Medelpad
Medelpad har fjorton bevarade runstenar. Alla finns i den östra delen av landskapet, alltså närmast kusten. Genom äldre källor vet vi att det har funnits ytterligare fyra eller fem stenar som nu är försvunna.
I Berga i Njurunda socken står en runsten kvar på sin ursprungliga plats. På stenen kan man läsa: ”Altrud och Sigdriv(?) reste denna sten efter miskik, sin fader, och efter Disvi, sin moder.” Altrud är ett kvinnonamn som tydligen har varit mycket ovanligt. Det är i övrigt endast känt från en runsten som nu står vid Attmars kyrka och som är rest av en Håkon ”efter Skygne, sin broder, och efter Altrud, sin moder.” Allt talar för att det här handlar om samma Altrud.
Ytterligare ett kvinnonamn
Det andra namnet har tidigare uppfattats som sihraifr och tolkats som mansnamnet Sigrev. På stenen står dock sihrtif, vilket snarare ska uppfattas som ett kvinnonamn Sigdriv, besläktat med det bekanta valkyrienamnet Sigrdrífa i Eddan. Faderns namn som är skrivet miskik (inte kiskik) på stenen är svårtolkat.
Den nämnda stenen i Attmar är mycket lik ristningar av den berömde runristaren Åsmund Kåresson och det är mycket möjligt att det rör sig om ett ungdomsverk av denne ristare, som faktiskt kan vara uppvuxen i Medelpad.
Vid Nolby i Njurunda finns den så kallade Burestenen, som är signerad av en lokal runristare vid namn Fartägn och till vilken många föreställningar har knutits.
Medelpads runinskrifter är för tillfället föremål som en särskild undersökning inom projektet Evighetsrunor och en vetenskaplig utgåva kommer att utkomma under 2020.