Historiska kartor

I många sammanhang är ett områdes historiska utveckling av stort intresse. Det kan gälla såväl ett särskilt område ute på landsbygden, som inne i en tätort eller en stad. Den här utvecklingen kan vi följa tack vare de historiska kartorna. Äldre kartor finns över i princip hela Sverige i en eller annan form.

Med hjälp av kartorna kan vi till exempel följa hur hela landskapet har omvandlats under senare århundradena på grund av skiftesreformerna. Eller följa en stads förvandling från tiderna före den industrialismens genombrott till dagens utseende. Man kan följa utvecklingen genom flera sekler hur landskap, ekonomi, kommunikationer och bebyggelse förändrats. Vilka hus och kvarter finns kvar idag sedan den allra första kartan på 1600-talet?

Sammanlagt finns det idag flera miljoner digitaliserade kartor och de är tillgängliga för alla via internet. Denna fantastiska kartsamling finns tack vare att man beslutade att bilda ett lantmäteri redan under 1600-talet. Ett klokt beslut.

Så hittar du kartorna

Sedan cirka tjugo år tillbaka har större delen av denna kartskatt blivit digitaliserad och finns nu tillgänglig med hjälp av en dator. Flertalet av landets historiska kartor finns på två ställen: Lantmäteriets och Riksarkivets webbplatser.

Lantmäteriet

På Lantmäteriets sida för historiska kartor kan man bland annat hitta skifteskartor och kartor som upprättats i samband med klyvningar och sammanslagningar av gårdar. Men även kartor över hela socknar och härader. Utbudet är så stort, och varierar dessutom också över landet, så det bästa är att bara gå in på hemsidan och börja söka efter kartor. Det är alltid bra att veta namnet både på byn och socknen där området ligger som man vill kartlägga.

Innan bör man dock ladda ner ett visningsprogram på sin dator. Det hittat du här.

Riksarkivet

Kartorna på Riksarkivets hemsida är uppdelade i två olika grupper: Sveriges äldsta storskaliga kartor och Krigsarkivets kartor. Det är i den förstnämnda det bland annat ingår riktigt gamla kartläggningar av en del av landets byar och gårdar. Krigsarkivets kartor handlar mer om militära kartläggningar i syfte att rusta för försvaret av landet.

Utbudet är så stort att det är svårt att beskriva vad som finns. Det bästa är bara att gå in där och börja söka efter det som intresserar en. Den här sidan är dock svårare att navigera i än lantmäteriets.

Kartornas historia

Det historiska kartmaterialet kan delas in i de två huvudgrupper: storskaliga och småskaliga kartor. De storskaliga kartorna är i allmänhet upprättade i skala 1:4000 och redovisar som regel en gård, by eller stad och dess tillhörande marker. De småskaliga kartorna redovisar ett större geografiskt område, till exempel en socken, ett härad eller ett län, och är upprättade i allt mellan skala 1:10 000-1:150 000.

Storskaliga kartor

Den storskaliga karteringen har genom tiderna bedrivits i olika syften, bland annat skattläggning, utredning av ägotvister och skiftesreformer. Kartorna kan delas in i följande serier, utifrån syfte och tidstillhörighet:

• geometriska jordeböcker från 1630-1650
• yngre geometriska kartor från omkring 1680-1750
• storskiftesakter från 1700-talets senare del
• enskiftes- och laga skiftesakter från 1800-och 1900-talet
• stadskartor från 1630-talet och framåt

De äldsta kartorna, de som är inbundna i de geometriska jordeböckerna, upprättades endast i ett exemplar av varje karta. Senare storskaliga kartor upprättades däremot som regel i tre exemplar. Originalet (konceptkartan) förvarades av länslantmätaren, som arbetade på uppdrag av landshövdingen. En sakägarkopia tilldelades byalaget eller gårdsägaren. Den andra kopian (renovation), sändes till det centrala lantmäterikontoret.

• Den äldre ekonomiska kartan, vanligtvis kallad häradskartan, som framställdes mellan 1859-1934
• Generalstabens topografiska karta, som framställdes mellan 1859-1950
• Den tryckta ekonomiska kartan i skala 1:10 000 som framställdes från 1934-1978