Återblick Höstmöte 2020/2021

Riksantikvarieämbetets Höstmöte är en konferens för dig som arbetar med kulturarv och kulturmiljö och för dig som verkar på arenan för hållbar samhällsutveckling. Tanken är att dessa dagar tillföra kunskap och insikter om våra gemensamma utmaningar och inspirera till nya tankar som du kan ta med dig i det fortsatta arbetet.

Höstmöte 2020 blev 2021

Höstmöte 2020 fick skjutas fram och kunde genomföras först den 3–4 februari 2021 på Münchenbryggeriet i Stockholm – med talarna på plats, men med mötesdeltagarna på coronasäkert avstånd framför skärmen.

Det positiva med det digitala formatet blev att det öppnade upp för fler att delta i konferensen. Vi kunde där tillsammans med över 1 100 deltagare skapa ett öppet, tillgängligt och – enligt kommentarer i chattforumet och i konferensutvärderingen – mycket stimulerande forum.

Konferensen tema handlade om att utforska spänningarna i det nya 20-talets globala samhälle. Programmet genomsyrades av tre förhållanden som avspeglas i dagens kulturarvsarbete:

• Globalt och lokalt
• Stad och land
• Kunskap och berättelser

Det senaste årets pandemi har skakat världen. Hur påverkar krisen och samtidens konflikter samhällsutvecklingen och kulturarvsarbetet? Utifrån sina olika utgångspunkter behandlade talarna betydelsen av ett historiskt perspektiv i den demokratiska samhällsutvecklingen. Konferencier för konferensen var Peter Örn och den livesändes i samarbete med UR Samtiden.

Missade du konferensen eller vill du återse vissa delar?

Vi kommer efterhand att lägga upp alla filmade programpunkter textade här samt på vår youtubekanal.  Tills dess kan du se valda delar, de som även publicerats på UR Play, här.

Program

---

Vi hoppas att konferensen tillfört kunskap och insikter om våra gemensamma utmaningar, erbjudit oväntade möten och inspirerat till nya tankar som du kan ta med dig i det fortsatta arbetet. Här är programmet i sin helhet för dig som vill se Höstmötet i efterhand.

Onsdag 3 februari

10:00 – 10:30 Inledning

• Riksantikvarie Lars Amréus hälsar välkommen.
• Kultur- och demokratiminister Amanda Lind har ordet.
• Lars Amréus har ordet.
• Konferencier Peter Örn har ordet. Peter Örns engagemang för hållbar samhällsutveckling genomsyrar hans yrkesgärning. För närvarande leder Peter regeringens kommitté Demokrati 100 år – samling för en stark demokrati. Han har även publicerat flera böcker.

10:30 – 11:00 Engineering Internationalism: Colonialism, the Cold War and UNESCO’s Victory in Nubia

Förinspelad föreläsning i samarbete med Penn Museum – The University of Pennsylvania. (På engelska)

Lynn Meskell är professor i antropologi vid University of Pennsylvania, USA och tidigare chef för Stanford Archaeology Center. Hon grundande Journal of Social Archaeology och hennes forskning rör sig mellan socialpolitik, arkeologisk etik, globalt kulturarv, materialitet samt feminism och postkolonial teoribildning. Meskells senaste bok A Future in Ruins: UNESCO, World Heritage and the Dream of Peace presenterar en studie av UNESCO som institution och dess organisationskultur. Med utgångspunkt i Suezkrisens politiska spelplan och UNESCOs Nubian Monuments Campaign (1959 – 1980) undersöker Meskell i denna inledning UNESCOs centrala budskap om världsmedborgarskap och löftet om en utopisk framtid. Hon jämför med politiska och kulturella perspektiv på kulturarvsarbete i samtiden.

11:00 – 11:30 Är kulturarvskonventionernas tid förbi?

Mats Burström, professor i arkeologi vid Stockholms universitet, reflekterar över Lynn Meskells inledning och samtalar med Karin Altenberg, (Riksantikvarieämbetet) om kulturarvsarbetets roll i samhällsutvecklingen. Internationella organisationer har under efterkrigstiden strävat efter att etablera gemensamma överenskommelser på kulturarvsområdet och upprätta konventioner som bygger på idéer om universella värden. I vilken utsträckning kan aktörer på global och lokal nivå enas om hur kulturarv ska bevaras, användas och utvecklas – är konsensus möjlig eller ens önskvärd?

Mats Burström är professor i arkeologi vid Stockholms universitet. Burströms forskning undersöker bland annat kulturarvsarbetets samhällsuppdrag och arkeologins koppling till vetenskap, konst och dagens samhälle. Han har bidragit till att etablera forskningsområdet ”samtidsarkeologi” som studerar kopplingen mellan materiell kultur och minne – mellan individers berättelser och den stora historien.

11.30 – 12.00 Kulturarvsmonolog – Historiska kartor och landskap i förändring

Pär Connelid, historisk-geograf, om historiska kartornas berättelser om landskap i förändring.

12.00 – 13.00 Lunch

13.00 – 13.45 Vad går förlorat när kulturarv försvinner?

Del 1 – Coronakrisens slag mot världsekonomin, samhället – och kulturarvet

Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, tidigare riksbankschef och VD för Nobelstiftelsen och Gunnar Wetterberg, prisbelönad författare, historiker, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och tidigare samhällspolitisk chef för SACO, samtalar om hur Coronakrisens slag mot världsekonomin kan tänkas påverka synen på kulturarvets värde i samhället. Är historiekunskap och bevarande av kulturarv viktiga när «En hel generation förlorar sin framtid»? Kan Corona-pandemin rädda kulturarvet i Venedig? Hotet mot Skansen och reaktionerna från allmänheten blev ett oväntat exempel på vad pandemin kan åstadkomma – vad betyder detta för samhällsutvecklingen? Samtalsledare: Clara Åhlvik, utställningschef Nobel Prize Museum.

13.45 – 14.30 Apocalypse Now (and then): om världens undergång och historiens början

Magnus Västerbro, Augustprisbelönad författare och journalist och Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet – samtalar om hur pandemier och andra kriser format synen på världens undergång och historiens början i olika tider och berättelser.
Samtalsledare: Emil Schön, (Riksantikvarieämbetet/Länsstyrelsen i Gotlands län)

14.30 – 15.00 Paus – Digital fika

15.00 – 16.00 Enskilda livsöden och den stora berättelsens död

(Förinspelat samtal i samarbete med Författarscenen – Kulturhuset Stadsteatern)

Marit Kapla, journalist och författare till den Augustprisbelönade boken Osebol, och Peter Englund, författare, historiker och ledamot av Svenska Akademien, samtalar om hur enskilda människors livsberättelser kan vävas samman och gestalta en nationell och global historia. Tog postmodernismen död på de stora berättelserna eller behöver vi dem mer än någonsin? Kan vi vara både kosmopoliter och Osebolsbor? Samtalsledare: Ida Linde, författare

16.00 – 16.30 Kulturarvsmonolog

Mirja Palo, musiker och sångerska, om att närma sig det samiska kulturarvet genom musik och poesi.

Länk till Mirja Palos programpunkt på urplay.se

16.30 – 16.45 Länsmuseerna berättar

Maria Örtengren, projektledare på Utbildningsradion, berättar om projektet Länsmuseerna berättar som startades hösten 2020. Syftet är att varje länsmuseum som vill vara med i projektet väljer ut berättelser som är relevanta för att beskriva den egna regionen – det kan vara en historisk person, viktiga händelser eller avgörande beslut.

16.45 – 17.00 Utdelning av Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj.

Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj delas ut årligen till någon som gjort stora insatser inom kulturmiljövården.

Läs mer om förtjänstmedaljen och vinnaren av år 2020:s medalj.  

17.00 – 17.15 Riksantikvarie Lars Amréus och Peter Örn avrundar dagen.

 

---

Torsdag 4 februari

09.00 – 09.10 Incheckning

Lars Amréus och Peter Örn inleder dagen på Münchenbryggeriet.

09.10 – 10.10 Demokratin och sanningen – Åsa Wikforss, med uppföljande samtal

Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och Svenska Akademien. Wikforss forskar bland annat om kunskapens natur. Hon har skrivit debattartiklar om skolans kunskapssyn och medverkat i olika populärvetenskapliga sammanhang, bland annat Vetenskapens värld i SVT samt Filosofiska rummet, Vetandets värld och Kropp & Själ i Sveriges Radio. I boken Alternativa fakta, om kunskapen och dess fiender, undersöker hon fenomenet kunskapsresistens och under våren släpper hon en ny bok Därför demokrati. Om kunskapen och folkstyret. Hon diskuterar hur kunskapen utgör en förutsättning för demokratin och på vilka sätt desinformationen, till exempel om vår historia, hotar det demokratiska samhället.

Åsa Wikforss och Arne Jarrick samtalar efter föreläsningen om hur synen på kulturarv och kunskapen om historien förändras när beprövade sanningar skrivs om.

Arne Jarrick är professor emeritus i historia vid Stockholms universitet, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Vitterhetsakademien och tidigare huvudsekreterare i Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap. I boken Det finns inga häxor – en bok om kunskap diskuterar han frågor om kunskap, kunskapssamhälle, kunskapsmotstånd och hur det ska övervinnas.

10.10 – 10.30 Paus – Digital fika

10.30 – 11.00 Kulturarvsmonolog – Striden om historien

Tobias Svanelid, journalist, Vetenskapsradion Historia, om inspelningen av sina favoritprogram.

11.00 – 11.40 Kulturmiljö vs Naturmiljö – vad är viktigast att bevara för framtiden?

Motion: «Positiv samhällsförändring kräver att historien skrivs om»

Två perspektiv möts i en diskussion där miljö och kulturarv står i konflikt med varandra. Pella Thiel, ekolog och koordinator i nätverket för Naturens rättigheter, argumenterar för naturmiljö och fria vattendrag och Birgitta Johansen, chef för Örebro länsmuseum, argumenterar för kulturmiljö och kulturlämningar vid vatten. Samtalet bygger på formen för Oxford-style debating: De två deltagarna får tio minuter var att lägga fram argument för eller emot «motionen». Samtalsledaren ställer frågor till de två deltagarna för att fördjupa argumentationen och bjuder sedan in publiken att ställa frågor till deltagarna utifrån «motionen». Slutligen får deltagarna två minuter var för avslutande repliker. Debatten avslutas med att publiken får rösta för eller emot motionen. Samtalsledare: Mattias Schönbeck (Riksantikvarieämbetet)

11.40 – 12.00 Kulturarvsmonolog – Humaniora och kulturarvet, en rörlig materia 

Professor emeritus Arne Jarrick, om «Humanities World Report» och humanioras ställning i samhället.

12.00 – 12.45 Lunch

12.45 – 13.00 Extrainsatt programpunkt

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind presenterar vem som blir nästa riksantikvarie när Lars Amréus slutar i april.

Läs mer i artikel på raa.se

13.00 – 13.45 Vad går förlorat när kulturarv försvinner?

Del 2 – Att ta farväl av ett landmärke

Pernilla Fagerlönn, initiativtagare till festivalen ’Farväl Focus’ i landmärket Focushuset i Malmberget, och Johanna Pietikäinen, författare till biografin Heartist om konstnärsparet Bruce samt antikvarie på Gotlands museum, samtalar om platsens betydelse för känslan av tillhörighet. Samtalsledare: Emelie Bergbohm, (Riksantikvarieämbetet).

13.45 – 14.25 Stad och land – en förlegad dikotomi?

Malin Ackermann, «glesbygdsdoktor» från Lycksele som arbetar för att minska klyftan mellan stad och land och professor Håkan Forsell, urbanhistoriker och författare till boken Den föränderliga staden, samtalar om tillståndet på landsbygden och i städerna i Coronakrisens kölvatten. Kommer förhållandet mellan stad och land att förändras och kan bevarande och utvecklande av kulturarv bidra till att minska skillnader mellan stad och land? Samtalsledare: Peter Örn, konferencier för Höstmötet.

14.25 – 15.10 Från Bureus till Amréus

Anna Maria Forssberg, docent i historia och forskare vid Vasamuseet samtalar med riksantikvarie Lars Amréus om kulturaravsarbetets – och riksantikvariens – roll i samhället under Stormaktstiden och idag. Samtalsledare: Karin Altenberg (Riksantikvarieämbetet).

15.10 – 15.30 Avslutning

Riksantikvarie Lars Amréus och Peter Örn avrundar dagen och summerar konferensen.

---

Talare

• Professor Lynn Meskell, antropolog och arkeolog från University of Pennsylvania, USA, inleder med att ställa frågan om kulturarvskonventionernas tid är förbi.
• Mats Burström, professor i arkeologi vid Stockholms universitet, reflekterar över kulturarvsarbetets roll i samhällsutvecklingen.
• Lars Heikensten, VD för Nobelstiftelsen och fd riksbankschef, och Gunnar Wetterberg, historiker och författare, samtalar om coronakrisens slag mot världsekonomin, samhället – och kulturarvet.
• Åsa Wikforss, professor i filosofi och ledamot av Svenska Akademien, diskuterar kunskap som en förutsättning för demokrati. Hon samtalar sedan med Arne Jarrick, professor emeritus i historia, om hur synen på kulturarv och kunskapen om historien förändras när beprövade sanningar skrivs om.
• Marit Kapla, journalist och författare, och Peter Englund, historiker, författare och ledamot av Svenska Akademien, samtalar om hur enskilda människors livsberättelser kan vävas samman för att gestalta en nationell och global historia.
• Magnus Västerbro, Augustprisbelönad författare och journalist och Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet – samtalar om hur pandemier och andra kriser format synen på världens undergång och historiens början i olika tider och berättelser.
• Pernilla Fagerlönn, initiativtagare till festivalen Farväl Focus, och Johanna Pietikäinen, antikvarie och konstvetare, utreder platsens betydelse för känslan av samhörighet.
• Birgitta Johansen, chef för Örebro länsmuseum och ekologen Pella Thiel diskuterar om naturen eller kulturen är mest värd att bevara för framtiden.
• Håkan Forsell, professor i urbanhistoria och kulturskribent, och Malin Ackermann, “glesbygdsdoktor” från Lycksele frågar sig om dikotomin ”stad och land” är förlegad.
• Anna Maria Forssberg, forskare vid Vasamuseet och riksantikvarie Lars Amréus jämför kulturarvsarbetets – och riksantikvariens – roll i samhället under Stormaktstiden och idag.

Vi kommer även att få lyssna till ett antal så kallade kulturarvsmonologer där en talare under 20 min får ”nörda” ner sig i ett ämne de är särskilt engagerade i:

• Arne Jarrick, professor emeritus i historia och medförfattare till World Humanities Report, kommer tala om humanioras ställning i samhället.
• Tobias Svanelid, journalist, berättar om inspelningar av sina favoritepisoder i Vetenskapsradion Historia.
• Mirja Palo, musiker och sångerska, visar hur hon närmat sig det samiska kulturarvet genom musik och poesi.
• Pär Connelid, historisk-geograf, delar med sig om historiska kartornas berättelser om landskap i förändring.

Återblick till tidigare höstmöten

Här hittar du filmer, teman och information om talare och program från tidigare års höstmöten.