Lagar och ansvar
Kulturmiljölagen (1988:950) är den centrala lagen för kulturmiljövården. Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturmiljöarbetet i landet och är expertmyndigheten, medan länsstyrelserna har den praktiska tillämpningen av lagen.
Kulturmiljölagen
”Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla.” Så inleds kulturmiljölagen, KML. Lagen innehåller bland annat bestämmelser för skydd av ortnamn, fornlämningar och fornfynd, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen, samt för utförsel, export och återlämnande av äldre kulturföremål.
Lagen innehåller även regler om militär användning av kulturegendom.
Läs mer om Kulturmiljölagen (1988:950)
Det är länsstyrelserna som tillståndsprövar ansökningar om ändringar och rubbande av fornlämningar, kyrkliga kulturminnen och byggnadsminnen.
Riksantikvarieämbetet är tillståndsmyndighet i ärenden som rör statliga byggnadsminnen, ärenden som rör inlösen och hittelön och om fyndfördelning.
Riksantikvarieämbetet är också tillståndsmyndighet när det gäller användning av det internationella kännetecknet för kulturegendom. Det är också Riksantikvarieämbetet som kan föra talan i ett annat EU-land om återlämnande av kulturföremål som olovligen utförts från svenskt territorium.
Riksantikvarieämbetets ansvar
Enligt kulturmiljölagen har Riksantikvarieämbetet överinseende över kulturmiljöarbetet i landet. Det innebär bland annat att utveckla samarbetet mellan aktörer inom området och att analysera konsekvenserna för kulturmiljön av förändringar i samhället.
Riksantikvarieämbetet är också det centrala expertorganet i frågor kring kulturmiljölagen och har rätt att meddela föreskrifter och allmänna råd om hur delar av KML ska tillämpas. Riksantikvarieämbetet kan även överklaga beslut enligt KML och om vi blir tillfrågade avge expertyttranden till domstolar.
Länsstyrelsernas ansvar
Länsstyrelsen har ansvar över kulturmiljövården i länet, kontrollerar att kulturmiljölagen följs, prövar tillstånd samt lämnar råd och information. Länsstyrelsen kan också bevilja bidrag till vård av värdefulla fornlämningar, bebyggelse och kulturlandskap.
Miljöbalken
Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas även enligt den centrala miljölagstiftningen – Miljöbalken. Hit hör de cirka 1700 områden som är av riksintresse för kulturmiljövården.
Miljöbalken kräver att en så kallad miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska göras vid planering inför bebyggelse och annan exploatering, innan man startar miljöfarlig verksamhet och innan man gör vissa åtgärder i vatten eller under jord eller startar vissa industrier med mera. En miljökonsekvensbeskrivning ska identifiera, beskriva och bedöma verksamhetens effekter på bland annat kulturmiljön. Länsstyrelserna och Naturvårdsverket har centrala roller i detta sammanhang. Riksantikvarieämbetet ger – vid sidan av de regionala och lokala museerna – stöd som central expert inom kulturmiljöområdet.
Miljöbalken ger också länsstyrelser och kommuner möjlighet att inrätta kulturreservat enligt samma regler som gäller för inrättande av naturreservat. Länsstyrelserna kan ge bidrag. Riksantikvarieämbetet ger så kallad tillsynsvägledning i frågor kring kulturreservat.
Plan- och bygglagen
Kommunerna har ansvar för kulturmiljöfrågor också utifrån bestämmelserna i Plan- och bygglagen (PBL). Lagen reglerar användning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön skall utvecklas. Inför större förändringar eller ingrepp i kulturmiljön upprättas detaljplaner, som beskriver var, hur och vad det är tillåtet att bygga.
Vid ansökningar om bygglov skall kommunen bland annat kontrollera att byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, inte förvanskas. Kommunen kan ingripa mot en fastighetsägare som inte lever upp till det kravet.
Oavsett om en byggnad är särskilt värdefull eller inte ska ändringar alltid utföras varsamt så att byggnadens värden inte går förlorade.
Viktiga statliga roller i sammanhanget har länsstyrelserna och Boverket med Riksantikvarieämbetet som centralt expertorgan vid sidan av de lokala och regionala museerna.
På Boverkets webbplats finns en kunskapsbank med mer information om Plan- och bygglagen.
Andra lagar och bestämmelser
Krav på hänsyn till kulturmiljövärden finns också uttryckligen i bland annat Väglagen, Skogsvårdslagen, och indirekt i Järnvägslagen.
Kulturlandskapet vårdas och skyddas också genom miljöstödet inom ramen för EU:s jordbrukspolitik. Miljöstödet för natur- och kulturmiljöer har till syfte att bevara och synliggöra värdefulla lämningar och miljöer som vittnar om den äldre markanvändningen. Dessa bidrag handläggs av Länsstyrelsen.