Registrera bebyggelseobjekt

I kapitel 4 i registreringsmanualen får du veta hur du lägger till bebyggelseobjekt i en inventering och hur information om de inventerade objekten registreras i olika fält.

Registrera ett inventerat bebyggelseobjekt som en del av en inventering med flera inventerade objekt (kap. 3.1) eller genom en så kallad enskild inventering (kap.3.2). I första skedet skapas ett utkast som kan sparas och sedan publiceras – förutsatt att alla obligatoriska uppgifter är ifyllda.

4.1 Lägga till bebyggelseobjekt i en inventering

Sidan som presenterar det aktuella inventeringsprojektet visar om det finns utkast eller publicerade bebyggelseobjekt i inventeringen.

För att lägga till fler objekt, klicka på länken ”+ Lägg till bebyggelseobjekt” och klicka sedan i kartbilden på den bebyggelse som har inventerats. Det finns några olika fall som beskrivs nedan.

A. Bebyggelseobjekt som finns i Bebyggelseregistret sedan tidigare. Klicka på kartnålen för att lägga till bebyggelse som finns registrerad i Bebyggelseregistret sedan tidigare. Då skapas ett utkast till en ny version som kan uppdateras med information från det senaste inventeringstillfället.

B. För att lägga till bebyggelse som inte finns registrerad i Bebyggelseregistret sedan tidigare ska du klicka i kartan direkt på det objekt som ska läggas till så skapas automatiskt en koppling till Lantmäteriets byggnadsregister om det finns med där.

C. Byggnad, anläggning eller plats som inte finns registrerad sedan tidigare, varken i Bebyggelseregistret eller hos Lantmäteriet

D. Registrera ett nytt område. (För registrering av skyddsområde kopplat till byggnadsminnesbeslut se kapitel 5.)

Viktigt! Ny information och uppdateringar om bebyggelse som redan finns registrerad i registret bör läggas till genom att skapa en ny version av det registrerade objektet – inte ett nytt objekt (se punkt A ovan).

4.2 Inledande fält

Beskrivning av fälten i registeringsformuläret:

• Titel
  Innan det finns en angiven kategori (ursprungligt ändamål) för bebyggelseobjektet består titeln av objektets bebyggelsenummer. Under titeln står status (Utkast/Publicerat) och vem som gjort registreringen samt datum för registrering.
• Bebyggelsenummer
  Bebyggelsenumret som fungerar som ID-nummer för bebyggelseobjekten. Bebyggelsenumret består av bokstaven B följt av årtal för första registrering,  kolon och ett löpnummer, t.ex. B2025:4369.
• Fastighetsbeteckning
  Fastighetsbeteckning hämtas automatiskt från Lantmäteriet i samband med registreringen.
• Nuvarande ändamål
  Nuvarande ändamål hämtas automatiskt från Lantmäteriet i samband med nyregistrering. Denna uppgift uppdateras inte även om den senare ändras i Lantmäteriets register.
• Socken
  Uppgift om socken hämtas automatiskt och utgår från Riksantikvarieämbetets fasta sockenindelning. I och med att det kommunbaserade fastighetsregistret togs i drift åren 1976-1995 upphörde socknar att ha någon administrativ funktion. Sockenindelningen spelar dock fortfarande en viktig roll inom kulturmiljövården då den bildar grund för arkiv och olika geografiska registreringar.
• Intern anteckning
  I detta fält finns möjlighet att i samband med inventering eller registrering göra en anteckning som sparas så länge det är ett utkast. När utkastet blir publicerat raderas den interna anteckningen.

4.2 Grundinformation

Här följer en beskrivning av hur de olika fälten i registreringsformuläret fylls i.

Objektets namn

Om byggnaden har ett namn kan det skrivas in här. Namnet används sedan i titeln. Följ vanliga skrivregler för stora och små bokstäver i namn, förkortningar etc. I de fall då objektet går under flera namn går det att ange flera alternativa namn, och det ska i så fall göras i separata fält.

Geometri

Alla bebyggelseobjekt i registret måste ha en geometri som beskriver dess geografiska placering och utbredning.

För bebyggelseobjekt som finns i Lantmäteriets databas hämtas geometrin automatiskt till Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister i samband med registrering. Denna yta går sedan vid behov att redigera i Bebyggelseregistret. (Dessa ändringar påverkar inte data hos Lantmäteriet. Eventuella förändringar i Lantmäteriets databas som sker efter nyregistrering påverkar inte data sparade i Bebyggelseregistret.)

Det går att rita geometrier direkt i kartan (Rita geometri) eller ladda upp en geometri som är hämtad eller skapad till exempel i ett GIS-program. I bebyggelseregistret används formatet geopackage (.gpkg) men även geojson-filer kan laddas upp. Shape-filer behöver alltså konverteras till något av dessa format för att kunna laddas upp. Sparade geometrier kan sedan laddas ned från registret och det går att välja mellan att få filen som geopackage eller geojson.

Ursprungligt huvudändamål

För byggnader, anläggningar och platser som läggs till i registret måste anges vilket som var dess ursprungliga huvudändamål. Kategorierna samlas i förvalslistor sorterade i 17 olika huvudgrupper och för en del kategorier finns underkategorier.

Om objektet vid nybyggnaden samtidigt hade flera ändamål kan ytterligare ursprungliga ändamål läggas till.

OBS! Endast det eller de ändamål som objektet hade vid uppförandet ska anges. Senare användning ska inte anges här, utan kan beskrivas i fritext under rubriken Historik.

4.3 Nybyggnad

Vid registrering av en byggnad, anläggning eller plats är det obligatoriskt att ange nybyggnadsår, det vill säga det år som byggnaden, anläggningen eller platsen färdigställdes och var redo att tas i bruk. Vid osäkerhet går det att ange ett intervall (två årtal) inom vilket nybyggnaden med största sannolikhet stod klar. Har man ingen som helst aning går det att i stället kryssa i ”Okänt årtal”, men ange hellre ett lite större spann.

OBS! Tidigare angavs två årtal för att beskriva en längre byggperiod. Här är det endast nybyggnadsåret som anges med ett årtal eller – vid behov – ringas in med hjälp av ett intervall inom vilket byggnaden stod klar.

Exempel: För en byggnad som började byggas 1905 och blev klar 1908 anges endast året 1908. För en byggnad som stod klar ”någon gång under andra halvan av 1800-talet” anges intervallet 1850-1899.

Upphov

I nybyggnadshändelsen går det att ange arkitekt, byggherre, byggmästare, inredningsarkitekt och landskapsarkitekt. Välj först roll, markera person eller företag och börja sedan skriva i namnfältet så visas de namn som finns inlagda i databasen.

I de fall du inte får någon matchning saknas namnet/organisationen och du behöver skicka namn och länk till supporten att lägga till denna. Då behöver du även tillhandahålla en länk för personen/organisationen hos Getty, Kulturnav, VIAF eller Wikipedia).

Endast de fem rollerna ovan går att lägga till – andra roller som är av intresse går att beskriva i fritextfältet under historik.

Kommentar om nybyggnaden

Det är möjligt att lägga till en kortfattad kommentar om nybyggnadshändelsen.

4.4 Identifierat kulturvärde

Här beskrivs fälten för identifierat kulturvärde:

Ansvarig myndighet

Ansvarig myndighet är kopplat till roll och behörighet för den inloggade registreraren och inget som ska fyllas i. För byggnadsminnen är det alltid Länsstyrelsen och för statliga byggnadsminnen är det alltid Riksantikvarieämbetet.

Motivering

Här anges vilka kulturvärden som ligger till grund för att ta med detta bebyggelseobjekt i registret. Försök formulera en motiveringstext som är lagom lång, antikvariskt korrekt men ändå begriplig och användbar för andra yrkesgrupper i samhällsbyggnadsprocessen.

Karaktärsdrag

Här går det att lista vilka de värdebärande karaktärsdragen är.

Lokal klassning

Om objektet är värderat och klassificerat utifrån en lokal klassificeringsskala går det att ange här, t.ex. Klass 2 eller Grön. Det är ett fritextfält med begränsat antal tecken och det är klokt att alltid skriva klassningen på exakt samma sätt – blanda till exempel inte Grön med Grönt eller Klass2 med Klass 2 utan var konsekvent i hur du skriver det.

4.5 Beskrivning

Beskrivningsfält i formuläret:

Beskrivning i fritext

Här beskrivs bebyggelseobjektet mer utförligt i fritext på ett sätt som är begripligt och relevant såväl för antikvarier som för andra yrkesgrupper i samhällsbyggnadsprocessen.

Strukturerad beskrivning

Utöver denna beskrivande text bör fasadmaterial, stomme, takform och taktäckningsmaterial anges med hjälp av förvalslistorna för att möjliggöra mer detaljerade sökningar på dessa kriterier. Det är möjligt att lägga till flera material eller takformer, men ange endast de som är mer betydande och ange det huvudsakliga först.

4.6 Historik

Historik i fritext

Här beskrivs bebyggelseobjektets historik i fritext på ett sätt som är begripligt och relevant såväl för antikvarier som för andra yrkesgrupper i samhällsbyggnadsprocessen. Tänk på att inte registrera känsliga personuppgifter.

Signifikanta händelser

Byggnadshändelserna ombyggnad, tillbyggnad, restaurering, flyttning, rivning eller brand kan registreras som en signifikant händelse och kopplas till årtal och upphovsperson tillsammans med en kortfattad kommentar. Registrerade händelser listas under fritextshistoriken. Även nybyggnad, som förekommer tidigare i registreringsformuläret, är en typ av byggnadshändelse.

4.7 Fotografier

Klicka på + Lägg till fotografi så öppnas ett fönster där du kan välja en bildfil att ladda upp. Tillåtna filformat är .jpg och .png och bilden behöver vara minst 600 x 600 pixlar stor. Se gärna till att filen har ett passande filnamn innan den laddas upp, t.ex. Motiv_Licens_Fotograf.

I uppladdningsformuläret anger du sedan metadata för bilden – titel, bildtext och om den visar exteriör eller interiör.

När det gäller licenstyp är det du som laddar upp bilden som ansvarar för att rätt licens anges så att risken för otillåten användning minimeras. För vissa licenser är det obligatoriskt att ange fotografens namn (den person som har tagit bilden och inte namnet på organisation, projekt eller företag).

Försök att ange fotograferingsdatum så exakt som möjligt.

Bilder som laddas upp till Bebyggelseregistret sparas och blir sökbara i Riksantikvarieämbetets e-arkiv.

4.8 Referenser

Referenser anges i fritext, helst enligt Harvardsystemet:

Efternamn, Initial. (Utgivningsår). ”Artikeltitel”, Tidskriftsnamn, utgivningsort, förlag/organisation, volym/utgåva nummer, ISBN.

Efternamn, Initial. (Utgivningsår). Boktitel, utgivningsort, förlag/organisation, volym/utgåva/rapport nummer, ISBN.

Riksantikvarieämbetet (1976). Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Liber förlag. ISBN: 91-38-02814-X.

Riksantikvarieämbetet (1989). Byggnadsminnen 1978–1988 – Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978–31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. A & W. ISBN: 91-7192-752-2.