Det var så det började.

Under de två kommande åren användes Materialmagasinet flitigt. Det var framför allt större institutioner som bidrog med material som de mindre kunde använda sig av. Initiativets medlemmar kunde utnyttja materialet gratis, men även enskilda konstnärer, fria teatergrupper och TV-produktioner vände sig till Materialmagasinet för att köpa begagnat material.
– Och vi har skickat saker till utställningar nästan hela landet, från Skåne upp till Sundsvall. Då har vi gjort koldioxidberäkningar och kommit fram till att det är mer hållbart att skicka jämfört med att producera nytt, säger han.

Men trots nöjda användare och stor medial uppmärksamhet, både nationellt och internationellt, meddelade huvudmannen Kulturförvaltningen i oktober 2023 att Materialmagasinet skulle läggas ned.

Mer dedikerad tid

Fredrik Nyberg protesterade ivrigt mot beslutet. I ett upprop uppmanade han andra institutioner att ta över projektet. ”Låt inte detta initiativ hamna på tippen!”, skrev han.

Flera parter visade intresse, och det visade sig att Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm hade bäst möjlighet att överta verksamheten.

I november förra året kunde övertagandet realiseras.

Idag är Fredrik Nyberg anställd av Kulturhuset Stadsteatern och ägnar 60 procent av sin arbetstid åt Materialmagasinet. Under Materialmagasinets första verksamhetsperiod hade Fredrik Nyberg två tjänster på Liljevalchs, som fastighetsintendent och som produktionsledare.
– Jag hade aldrig någon dedikerad tid för Materialmagasinet, det var ett arbete jag bedrev på kvällar och lunchraster. Så det här är ju första gången som jag har faktiskt har avsatt tid för att driva det här, säger han och betonar att det kommer att märkas.

– Det kommer krävas mindre arbetstid för medlemmarna och jag har tid att åka runt på olika institutioner och se över deras produktionscykel, säger han.

Adressen för Materialmagasinet är densamma som tidigare, även om lokalytan har minskat något, eftersom mycket material hämtades ut innan det stängde. Just nu håller Fredrik Nyberg på att se om de kan återta den tidigare lokalytan, också även på andra lokaler.
– När andra institutioner fick informationen om att det skulle läggas ner och att allting skulle slängas så var många där och hämtade material som ligger på deras lager nu. Så en del av det kanske kommer tillbaka nu, säger han.

Hållbarhetsarbetet börjar med ledningen

Att Kulturhuset Stadsteatern tidigare var en aktiv part i samarbetet är en anledning till att de valt att ta över projektet. Kulturförvaltningen i Stockholm stad saknade ”engagemang eller genuint intresse” för att driva projektet, menar Fredrik Nyberg. Med Kulturhuset Stadsteatern är det annorlunda.
– Redan från början har jag sett att man har ett genuint sätt att se det här som en viktig fråga. Det handlar inte bara om hållbarhetsredovisningar, det är viktigt i praktiken också, säger han.

När han beskriver sin nya arbetsgivare och kallar den för en ”väldigt progressiv arbetsplats med en modig ledning” understryker han det som brukar anges som en förutsättning för ett lyckat hållbarhetsarbete: att initiativet är väl förankrat i verksamhetens ledning.
– Det har jag upplevt i samband med föreläsningar för kommuner. Vissa av dem har inte alls klarat av att arbeta med återbruk, det är tvärstopp och folk är uppgivna. Men i kommunen bredvid så har man kommit jättelångt fram. Och det handlar ju egentligen bara om juridiken och hur progressiv ledningen är när den tolkar den, om man vågar gå före och kanske blir tillrättavisad eller man bara sitter och väntar på att någon annan ska göra det, säger Fredrik Nyberg och konstaterar att detsamma ofta även gäller myndigheter (”Det handlar ju bara om hur man väljer att tolka lagen om offentlig upphandling till exempel”).

En annan viktig skillnad med Materialmagasinets nya skepnad är verksamheten nu ingår i ett aktiebolag, vilket Fredrik Nyberg menar förenklar juridiken och administrationen och bidrar till att skapa nya möjligheter.
Till exempel för betalningar. Den som inte är medlem i Materialmagasinet och som vill köpa material var tidigare hänvisad till att betala via faktura. Stockholms stads komplicerade faktureringssystem gjorde att den som gjorde ett köp behövde handla för minst 400 kronor. Nu går det att betala med Swish och inom kort även med kort.
– Och då kan vi ju sälja produkter på ett helt annat sätt. Min målbild är ju att eleven som går första året på Konstskolan Idun Lovén ska kunna komma till oss och köpa MDF-bitar för att ha som pannåer att måla på. Eller köpa färgpigment på vikt. Det gick ju inte tidigare, säger han.
Materialmagasinet är även på gång att inleda ett samarbete med stockholmsmässan, som ju ofta sitter på enorma mängder material.
– Och det är material som då vi kan ta hand om och förädla och omvandla till intäkter, som vi är beroende av eftersom vi inte har något stöd. Så det är jätteviktigt att få ekonomi i det här på alla möjliga vis.

”Nätverket den roligaste biten”

Materialmagasinet ska även vara en plats för kunskapsutbyte, där det kommer att arrangeras seminarier och workshops.
– Materialmagasinet har ju blivit ett nätverk mer än ett lager och det är kanske den roligaste biten med projektet. Och jag vill att vi verkligen ska använda det här nätverket, så att vi även kan sätta press utåt på leverantörer och liknande, säger Fredrik Nyberg och berättar att detta arbete redan satt igång. Under året kommer Materialmagasinet fokusera på textilier och kemikalier, ett område där många saknar transparens när det gäller brandklassning, flamskydd och liknande.
– I stället för att en part ska ställa frågan så kan vi säga att vi representerar de här 15 institutionerna. Det får en helt annan tyngd då när alla man pratar med använder samma leverantör. ”Vi vill veta vad det är i de här textilerna, ni får faktiskt ni får ta reda på det, vi kräver transparens”, säger han.

Fredrik Nyberg tror att Materialmagasinet har bättre förutsättningar att överleva den här gången. Kombinationen med att skapa samarbeten, både inom och utanför utställningssektorn (”näringslivet ligger mycket längre fram och är mer progressiva för att man har en helt annan press på sig”), som ser till att materialtillgången säkras och möjligheten att jobba mer uppsökande kommer att göra att medvetenheten kring initiativet ökar. Han ser även en möjlighet att skapa samarbeten med skolor och utbildningar.
Något som varit unikt med Materialmagasinet ända sedan starten är att det är helt och hållet medlemsfinansierat, utan särskilda bidrag.
– Det är ju ingen som vill ha en förlustaffär, men jag tänker att vi tar ett år i taget. Och Materialmagasinet ska ju inte vara vinstdrivande. Om vi går med vinst går det tillbaka in i verksamheten direkt, säger Fredrik Nyberg, som bedyrar att han nu ”går all in” med det stöd han har i ryggen.
– Jag kommer att driva det här precis som när jag var 21 och jobbade med att sätta upp festivaler i de småländska skogarna. Det gick runt på något sätt och folk kom. Alltså den här ädla DIY-idén. Även om det nu är i ett större perspektiv så har jag det drivet kvar.
Sedan Materialmagasinet startade 2021 har kostnaderna i samhället ökat kraftigt, vilket gör att hållbarhetsarbete idag i än högre utsträckning innefattar mer än miljömässiga aspekter.
Likväl hör Fredrik Nyberg ofta argumentet ”det är ingen idé att vi gör någonting, för Kina släpper ändå ut så mycket”.
– Det viktiga är att alla gör något och att det är de signalerna vi skickar ut. Återbruk är en viktig symbolhandling. Många bäckar små, säger han.