Översikt

I denna översikt hittar du en beskrivning av Bebyggelseregistrets funktioner, symboler och innehåll.

Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister har funnits sedan 1998 och varit publikt sedan 2001. Under våren 2025 har vi flyttat registret till en ny teknisk plattform och samtidigt gjordes en del förändringar av hur information om bebyggelse sparas och presenteras

1.1 Vad är nytt?

Det nya bebyggelseregistret stödjer digitala processer i en ännu högre grad och delvis integrerat mot länsstyrelsens handläggarsystem Ask.

Den som har registrerat bebyggelse i den tidigare versionen av registret kommer att märka att det är ett mer tilltalande gränssnitt och ett enklare arbetsflöde. Funktioner som har tillkommit är bland annat möjligheten att nå alla objekt via kartfunktionen, ett flertal olika bakgrundskartor, verktyg för att skapa och ändra geometrier direkt i kartan med mera.

1.2 Arbetsytan

Mitt på arbetsytan finns bakgrundskartan med kartnålar och geometrier för alla registrerade bebyggelseobjekt. Det går att zooma in och ut ur kartan med ett zoomreglage (+ och – ) nere till höger eller genom att scrolla med mus eller touchpad.

Panelen till höger kallas lagerväljaren och möjliggör för användaren att filtrera vilken information som ska visas på kartan och även vilken sorts bakgrundskarta som passar bäst för stunden. Högst upp till höger, ovanför lagerväljaren finns en menyknapp och en sökknapp. Panelen till vänster visar information om det valda objektet. Panelen går att dölja och visa igen med den lilla pilen bredvid stängknappen.

1.3 Funktioner

 

1.3.1 Lagerväljaren

Det finns fem olika valbara bakgrundskartor: topografisk karta, flygfoto, terrängskuggning, lutning och sjökort.

Informationslagren för bebyggelse med olika skydd kan slås på och av. Du kan också välja hur du vill visa objekten – med färgade geometrier eller med ikoner (kartnålar). Det går även att slå på och av visningen av fastighetsgränser, socknar och landskap.

1.3.2 Sök

Sökknappen öppnar sökpanelen till vänster och möjliggör sök efter registrerade bebyggelseobjekt eller inventeringar.

Sök bebyggelseobjekt

• Bebyggelsenummer: Fyll i bebyggelsenummer, till exempel B2025:586, och klicka på “Sök” i fältets nederkant. Om det sökta objektet finns registrerat visas det direkt.
• Namn: Ange hela eller del av objektets namn för att begränsa sökträfflistan till att inkludera endast objekt som innehåller den inskrivna texten och även svarar mot övriga eventuella sökkriterier.
• Geografiskt område: Skriv i rutan och välj bland län och kommuner så begränsas sökträfflistan till att inkludera endast objekt som ligger inom de valda områdena och även svarar mot övriga eventuella sökkriterier.
• Skydd eller status: Välj en eller flera skyddstyper i listan för att begränsa sökträfflistan till att inkludera endast objekt med vald skyddstyp som även svarar mot övriga eventuella sökkriterier.

Sök inventering:

• Inventeringsnummer: Fyll i inventeringsnummer (t.ex. C2025:629) och klicka på “Sök” i fältets nederkant. Om numret matchar en inventering som finns registrerad visas den direkt.
• Ansvarig organisation: Välj organisation från förvalslistan för att begränsa sökträfflistan till att inkludera endast inventeringar kopplade till denna och som även svarar mot eventuella övriga eventuella sökkriterier.
• Område: Skriv i rutan och välj bland län och kommuner så begränsas sökträfflistan till att inkludera endast inventeringar som ligger inom de valda områdena om de även svarar mot övriga eventuella sökkriterier.
• Status: Välj att utesluta eller inkludera inventeringar som är planerade, pågående eller avslutade så begränsas sökträfflistan till att inkludera endast inventeringar med vald status om de även svarar mot övriga eventuella sökkriterier.

1.4   Registrets innehåll

I Bebyggelseregistret (BeBR) finns information om det byggda kulturarvet. Informationen kommer från regionala museer, Svenska Kyrkan, länsstyrelser, kommuner, universitet och högskolor i samverkan med Riksantikvarieämbetet. Informationen i Bebyggelseregistret uppdateras kontinuerligt genom att bebyggelse med kulturvärden inventeras och registreras.

Bebyggelseregistret har även information om byggnadsminnen som har skyddats genom kulturmiljölagen, och statliga byggnadsminnen som skyddas genom förordningen för statliga byggnadsminnen.

1.5   Några symboler och begrepp

Registret skiljer på olika typer av bebyggelseobjekt, skydd och aktiviteter.

Statliga byggnadsminnen

En byggnad, park, trädgård eller annan anläggning som tillhör staten kan, om den har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde, förklaras för statligt byggnadsminne enligt Förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen.

Statliga byggnadsminnen beslutas av Riksantikvarieämbetet som även ansvarar för att informationen i registret är uppdaterad. I registret, precis som i verkligheten, består statliga byggnadsminnen av ett eller flera byggnadsobjekt samt ett tillhörande skyddsområde.

Byggnadsminnen (BM)

En byggnad som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde kan skyddas som enskilt byggnadsminne enligt kulturmiljölagens tredje kapitel. Enskilda byggnadsminnen beslutas av länsstyrelsen som även ansvarar för att informationen i registret är uppdaterad.

I registret, precis som i verkligheten, består enskilda byggnadsminnen av ett eller flera byggnadsobjekt samt ett tillhörande skyddsområde. Ibland är skyddsområdet inte större än byggnaden som är byggnadsminne.

Kyrkliga kulturminnen (KKM)

Bebyggelseobjekt som är skyddade enligt Kulturmiljölagens 4 kap. sorteras i registret som kyrkliga kulturminnen. (Skriv något om kyrkogård och kyrkotomt som i registret inte hanteras som skyddsområde för sammansatta bebyggelseobjekt)

Identifierade kulturvärden (IK)

Bebyggelseobjekt som i kunskapsunderlag, planeringsunderlag eller beslutsunderlag bedömts ha kulturvärden visas i registret som identifierade kulturvärden med en blå symbol. Det rör sig oftast om enskilda byggnader men det går även att ringa in hela områden och ange identifierat kulturvärde. Som ansvarig organisation står kommunen.

Inventering

En inventering består av en yta och ett antal inventerade bebyggelseobjekt. Mitt på inventeringsytan syns den blå inventeringssymbolen.

Det är möjligt att registrera ett inventeringsområde som består av flera ytor som inte sitter ihop. I det fallet återfinns symbolen ibland mitt emellan, i tyngdpunkten av en yta som ringar in alla inventeringsytorna.

Nytt objekt

Symbolen för nytt objekt är ett svart plustecken mot vit bakgrund. Kartnålens spets pekar på den byggnad eller plats som avses.

 

Utkast

Symbolen för utkast, det vill säga opublicerade versioner av bebyggelseobjekt är ett grönt timglas mot ljusgrön bakgrund. Kartnålens spets pekar på den byggnad eller plats som avses.

Schablonyta

När ett objekt saknar yta, till exempel för att det inte finns med i Fastighetsregistret hos Lantmäteriet, skapas en schablonyta i form av en triangel. Är det ett område är triangelytan större än om det är byggnad, anläggning eller plats som representeras. Schablonytan kan och bör ändras för att stämma överens med det beskrivna objektet.