Städning av ett magasin

Om magasinet hålls rent får personalen en god arbetsmiljö. Städning av lokaler ingår i den förebyggande vården av samlingen och är en del i arbetet med samordnad skadedjurskontroll. Ett rent och väl hållet magasin signalerar till besökare att det här är ett museum som bryr sig om sina samlingar.

Om städningen sker kontinuerligt och efter fasta rutiner blir arbetet ett sätt för museipersonalen att regelbundet kontrollera föremålens tillstånd och status på lokalerna. Städning av magasinet ska inte förväxlas med konservering eller rengöring av själva museiföremålen, men är ett sätt att förebygga mera resurskrävande åtgärder. Damm som till exempel ligger en längre tid på föremål blir svårt att ta bort och kan lämna synliga spår på ytan efter städning, i synnerhet om fukt har varit inblandat. Om miljön runt föremålen är ren, hålls föremålen rena. De rutiner som utarbetas för städning av föremålsmagasinet bör finnas nedskrivna och kan ingå i policyn för samlingsförvaltning.

Olika typer av smuts

Varje magasin har olika behov av städning, beroende på hur byggnaden är utformad, hur den används samt vilka yttre faktorer som påverkar. Ett första steg är att undersöka var smutsen kommer ifrån. Drar personal eller besökare in smuts eller kommer det från utemiljön via ventilationen? Då kan det finnas anledning att åtgärda detta med rutiner för personal och besökare, som till exempel att använda skoskydd, ett avskilt rum för ytterkläder och väskor och justering och filtrering av ventilations luften. Utrymmen som är särskilt utsatta för smuts bör helt undvikas att användas som magasin för museiföremål. Den vanligaste typen av smuts i ett magasin är damm. I damm binds fukt, vilket gynnar både skadedjur och mögel. Damm kan innehålla:

• grus och sand, särskilt om det inte finns rutiner för att alla ska använda skoskydd eller byta till inneskor när man går in i magasinet
• partiklar från sot, bilavgaser eller byggaktiviteter, beroende på hur omgivningarna ser ut och hur väl ventilationen fungerar och om ventilationsfilter används
• partiklar från väggar, golv och tak som är putsade eller av betong eller tegel
• partiklar från föremål som kan innehålla asbest och brandskyddsmedel
• partiklar från föremål av plast/ kompositmaterial, fibrer från textilier, pigment (som bly eller
  kadmium) eller rester av kvicksilver från kvicksilverfolierade gamla speglar
• partiklar, från till exempel mögelsporer, alger, jord, rester av gamla bekämpningsmedel eller rester från skadedjur.
• Fläckar i ett magasin kan till exempel bero på fukt, som mögel och alger. Det kan vara rester av rengöringsmedel, olja från arbetsutrustning som pallyftare, fett från fingrar eller smuts från skor.

Utforma städrutiner

Vissa museer har egen personal som sköter städningen medan andra anlitar en extern städfirma till hela eller delar av museets lokaler. Oavsett vilket är det är viktigt att utforma städrutiner anpassade för verksamheten, de säkerhetsaspekter och andra förutsättningar man har. Dessa rutiner kan sedan användas både vid upphandling av en städfirma eller av egen personal, vid städning. Om städningen utförs av inhyrd personal så behöver det i avtalet vara tydligt vem som är ansvarig för städningen, hur städningen ska utföras, vilka material som ska användas och vilka rutiner som ska följas. En extern städfirma använder till exempel ofta egen utrustning som flyttas mellan olika lokaler och för att förhindra att skadedjur sprids mellan lokaler bör rutiner kring detta regleras i avtalet. En extern städfirma bör få information om tidigare användning av bekämpningsmedel eller om andra farliga ämnen i en samling.

Tänk på att all nyanställd personal måste få information om vilka rutiner som gäller i magasinet.

Checklista vid städning av ett magasin:

• Ofta kan det vara en fördel att städa uppifrån och ned. Städning av dörrkarmar och armaturer städas före golvet och så vidare.
• Använd torra städmetoder till förmån för våta, i synnerhet i utrymmen där museiföremål förvaras.
• All städutrustning ska rengöras som en del i rutinerna.
• Var extra försiktig vid all städning i närheten av och runt föremål.
• Organisera alla lösa sladdar, fäst upp dem för att slippa sladdhärvor som gör det svårstädat.
• Arbetsmaterial som får ligga kvar skapar oreda och försvårar vid städning. Plocka därför rutinmässigt undan material, verktyg och sladdar efter att de har använts.
• Förekommer det skadedjur eller rester av skadedjur behöver det rapporteras till museets ansvariga IPM­-koordinator. För mer information om hur man kan arbeta med samordnad skadedjurskontroll (IPM) på museer, läs Riksantikvarieämbetets Vårda väl-­blad i ämnet.
• Vid dammsugning av belysningsarmaturer eller annan teknik i taket kan det finnas behov av att tillfälligt skydda öppna hyllor från damm. Använd tvättade bomullslakan eller nonwoven­-duk i polyeten (som släpper igenom fukt och gas men skyddar mot vatten och damm) för detta ändamål.
• I vissa fall kan det behövas ett permanent dammskydd för öppna hyllor. Finmaskiga nät eller nonwoven-­duk i polyeten, som inte stänger inne fukt, är ett alternativ som dessutom gör det möjligt att se föremålen genom duken. Dessa kan fästas med kardborreband längst hyllan.
• Förvara aldrig föremål direkt på golvet utan på pallar eller i hyllor som man kommer åt att städa under. Detta är även viktigt i händelse av en eventuell vattenläcka.

När ska det städas?

När städning ska utföras beror helt och hållet på omständigheterna. Golvet i gångar där det rör sig människor samt hörn och andra vrår behöver städas oftare än hyllplan med museiföremål. Ibland kan ett museiföremål behöva flyttas för att underlätta rengöring under och runt dem, tänk då på att all hantering av museiföremål innebär en risk. Använd ditt sunda förnuft; ser det inte det smutsigt ut, behöver det troligen inte heller rengöras.

Tänk på att smuts och damm kan innehålla rester av bekämpningsmedel, använd därför personlig skyddsutrustning vid städning av magasin.

Att ha ett städschema på dörren till magasinet kan vara ett enkelt och överskådligt sätt att hålla reda på vad som ska göras, vad som har gjorts, när och av vem. Alternativet kan vara en städpärm i anslutning till magasinet. Notera hur lång tid aktiviteterna tar så att det blir lättare att planera inför kommande tillfällen.

Ett städschema kan innehålla uppgifter om:

• vilken lokal som ska städas
• vilken städuppgiften är och hur ofta den ska utföras.
• datum för städning
• vem som utfört uppgiften
• och eventuellt hur lång tid det tog

Exempel på städuppgifter inne i magasinet:

• Töm eventuella papperskorgar.
• Dammsug golvet.
• Dammsug eller damma lister och fönster­ och dörrkarmar.
• Dammsug eller damma belysningsarmaturer och andra tekniska installationer i taket.
• Dammsug bakom och under inredning, till exempel förvaringsskåp.
• Damma ovanpå skåp och annan inredning.
• Dammsug eller damma väggar.
• Kontrollera behovet av att rengöra föremål eller hyllplan i samlingen och meddela samlingsansvarig.

Det är även viktigt att hålla rent i de utrymmen som angränsar till föremålsmagasinet. Dammsug golv i utrymmen utanför magasinet, städa entréer till byggnaden, rengör entrémattor, rensa bort löv och grus utanför entrén, töm papperskorgar ute och inne. Kom ihåg att byta dammsugarpåsar och rengöra städutrustningen med jämna mellanrum, för att inte sprida skadedjur inom lokalen.

 Utrustning

Förvara alltid städutrustningen i ett utrymme avskilt från magasinet, för att förhindra att skadedjur följer med och sprids inom lokalerna. Häng upp sopborsten. En sopborste som står på golvet förlorar spänst och går sämre att sopa med. Dessutom kan skadedjur trivas där det finns smulor och damm, det är mat för dem! En sopborste fungerar bra, men för att inte sprida runt dammet och för att på ett effektivt sätt ta upp dammet behövs en dammsugare. Det finns många dammsugare på marknaden till exempel bärbara­, industri­, robot­ och vanliga dammsugare med en mängd olika tillval och kvaliteter. Fundera över vad som bäst passar behoven och ekonomin. Ibland kan man behöva flera olika dammsugare.

Det finns några saker att tänka på vid inköp av dammsugare:

• Dammsugaren bör vara utrustad med ett HEPA 13-­filter för att filtrera utblåset från exempelvis mögelsporer och andra mindre partiklar.
• Det bör vara möjligt att reglera sugeffekten, det underlättar om denna funktion finns på handtaget.
• Vadderade skydd till dammsugarröret är bra, för att skydda föremål mot stötskador, om städning ska ske under möbler som är svåra att flytta.
• Fundera över om personlig skyddsutrustning krävs för arbetet. Exempelvis handskar, ansiktsmask och arbetskläder

Här följer några tips på vad som kan vara bra att ha vid städning av magasin:

• En säker stege och en pall, för att nå ovanpå skåp.
• Extra belysning, som golvlampor eller pannlampor.
• En jordad skarvsladd för dammsugare och extra belysning.
• Trasor av bomull och mikrofiber, för att torka ovanpå skåp och andra ytor där man inte riskerar att skada föremål.
• Dammvippor av exempelvis strutsfjäder, för att damma spindelväv eller för att komma åt utrymmen bakom skåp eller radiatorer.

Tips för att hålla rent i magasinet: