Byggnadsminnen
Byggnadsminnen berättar om historiska skeenden och hur samhället över tid förändrats. Berättelserna rymmer även specifika händelser och enskilda personers historia. Över 2 400 anläggningar och miljöer är skyddade som byggnadsminnen.
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar kan skyddas som byggnadsminnen. Byggnadsminnena har stor spännvidd i tid och rum från medeltida borgar till modern bebyggelse från 1900-talet.
Syftet med byggnadsminnen är att bevara spår av historien som har stor betydelse för förståelsen av dagens och morgondagens samhälle och att garantera människors rätt till en viktig del av kulturarvet. För att reglera hur det kulturhistoriska värdet ska tas tillvara fastställs skyddsbestämmelser för varje byggnadsminne.
Det finns två typer av byggnadsminnen – byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen (enskilda) och statliga byggnadsminnen.
Statliga byggnadsminnen
De statliga byggnadsminnena ägs av staten och berättar viktiga delar av Sveriges och den statliga förvaltningens historia. Det finns drygt 280 statliga byggnadsminnen i form av exempelvis kungliga slott, regerings- och domstolsbyggnader, försvarsanläggningar, broar, fyrar och järnvägsmiljöer.
Det är regeringen som beslutar om en statlig byggnad eller anläggning ska bli statligt byggnadsminne. Riksantikvarieämbetet lämnar, efter samråd med de statliga förvaltarna, förslag på nya statliga byggnadsminnen och ansvarar för tillsynen över dem.
Blankett för ansökan om ändring och begäran om yttrande nås via denna länk.
Här finns även en vägledning med Riksantikvarieämbetets allmänna råd om hur bestämmelserna i förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen bör tillämpas.
Här hittar du en aktuell förteckning av statliga byggnadsminnen.
Byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen (enskilda)
En byggnad som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde kan skyddas som byggnadsminne. Det kan gälla såväl bostadshus som industrianläggningar, parker och broar.
Det är länsstyrelserna som beslutar om en byggnad eller anläggning ska förklaras för byggnadsminne. Vem som helst kan ”väcka fråga” hos länsstyrelserna om att en byggnad eller anläggning ska byggnadsminnesförklaras. Länsstyrelserna har tillsynsansvar över byggnadsminnena och prövar frågor om tillstånd till åtgärder som strider mot skyddsbestämmelserna. De som äger ett byggnadsminne har möjlighet att söka bidrag för de antikvariska överkostnader som kan uppstå vid till exempel restaurering. Det finns nära 2 200 byggnadsminnen.