Frågor och svar om Fornreg

 

 

Generella frågor om Fornreg

Här hittar du svar på övergripande frågor om Fornreg.

Vad är Fornreg?

Fornreg är ett registreringsverktyg för yrkesverksamma inom kulturmiljövården för att registrera information om arkeologiska uppdrag och lämningar i Sverige. Det är Riksantikvarieämbetet som utvecklar och förvaltar Fornreg.

När blir Fornreg helt klart?

Egentligen blir Fornreg aldrig helt klart i och med att utvecklingsarbete ingår i arbetet med att förvalta verktyget och processen. Arbetssättet går ut på att ständigt fånga in och prioritera bland de behov arkeologiska utförare och kulturmijöhandläggare har för att kunna vara så hjälpta av verktyget som möjligt i sitt arbete.

Vad är Kulturmiljöregistret (KMR)?

Kulturmiljöregistret är ett samlingsnamn för det IT-system där Riksantikvarieämbetet tar emot, lagrar och tillgängliggör information om geografisk kulturmiljöinformation. Fornreg, Fornsök, Lämningsregistret och Uppdragsregistret är exempel på delar som ingår i KMR.

Vem ansvarar för kvaliteten i registret?

När det gäller kvaliteten på lämningsinformationen på objektsnivå så är det den som publicerar lämningarna som står för kvaliteten.

När det gäller kvaliteten på lämningsinformationen på en övergripande nivå så som struktur, användbarhet, systemprestanda, arkivbeständighet, regelverk och så vidare så har Riksantikvarieämbetet det övergripande kvalitetsansvaret.

Riksantikvarieämbetet har dessutom ett övergripande ansvar för till exempel utbildningar i användarverktyg och praxis, att erbjuda användarstöd samt ansvar för att förvalta, utveckla och följa upp processen så att hanteringen av fornminnesinformationen fungerar utifrån samhällets krav och behov.

Hur kan jag få hjälp och stöd när jag arbetar i Fornreg?

Du hittar en del svar på vanliga frågor på den här sidan, sedan hittar du stöd på sidan Handledningar och manualer för Fornreg. Du kan även mejla frågor, synpunkter och tips på förbättringar av verktyget till fornsok@raa.se – skriv gärna ”Fornreg” i ämnesraden på mejlet så hittar ditt mejl snabbare fram till rätt person.

Vilka kan använda Fornreg?

För att använda Fornreg behöver din organisation, som har en arkeologisk verksamhet, bli godkänd av Riksantikvarieämbetet. Detta kan till exempel vara ett företag, ett museum eller ett universitet som genomför arkeologiska uppdrag eller undersökningar. När organisationen är godkänd ansvarar denna för att tilldela behörigheter till enskilda individer.

Du kan också arbeta i Fornreg som kulturmiljöhandläggare på en länsstyrelse, då kontaktar du Riksantikvarieämbetet för att få behörighet.

Innan du börjar arbeta i Fornreg måste du också ha gått en lärarledd utbildning i Riksantikvarieämbetets regi.

Vilken upphovsrätt gäller för innehållet i Fornreg?

Nedladdningsbar data och wms:er.

Dataseten som går att ladda ner eller visa via Öppna data är fria att använda men ange gärna Riksantikvarieämbetet som källa. Till exempel: Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöregister. ÅÅÅÅ-MM-DD  

Bilder på lämningar och arkeologiska rapporter

Bilder på lämningar som är länkade via lämningskortet och rapporter/dokumentation över arkeologiska uppdrag som är länkade via uppdragskortet lagras i vårt e-arkiv där varje objekt också har en rättighetsmärkning som du hittar i respektive objekts metadata.

Bakgrundskartor i våra söktjänster

Bakgrundskartorna som visas i våra söktjänster ägs av Lantmäteriet och får inte spridas utan medgivande. Kontakta Lantmäteriet för tillstånd.

Hur hänvisar jag till information i Kulturmiljöregistret, hur anger jag Kulturmiljöregistret som referens/källa?

Om du använder Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöregister som som källa kan du ange följande.

Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöregister (KMR). ÅÅÅÅ-MM-DD

I löpande text kan man t ex ange “Lämning L2022:123 i KMR“ eller ”Uppdrag 20219999 i KMR”.

Informationen i Kulturmiljöregistret uppdateras kontinuerligt varför det kan vara relevant att ange datum för när man tog del av innehållet. Vill du använda en persistent länk till en specifik lämning eller ett uppdrag så kan du använda knappen ”Dela” som finns högst upp till vänster på både lämnings – och uppdragskortet.

Vad är DAP?

DAP – Digital Arkeologisk Process var ett femårigt program som drevs Riksantikvarieämbetet. Målet var att få en mer samordnad, användbar och kvalitetssäkrad fornminnesinformation för alla de som behöver använda sådan i sitt arbete. Visionen för DAP-programmet löd: ”I en digital arkeologisk process skapas samordnad fornminnesinformation som ger nytta i hela samhällsbyggnadsprocessen.

Utgångspunkten i arbetet med den nya processen var både användarnas behov av strukturerad fornminnesinformation och av tydlighet och snabbhet i själva processen. Förändringen berörde alla som producerar, förvaltar och använder fornminnesinformation. Därför skedde utvecklingsarbetet i samverkan med dessa. Resultaten av arbetet implementerades 2017–2018, vilket kom att påverka och ändrade verksamheten hos många olika aktörer. Bland annat utvecklades Kulturmiljöregistret med verktyg som ersatte Fornminnesregistret (FMIS).

 

---

Behörighet och inloggning

Vilka kan använda Fornreg?

För att använda Fornreg behöver din organisation, som har en arkeologisk verksamhet, bli godkänd av Riksantikvarieämbetet. Detta kan till exempel vara ett företag, ett museum eller ett universitet som genomför arkeologiska uppdrag eller undersökningar. När organisationen är godkänd ansvarar denna för att tilldela behörigheter till enskilda individer.

Du kan också arbeta i Fornreg som kulturmiljöhandläggare på en länsstyrelse, då kontaktar du Riksantikvarieämbetet för att få behörighet.

Innan du börjar arbeta i Fornreg måste du också ha gått en lärarledd utbildning i Riksantikvarieämbetets regi.

Jag har behörighet men kommer inte in i Fornreg, vad ska jag göra?

Kontrollera med behörighetsadministratören på din organisation att du är inlagd som lämnings- och/eller uppdragsregistrerare.

Är du själv behörighetsadministratör kan du behöva förnya dina roller som lämnings- och/eller uppdragsregistrerare, dessa är som längst ett år.

Är du länsstyrelsehandläggare så kontakta fornsok@raa.se.

Jag har tappat bort mina inloggningsuppgifter till mitt Google-konto – kan ni hjälpa mig?

Riksantikvarieämbetet har inga uppgifter om enskilda Google-konton och kan inte hjälpa till om du tappar bort din inloggningsinformation. Är du lämnings- och/eller uppdragsregistrerare på en arkeologisk organisation får du skapa ett nytt Google-konto och ansöka på nytt till din organisation. Arbetar du på länsstyrelsen så måste du kontakta Riksantikvarieämbetet för att lägga upp ett nytt konto med rollen länsstyrelsehandläggare.

Kolla alltid så att ditt konto har återställningsinformation, till exempel ett mobiltelefonnummer eller en annan e-postadress. Arbetar du på länsstyrelsen är det extra viktigt då kontot är knutet till din e-postadress på länsstyrelsen.

Hur vet jag hur länge min behörighet i Fornreg varar?

Påminnelser om att behörighetstiden håller på att gå ut går till den e-postadress som är kopplat till ditt Googlekonto. Är det en gmail-adress så måste du gå in där och kolla. Du kan koppla den adressen till din jobbadress via Googles intsällningar eller sätta en regel i ditt gmail-konto att vidarebefordra e-post till ett annat e-postkonto.

 

---

Att arbeta i Fornreg

Kan man få en lista på alla registreringar som görs inom till exempel ett län inom en viss period?

Denna information går inte att söka ut direkt i Fornsök. Om du använder våra datauttag går det att filtrera per län och publiceringsdatum för att få fram informationen men det kräver lite mer kunskap i GIS.

Kan man som länsstyrelsehandläggare få automatiska aviseringar om att det finns lämningar att godkänna?

Vi har valt att inte bygga in fler aviseringar än den som heter Meddela och som lämningsregistreraren kan klicka på när ALLA lämningar är klara. Vi kan däremot ta upp detta i arbetet vi gör tillsammans med länsstyrelsens förvaltningsgrupp för ASK.

I gamla Fornsök kunde man söka efter undersökta lämningar – hur gör man nu?

Man kan fortfarande söka på undersökningsstatus. Många lämningstyper uppfyller alltid rekvisiten och då vet man att exempelvis en boplats som nu är undersökt en gång har varit fornlämning. För de lämningar som ligger i gränslandet mellan övrig kulturhistorisk lämning och fornlämning, där måste man titta i lämningens historik.

Kan man lägga till en bild på en lämning?

Nej, bilder går inte att lägg till på en lämning. Vi tittar på hur vi kan lösa detta tillsammans med andra utvecklingsprojekt på RAÄ.

Länsstyrelsen upptäcker ibland felaktigheter i informationen i KMR – vem kan/ska rätta dessa?

Riksantikvarieämbetet ansvarar för bulkändringar men inte för rättning av enstaka objekt (mer än undantagsvis). Vi har alla (Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och utförare) ett gemensamt ansvar för informationens kvalitet.

Blir Lantmäteriet/markägare underrättade vid korrigeringar (utökningar/ändrade antikvariska bedömningar till fornlämningar) per automatik eller är detta en skyldighet som vilar på länsstyrelsen eller den som genomför ändringen?

Riksantikvarieämbetet levererar information till Lantmäteriets fastighetsregister. Fastighetsägaren får ingen särskild avisering, men som fastighetsägare har du ett ansvar att känna till om det finns forn- eller kulturlämningar på din fastighet.

Vid tipsgranskning är det många frågor kring hur fynd – vart ska man anmäla fynd?

Alltid via länsstyrelsen.

Om man stöter på lämningar ”på väg till” ett uppdrag och upptäcker till exempel att de är skadade, hur ska man tänka/göra med dessa?

Vi kan inte kräva uppdatering men det är viktig information så gör gärna en kvalitetshöjning och skriv i kommentaren vad som gjorts/anledning till ändring. Om man dessutom uppdaterar senaste fältbesöksdatumet så vet ju andra att någon varit på plats. Om man är inne och rättar upp så får man gärna se över och rätta annat. Beroende på vad som har hänt bör skada anmälas till länsstyrelsen.

Hur ska jag göra om ett pågående ärende/uppdrag saknas i Fornreg?

Om ett pågående ärende/uppdrag saknas i Fornreg så:

1. Kontakta vår support på fornsok@raa.se.
2. Vi skickar då en Excel-mall som returneras ifylld så att uppdraget kan registreras av oss på Riksantikvarieämbetet. Vi sätter då en tillfällig geometri på länsstyrelsens kontorsbyggnad samt ger uppdraget statusen ”PÅGÅENDE”.
3. Och nu när uppdraget är registrerat och upplagt i Fornreg så meddelar Riksantikvarieämbetet den aktuelle undersökaren uppdragsnumret tillsammans med denna checklista för vad du ska uppdatera på uppdraget.

Är det länsstyrelsen som ska ladda upp den granskade och godkända basrapporten?

Det är den arkeologiska utförararen som ska ladda upp den granskade och godkända rapporten via uppdraget i Fornreg för e-arkivering i Forndok, när rapporten är godkänd av länsstyrelsen. Detta ersätter den tidigare uppladdningen i Samla.

Behöver de arkeologiska rapporterna skrivas ut och skickas in till Riksantikvarieämbetet i det nya arbetssättet med Fornreg?

Nej, inga arkeologiska pappersrapporter behöver skickas in till Riksantikvarieämbetet i fortsättningen. Du laddar upp rapporten via uppdraget i Fornreg där det arkiveras i Forndok. Forndok ombesörjer automatiskt e-pliktleverans till Kungliga biblioteket. Har du en tryckt upplaga behöver du skicka pliktexemplar som vanligt till Kungliga biblioteket och andra instanser.

Kan jag ladda upp information som hör till en fornlämning, som till exempel analysresultat, även om uppdraget är avslutat?

Ja, du kan ladda upp dokument i efterhand om till exempel osteologiska analysresultat eller populärversioner av slutrapporten.

Kan jag som länsstyrelsehandläggare avsluta ett ärende i ASK innan all registrering i Fornreg är färdig?

Om ett uppdrag avslutas i ASK och om det då fortfarande finns obehandlade lämningar skall det först komma en varning om att det finns obehandlade lämningar kvar på uppdraget. Om länsstyrelsehandläggaren klickar bort varningen och ändå avslutar uppdraget i ASK så händer följande med den lämningsinformation som finns på uppdraget: Om lämningsinformationen står som Utkast så kommer informationen att kastas, men om lämningsinformationen står som Väntar på godkännande så kommer lämningsinformationen bli publicerad, även om ingen har granskat informationen.

På de ärenden som är avslutade kommer det inte längre gå att lägga till eller göra förändringar på lämningar.

Det enda som går att göra på ett avslutat uppdrag är att ladda upp rapporter samt att fylla i om det finns fynd att fyndfördela.

Den här processen finns beskriven under rubriken Flöde för länsstyrelseuppdrag som finns i handledningen som ligger på sidan För yrkesanvändare i Fornreg.

Vad händer med beslutade uppdrag i Fornreg som inte blir av?

Uppdrag där länsstyrelsebeslutets giltighetstid har passerats med där inget arbete har påbörjats får status ”Vilande” och visas då inte i Fornreg för andra än länsstyrelsehandläggare och det går inte att göra något då med uppdraget. Om uppdraget ändå ska genomföras så ska ett nytt beslut tas hos länsstyrelsen och då blir det ett nytt ärende/uppdrag.

Hur hittar jag som uppdragsarkeolog lättast mitt uppdrag i Fornreg?

Sök på det diarienummer som länsstyrelsen tilldelat uppdraget du ska arbeta med. Du kan också zooma in i kartan över det geografiska område som uppdraget berör.

Finns det någon tidsgräns för hur länge jag kan arbeta med lämningsinformationen i utkastläget?

Nej, du kan arbeta så länge du behöver med ett utkast, se till att spara utkastet regelbundet om du till exempel lämnar din dator en längre tid.

Hur får länsstyrelsen besked om att jag har satt lämningar i Fornreg med status väntar på godkännande?

När du är färdig med all lämningsregistrering kan du använda knappen ”Meddela” (Meddela länsstyrelsen att alla lämningar är klara) som finns på uppdragskortet. Det som händer då är att länsstyrelsehandläggaren kan se detta på uppdraget i länsstyrelsen handläggarstöd ASK. Knappen går bara att använda en gång.

Många länsstyrelsehandläggare arbetar dock inte dagligen i ASK så bästa sättet är att komma överens med din länsstyrelsehandläggare hur ni vill sköta kommunikationen.

Hur många gånger kan man skicka en lämning mellan status ”Väntar på godkännande” och ”Komplettering krävs”?

Det finns inga begränsningar, ni kan skicka samma lämning hur många gånger som helst.

 

---

Beskrivning

Ska man verkligen ta bort den gamla beskrivningstexten när man uppdaterar med en ny beskrivning?

Ja, den ska tas bort då den gamla finns kvar i versionshistoriken.

Enligt tidigare praxis så skulle man skriva ett tillägg i beskrivningen kopplat till ens uppdrag, ska man inte göra det nu?

Nej, inga tillägg ska skrivas då uppdragen numer finns i uppdragsregistret och kopplingen finns automatiskt då man uppdaterar/nyregistrerar en lämning på det uppdraget. Vilka uppdrag en lämning har påverkats av (efter nya digitala processen implementerades) finns att se under lämningens versionshistorik.

Beskrivningarna av lämningar skiljer sig mycket åt och är inte enhetliga, hur ska vi göra?

Titta i exempelsamlingen och försök att hålla strukturen som anges där.

Kan man få ut beskrivningstexterna för fler lämningar i textformat, i till exempel word?

Det går att spara ned informationen på ett lämningskort genom att gå via utskrift och där istället spara som pdf. Det får man göra för en lämning i taget. Annars får man arbeta med ett datauttag och använda exempelvis excel.

Exempelsamlingen fungerar inte alltid så bra när man arbetar inom uppdragsarkeologin – finns det planer på utveckling?

Exempelsamlingen har i dagsläget en övervikt mot inventeringsbeskrivningar. Vi kommer framöver att lägga till exempel som också har anknytning till uppdragsarkeologin.

Om man gör en byråmässig uppdatering av en lämning ska man då skriva in beskrivningen från inventeringsboken?

Finns det ingen digitaliserad beskrivning, och ingen varit på platsen – då är beskrivningen i inventeringsboken det bästa alternativet. Var noga med att skriva en kommentar om att det är beskrivningen från inventeringsboken som lagts in.

 

---

Antikvariska bedömningar

Vad betyder det att det måste finnas något kvar för att det ska vara en fornlämning – hur kan man tänka kring en offerplatser där det inte finns något, utom en stor sten med traditioner kring.

Man kan gå tillbaka till lagen (KML) och formuleringen kring naturbildningar, det behöver inte vara någon alldeles speciell naturbildning. Stenen är ju i detta fall en formation till vilket bruket är kopplat.

Hur ska man resonera kring äldre belägg/fysiska lämningar när det gäller bytomter?

Bytomter har berörts av olika praxis under fornminnesregistrets historia. I dag så gäller att om det endast finns kartbelägg och inget syns på platsen, så ska de registreras som Uppgift om. Om det senare vid en möjlig undersökning påträffas kulturlager så har ju lämningen bekräftats och därmed kan den antikvariska bedömningen ändras.

Gränsrösen, hur ska man göra om de ligger i en aktiv gräns men man vet (eller misstänker) att de kommer försvinna framöver?

Gränsmärken i aktiv gräns bör inte registreras, då de inte är övergivna. Man kan däremot ta med dem i exempelvis sin rapport.

Hur gör man med militära lämningar från 1900-talet, i vilken utsträckning ska man registrera dessa?

Svårt att ge ett generellt svar, man får utgå ifrån vad lämningen har för antikvariskt intresse.

När kan man använda lämningstypen Övrigt?

Lämningstypen övrigt ska användas restriktivt. När ni ser ett behov av nya lämningstyper så meddela det till oss så vi kan ta med det i vårt framtida arbete att revidera lämningstypslistan.

Tidigare kunde man välja ursprungligt läge, för till exempel lämningar som flyttats, men den möjligheten finns inte idag – är det något som kommer?

Det finns en idé om att man ska kunna lägga till ett punktobjekt för det ursprungliga läget för de ”mobila” lämningarna – alltså där exempelvis runstenen restes en gång i tiden. Hur det skulle genomföras tekniskt är dock inte klart.

Hur ska man tänka kring byråmässiga korrigeringar och registreringsstatus?

Bekräftad i fält avser den status lämningen haft vid den aktuella registreringen. Gör man en byråmässig korrigering så ska man vara tydlig med vad man gjort under antikvarisk bedömning, och där kan man klargöra att man inte varit på platsen. Om det finns ett datum för senaste fältbesök ska man heller inte ändra det vid en byråmässig korrigering.

Kan man utifrån ortofoto utöka geometrin för fornlämning, till exempel fossil åkermark som man ser fortsätter utanför nuvarande avgränsning?

Här får man själv avgöra hur pass trygg man känner sig med att utöka geometrin utan att ha varit på plats. Ett alternativ är att man gör en kommentar att till exempel åkern fortsätter åt NO utan att ändra geometrin.

Även vid byråmässiga registreringar ska man alltid kolla av att informationen stämmer och vid behov uppdatera/rätta.

Hur ska man tänka kring fyndplats kontra boplats och att fyndplats är inte är en fornlämning?

Det kan ibland vara svårt att avgöra var gränser går. Så här är det tänkt:

• Är det en boplats, dvs. tillräckligt med fynd, registrerar man en boplats och fornlämning.
• Är det ett fåtal fynd som man dessutom tar upp sätter man fyndplats och övrig kulturhistorisk lämning (ÖKL).

Att fyndplats är ÖKL är ju för att det just är ”platsen för ett fynd där fyndet har påträffats men inte längre är kvar”. Om man är osäker kan man välja Boplats och den antikvariska bedömningen kan sättas som Möjlig fornlämning.

Jag har hittat skriftliga uppgifter om en plats med tradition, hur ska man tänka kring antikvarisk bedömning – är det fornlämning?

Grundprincipen är att i de fall där uppgifterna om en företeelse endast kommer från skriftliga källor, muntliga traditioner, kartmaterial m.m. och ej har kunnat bekräftats i fält skall detta registreras under Registreringsstatus som Uppgift om, ej bekräftad i fält.

Vad har hänt med rekommendationen för antikvarisk bedömning?

Den 1 februari 2021 började Riksantikvarieämbetets allmänna råd om fornlämningar gälla. Som en följd av det togs rekommendationen för antikvarisk bedömning bort. Vid registrering av en lämning som kan vara tillkommen både före och efter 1850 och som får den antikvariska bedömningen fornlämning ska grunden för antagandet om tillkomsttid anges i fältet ”Motivering till antikvarisk bedömning”. En uppdaterad lämningstypslista är framtagen.

 

---

Läge och utbredning

Kan man redigera geometrier i Fornreg?

Nej, i Fornreg går det inte att ändra geometrier men om du använder appen Fältreg kan lägga till eller ändra geometrier direkt i appen.

Hur gör man med geometrier för enskilda gravar inom ett gravfält?

Man kan om man vill lägga in egna geometrier för gravar inom ett gravfält, men det är inte nödvändigt. Handlar det om att man ska utöka redan befintliga gravar till ett gravfält, kan man läsa om hur man gör i handledningen – slå samman flera lämningar till en. 

När man lägger in geometrier, vilken geometri får lämningsnumret?

Alla geometrier får samma lämningsnummer, alla är kopplade till samma lämning. Men sedan får geometrierna också geometrinummer som består av lämningsnumret plus löpnummer. Detta kan man använda om man till exempel vill kunna hänvisa till en specifik lämning (en skadad hög eller vad det kan vara).

Tidigare kunde man välja ursprungligt läge, för till exempel lämningar som flyttats, men den möjligheten finns inte idag, är det något som kommer?

Det finns en idé om att man ska kunna lägga till ett punktobjekt för det ursprungliga läget för de ”mobila” lämningarna – alltså där exempelvis runstenen restes en gång i tiden. Hur det skulle genomföras tekniskt är dock inte klart.

Ska man ta bort den gamla geometrin när man lägger till en ny?

Ja, om du vill ersätta befintlig geometri med en ny så måste du ta bort den gamla geometrin. Du väljer ”Ta bort geometri”, klicka på den geometri som du vill ta bort och därefter bekräfta.

Vad betyder de gråa run-R som man ser i kartan jämte de lämningar ni presenterar?

De gråa run-R med tillhörande geometrier är en del av bakgrundskartan i Fornsök och Fornreg. Bakgrundskartan är en produkt som vi hämtar direkt från Lantmäteriet. Alla fornlämningar som är synliga ovan mark visas i bakgrundskartan med ett run-R tillsammans med en punkt eller ett streckat område. Fornlämningar som inte är synliga ovan mark och som har en osäker utbredning, till exempel en förhistorisk boplats, visas med run-R inom parantes. Några undantag finns, fornlämningar under vatten, i byggnader eller i städer markeras ofta inte ut på Lantmäteriets kartor, men undantag finns.

Ibland kan Lantmäteriets gråa run-R hamna en bit ifrån själva fornlämningen. Det är Lantmäteriet som bestämmer denna placering och det kan bero på att symboler inte ska överlagra varandra och att kartan ska vara lättläst.

 

---

Lämningsinformation

Varför visas inte sockennamnet i de nya lämningsnumren?

En registrerad lämning blir i det nyligen sjösatta Kulturmiljöregistret automatiskt tilldelat ett lämningsnummer som består av årtal och löpnummer. I det tidigare systemet FMIS så tilldelades en lämning automatiskt en identitet som bestod av 14 siffror men också en beteckning, ett så kallat RAÄ-nummer, vilket bestod av ett sockennamn och löpnummer. Det är den beteckningen som huvudsakligen använts när man skrivit och pratat om en lämning.

I diskussionerna kring numreringssystem har vi övervägt olika alternativ men landat i att lämningsnumret som det ser ut i Fornreg idag är det bästa, vilket vi nu slutgiltigt fattat beslut om.

Varför har det ändrats?
Orsaken till att vi nu enbart använder ett ID (lämningsnummer) handlar om att det inte ska bli någon sammanblandning eller förvirring utan att det alltid används en alldeles unik identitet för vart och ett av de nästan två miljoner lämningar som finns i registret.

Problemen med att använda beteckningen (RAÄ-numret) i dokumentation och kommunikation kring lämningar kan beskrivas så här:

• Risk med att använda meningsbärande namn vid exakt identifiering: Det är en utmaning att särskilja över 1,7 miljoner lämningar på närmare 600 000 platser runt om i Sverige om vi fortsätter att använda oss av sockennamn. För en tekniskt säker identifiering krävs unika ID-nummer i en sifferserie som inte riskerar att ta slut. Sockenbeteckningen på en lämning blir därför problematisk eftersom det totalt finns 116 sockennamn som förekommer fler än en gång i Sverige och där det till och med används samma sockennamn för olika socknar inom samma län eller landskap. Följden av det blir att samma RAÄ-nummer förekommer flera gånger. Till exempel syftar RAÄ-nummer ”Bro 1:1” på fyra olika lämningar: en stensättning i Stockholms län, en hällristning i Västra Götalands län, ett offerkast i Värmlands län och slutligen så finns det ett gravröse som heter ”Bro 1:1” på Gotland.
• Lämningar utan sockentillhörighet: Ur ett geografiskt perspektiv omfattar inte heller sockenbeteckningen majoriteten av de lämningar som ligger utanför kusterna så som fartygslämningar. Det här beror på att sockengränserna inte sträcker sig ut från kusterna över havet och inte heller omfattar delar av Vänern och Vättern. Det här har inneburit teknisk speciallogik för ID-numrering av den största delen lämningar under vatten, vilket har inneburit omständliga undantagsregler i systemet för lämningar utan socken, vilket medför stor risk för missförstånd.

Utöver den ovan beskrivna problematiken med att RAÄ-numren inte har varit unika eller heltäckande så har det också varit en osäkerhetsfaktor med ett sockennamn som hänvisning till en geografisk plats eftersom det finns olika sockenindelningar i Sverige. Socken är ett föränderligt begrepp där gränser och namn har ändrats över tid i Sverige och även har indelats olika beroende på vem som gjorde sockenindelningen och när den skedde.

Den sockenindelning  som speglas i de tidigare RAÄ-numren utgår från Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering som startade 1938. Sedan dess har mycket hänt – sockengränser har ändrats,  socknar har slagits ihop eller upphört. Dessutom har olika nationella arkiv i Sverige olika sockenindelning så som Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA – med en egen sockenindelning från 1880) och Lantmäteriet (med den officiella och samtida indelningen). Så de socknar som visas via RAÄ-numret kan innebära ytterligare en källa till otydlighet och missförstånd då den syftar på fornminnesinventeringens sockenindelning som startade 1938 och inte den nuvarande och officiella.

Sammantaget har det här inneburit en rad olika problem både för de som ska använda informationen och för de som ska rapportera in nya fornlämningar.

Sockeninformationen finns fortsatt kvar i registret
I Fornreg och i den nya versionen av Fornsök så visas det gamla RAÄ-numret tydligt hos alla de lämningar som redan har tilldelats ett RAÄ-nummer. Det går även lätt att söka fram en lämning via sitt RAÄ-nummer i båda tjänsterna.

Du kommer som tidigare att kunna filtrera alla lämningar på socken, och alla sockengränser kan visas som ett eget och valbart lager i kartan om du vill. Så sockenbegreppet försvinner alltså inte från informationen, varken från de tidigare registrerade lämningarna eller de nya lämningar som kommer att registreras i framtiden.

Fördelar
De nya lämningsnumren medför därför en rad fördelar och även en del nytillkomna möjligheter. Så sammanfattat med den problematik som förklaras ovan blir förändringen sammanfattningsvis:

• Risken att blanda ihop eller inte hitta information om lämningar minskar avsevärt.
• Lämningsnummer kan tilldelas direkt i Fornreg i samband med registreringen.
• Det går alltid att hitta rätt lämning i Fornreg och nya Fornsök även om man saknar, eller fått olika uppgifter om vilken socken lämningen ligger i.
• Sockennamnet finns alltid med som metadata till lämningar, uppdrag och rapporter, vilket visas i båda tjänsterna.
• Nu framgår det även också om lämningen eventuellt sträcker sig över fler än en socken.
• Sockenlösa lämningar i vatten följer samma enhetliga tekniska logik som lämningar på land.

Det är problem med de lämningar som i samband med migreringen från FMIS till KMR maskinellt ändrades från fornlämning till möjlig fornlämning, hur ska dessa hanteras?

Här har det nog skett ett missförstånd. Vi har inte ändrat den antikvariska bedömningen maskinellt på lämningar som registrerats som fornlämningar. Mer information om migreringen finns här: https://www.raa.se/hitta-information/fornreg/forandringar-av-lamningsinformationen/

RAÄ gjorde maskinändringar av bytomter i samband med migreringen från FMIS till KMR och skulle fortsätta ombearbetning av bytomter, när kommer det göras?

Det är ett arbete vi planerar att göra, arbetet med fornlämningslistan kommer att klargöra mera kring hur man bör resonera kring den den antikvariska bedömningen och kan ge stöd i ett fortsatt arbete.

Kvalitetssäkringen kan vara svår när man bara berör en liten del av en befintlig lämning i sitt uppdrag, hur man ska kunna bedöma hela lämningen som någon annan har registrerat?

Här har vi sett att vi behöver ta fram tydliga exempel på hur man rättar upp en lämning utifrån en arkeologisk undersökning. Kvalitetssäkring och uppdatering tar tid då man måste gå igenom vad som har gjorts förut – det finns inga riktiga genvägar. I och med KMR har man nu mycket material samlat på ett ställe. Man kan behöva titta i händelseloggen, tidigare versioner, läsa rapporter och se vilka undersökningar som gjorts. Det som är viktigt att tänka på är att man alltid kan och ofta bör informera vad man gjort på lämningen under till exempel antikvarisk kommentar, eller på annat i sammanhanget lämpligt ställe.

Hur ofta gör RAÄ kvalitetskontroller på lämningsinformationen?

Vi gör kontroller löpande för varje månad.

Var hittar jag Skog och Historiaregistret?

Skogsstyrelsen ansvarar för Skog och Historiaregistret som innehåller uppgifter om kända kulturhistoriska lämningar (d.v.s. både fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar) som ännu inte överförts till Kulturmiljöregistret. Du hittar registret via Skogsstyrelsens karttjänst Skogens pärlor.

Registret påbörjades i samband med Skogsstyrelsens arbetsmarknadsprojekt Skog och Historia som pågick på 1990-talet och avslutades i början på 2000-talet. Då inventerades och dokumenterades cirka 200 000 kulturhistoriska lämningar. I dagsläget har 110 000 lämningar granskats och införts i Kulturmiljöregistret.

Idag återstår 68 000 registreringar med varierande kvalitet. Dessutom har 27 000 tips på lämningar från skogsbolag, privatpersoner och konsulenter på Skogsstyrelsen lagts till. För varje registrerad lämning finns en statuskod.

0 = uppgift om lämning
1 = inventerad (någon har varit på plats och registrerat)
2 = kontrollerad (kontrollerad av någon med antikvarisk kompetens under Skog och Historia projektet)
3 = granskad (kontrollerad av någon med antikvarisk kompetens) på väg in i Kulturmiljöregistret.

 

---

Uppdragsinformation

Det finns digital information om inventeringar som inte kommit med som importerade uppdrag, kan man få in dem?

Riksantikvarieämbetet har importerat in det som vi hann samla in och få levererat av arkeologiska undersökare, och är alltså beroende av det vi fått levererat till oss. Inventeringarna kan vara ett framtida projekt om det finns resurser och kan prioriteras.

Hur gör man med komplettering av lämningsinformation för uppdrag som är avslutade?

Tyvärr är det bara rapporter och dokumentationsmaterial som går att lägga till om ett uppdrag är avslutat. Är det större korrigeringar eller viktig information som behöver läggas till lämningen kan man göra det genom att uppdatera lämning utanför uppdrag.

I kommentarsfältet överst ”Kommentar till kvalitetshöjning utanför uppdrag” så kan skriva en kort kommentar kring uppdateringen ange inom vilket uppdrag ändringen hör hemma. 

Kan ett uppdrag ha flera undersökningsområden och kan de vara i olika socknar?

Ja, man kan ha flera undersökningsområden men dessa får inte överlappa varandra. För att ladda upp undersökningsområdena lägger man dessa i en zippad shape-fil. Flera socknar, kommuner, län eller landskap går bra.

Hur går det till när man laddar upp en rapport i Fornreg?

När rapporten är klar och godkänd av länsstyrelsen ska du ladda upp den i Forndok via det uppdrag som rapporten rör. Notera att det är viktigt att det är den slutgiltiga rapporten. Du kan inte ersätta den mot en annan version.

Format

Det arkivbeständiga formatet för rapporter är PDF/A-1a eller PDF/A-1b.Eftersom formatet kan påverka transparenta bilder i en rapport, till exempel vektoriserade bilder (kartbilder med inritade områden), är det bra att du spara om rapporten till PDF/A innan du laddar upp den. Granska rapporten och se om bilderna ser bra ut. Gör de inte det kan du behöva omvandla bilderna till platta rasterbilder. Läs mer om transparenta bilder nedan.

Bilder i rapporten

Det är två kategorier av bilder som måste behandlas på särskilda sätt i rapporterna.

• Transparenta bilder

Bilder med transparenta lager i rapporten förändras när den sparas ned i arkivet som en PDF/A. Exempel på transparens är en annan opacitet än 100% i ett färglager för att skapa transparens eller för att öka ljusheten i färgen. Samma problem kan uppstå när man använder sig av flera lager i en bild där en av bilderna innehåller genomskinlighet, eller när man använt sig av vektoriserade bilder. Exempel på detta är kartbilder där olika områden har ritats in.

Tips på vad man kan göra för att undvika problemet:

Spara din rapport i formatet PDF/A innan du laddar upp den i Forndok.
Använd bara färger med 100% opacitet
Spara om bilder som innehåller lager och vektorer till platta rastrerade bilder.

• Fotografier tagna från luftfartyg

Enligt lag (2016:319) om skydd för geografisk information och förordning (2016:320) om skydd för geografisk information krävs tillstånd för spridning av landgeografisk information som inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registreringar. Regleringen omfattar även fotografier tagna från obemannade luftfartyg, s.k. drönare.

Enligt Lantmäteriets föreskrifter om spridningstillstånd för sammanställningar av landgeografisk information (LMFS 2016:1) är vissa typer av registreringar, informationsslag samt områden, byggnader och anläggningar undantagna från kravet på spridningstillstånd. Undantagen omfattar bl.a. område för arkeologiska undersökningar. Med ”område” avses här ett officiellt avgränsat område för en specifik undersökning. Det innebär att fotografier tagna från drönare över ett arkeologiskt undersöksområde inte kräver spridningstillstånd. Det är dock viktigt att tänka på att undantaget bara gäller för undersökningsområdet. Kommer det med vybilder som sträcker sig utanför undersökningsområdet blir dessa tillståndspliktiga även om luftfarkosten befinner sig inom området.

Det här betyder att innan man laddar upp en rapport (eller annan publikation) i Forndok måste man ha kontrollerat om det i rapporten finns någon bild som kräver spridningstillstånd och i relevanta fall skaffat ett sådant spridningstillstånd.

Ytterligare information om spridningstillstånd och undantag från spridningstillstånd finns på Lantmäteriets hemsida, här och här.

Ladda upp en rapport

1. Gå in under balken Rapporter och dokumentationsmaterial. Välj vilken typ av rapport det är. För basrapporten väljer du Rapport.
2. Klicka på Vidare.
3. Från uppdraget hämtas automatiskt de administrativa uppgifterna som finns på uppdraget som uppdragstyp, uppdragsnummer, länsstyrelsediarienummer, utförare och de geografiska uppgifterna.Fyll i formuläret. Fält med röd asterisk är obligatoriska. Skriv rapportens hela titel.
4. För att ange Författare, Utgivare och RAÄ-nummer måste du markera Lägg till efter att du lagt in uppgifterna, så att de läggs till nedanför fälten.
5. Du kan lägga till en eller flera tidsperioder som rapporten berör, samt lämningsnummer och RAÄ-nummer för de lämningar som rapporten omfattar.
6. När du har fyllt i alla fält kan du förhandsgranska formuläret innan du laddar upp rapporten.
7. Ladda upp rapporten. Nu finns en länk till rapporten på uppdragskortet.

 

---

Importerade uppdrag

Vad menas med importerade uppdrag i Kulturmiljöregistret?

I Kulturmiljöregistret finns arkeologiska uppdrag med status ”Importerad”. Det är arkeologiska uppdrag som avslutades innan Fornreg lanserades hösten 2018 och som importerats, det vill säga lagts in i Kulturmiljöregistret på annat sätt än via reguljär registrering. Flertalet arkeologiska organisationer har tillhandahållit information om sina äldre uppdrag i den mån de fanns i digitalt skick. Eftersom dessa data sammanställts i efterhand så har den informationen många kvalitetsbrister i jämförelse med de uppdrag som registrerats via Fornreg: från lokalisering till innehåll.

Hur använder jag informationen i importerade uppdrag?

Importerade uppdrag ska ses som ett grovt kunskapsunderlag som kan hjälpa intresserade, i första hand yrkesverksamma och forskare, att leta fram mer information om vad som skett i ett område. Kontrollera i första hand om det finns en länk till rapport i Forndok under balken ”Rapporter och dokumentationsmaterial”. I de fall rapport i PDF-format saknas så krävs vidare eftersökning i arkiv. Hjälp för arkivsök kan du få under balken ”Uppdragsinformation”, rubriken ”Importinformation” där det kan finnas ytterligare uppgifter.

Vilka aktörer kommer de importerade uppdragen från?

Samtliga arkeologiska undersökare som levererat digitala rapporter till Riksantikvarieämbetets öppna arkiv Samla under åren 2013-2018 har fått dessa överflyttade till Kulturmiljöregistret och uppdrag har skapats för dem. (OBS! Pågående – ska bli klart till sommaren 2019.)

Under DAP-programmet kontaktades även ett stort antal arkeologiska undersökare, i första hand de som hade en större pågående verksamhet, för att se om de hade digitalt tillgänglig uppdragsinformation som de var villiga att dela med sig av. Responsen var enhälligt positiv hos de kontaktade, men det tog tid och resurser att leta fram och sammanställa den information som efterfrågades. Varje leverans behövde även bearbetas ytterligare av DAP-programmet för att kunna importeras in. Då allt detta tog så pass mycket tid så hann tyvärr inte alla undersökare kontaktas under programmets gång. Däremot är alla undersökare som varit aktiva under perioden 2013-2018 representerade via exporten från Samla till Kulturmiljöregistret. Läs mer under ”Hur pass komplett är uppdragsregistret?”.

Vilka kvalitetsbrister har importerade uppdrag?

Importerade uppdrag har inte registrerats via verktyget Fornreg och uppfyller därför inte nödvändigtvis de kvalitetskrav som gäller för dessa.

• Saknad information: Ofta saknas administrativa uppgifter, t.ex. om länsstyrelsens diarienummer. Många uppdrag saknar geometri över undersökningsområdet och har då fått en enskild koordinatpunkt istället. Många uppdrag saknar en rapport i PDF-format.
• Beslutsdatum och uppdragsnummer: I de fall det är ett beslutsdatum den 1:a januari (t.ex. 2012-01-01) så saknades ett exakt beslutsdatum vid import. Året ifråga hänvisar i så fall till då undersökningen genomfördes (vilket inte behöver vara samma år som beslutet togs) eller året då rapporten trycktes. Om det helt saknas uppgift om ett årtal så har systemet lagt till datumet 1900-01-01, eftersom Uppdragsnummer måste skapas utifrån beslutsdatumet. För importerade uppdrag går det alltså inte att lita på att årtalet i uppdragsnumret redovisar året för beslutet.
• Felaktigheter: Även i de fall det finns information så kan det finnas fel. Främst på grund av den mänskliga faktorn då uppgifterna sammanställts av olika personer vid olika organisationer under många års tid. Riksantikvarieämbetet har också i vissa fall ändrat den data som levererats för att få den att passa in systemet (se exempel under rubriken ”Vilka typer av rättningar har gjorts i samband med importen”).
• Geografisk position: Särskilt viktigt är att notera att felaktigheter kan förekomma i den geografiska positioneringen. Geometrier kan ha hamnat på fel plats eller motsvarar bara en del av uppdragets omfattning. Koordinatpunkter, i de fall ett undersökningsområde helt saknas, ska enbart ses som en grov platsmarkering. Ibland har de placerats centralt på en lämning som uppdraget omfattade, ibland har punkten hamnat mittemellan flera lämningar eller ytor som ingick i uppdraget. Särskilt inom stadslager som är mycket omfattande ytor så ska koordinatpunkter enbart ses som en markör, inte en exakt lokalisering av uppdraget. Kontrollera alltid gentemot kartorna i rapporten.
• Ej komplett: Kulturmiljöregistret innehåller inte ett komplett uppdragsregister. Endast i vissa undantagsfall finns information om uppdrag utförda under 1900-talet. Även för 2000-talet är uppdragsregistret inkomplett, upp till dess att Fornreg lanserades 2018. Undersökarnas digitala uppdragsregister har sällan varit kompletta, särskilt om uppdraget saknat inmätta ytor eller om det inte resulterat i en tryckt rapport. Särskilt mindre schaktningsövervakningar eller uppdrag där inget av antikvariskt intresse framkom kan saknas.

Importerade uppdrag ska ses som ett kunskapsunderlag och ett stöd för vidare informationssökning. Kontrollera alltid uppgifterna i registret mot innehållet i rapporterna. Det kan också vara enklare att i första hand söka på rapporter i Forndoks avancerade sökfunktion. Rapporterna innehåller ofta arkeologernas redovisning av arkivmaterial och tidigare undersökningar. Via rapporterna så kan mer information om tidigare uppdrag hittas.

Vilka typer av ändringar har gjorts i samband med importen?

Lokalisering:

Kvaliteten på lägesinformationen för uppdragen har varierat och olika sorters koordinatnät har använts under årens lopp.

• Geometrier har konverterats till SWEREF 99TM i de fall de skapats i ett annat format. Stickprov har gjorts för att kontrollera att geometrier hamnar rätt på kartan, men det har inte gått att kontrollera vartenda enskilt uppdrag.
• Koordinatpunkt har skapats om inmätt undersökningsområde saknas. Koordinatpunkten har placerats i relation till en fornlämning eller fastighetsbeteckning som omnämnts i underlaget. I de fall flera fornlämningar eller fastigheter omfattas av uppdraget så kan koordinatpunkten ha hamnat emellan dessa, eller bara på en av dem. Placeringen av punkten kan därmed ligga en bra bit från den verkliga platsen för uppdraget. Genom att söka på t.ex. kommun eller socken så kan uppdraget hittas i träfflistan. Titta under ”Importinformation” eller öppna rapporten för att se vilka fornlämningar som omfattades av uppdraget.

Uppdragstyper:

Den uppdragstyp som står i huvudet på uppdragskortet är inte alltid den som angetts av den arkeologiska organisationen. Riksantikvarieämbetet har beslutat vilka uppdragstyper som formellt ska förekomma i Kulturmiljöregistret och de importerade uppdragen har så långt det går passats in i detta, för att underlätta sökning. Det finns flera anledningar till att ”översättning” av uppdragstyp har behövt göras. Under rubriken ”Importinformation” i balken ”Uppdragsinformation” kan du alltid hitta den ursprungliga benämningen i den mån det fanns en.

• Benämning på uppdragstyper har ändrats under årens lopp. Arkeologisk kontroll hette tidigare antikvarisk kontroll, Arkeologisk undersökning kunde heta slutundersökning och så vidare.
• Mänsklig faktor: ibland har undersökaren använt en annan terminologi än Riksantikvarieämbetets, eller skrivit förkortningar.
• Uppdrag som varit så kallade kombinationsbeslut, eller där flera olika uppdrag samlats i en och samma rapport. I de fall det går har uppdragstypen som motsvarar det sista uppdraget använts. T.ex: en förundersökning och slutundersökning blir Arkeologisk undersökning.
• Vissa uppdragstyper som inte specifikt omnämns i Föreskrifterna har getts egna namn av olika undersökare. I Kulturmiljöregistret har Riksantikvarieämbetet slagit fast vissa samlingsbegrepp för dessa: Forskningsundersökning (omfattar även seminarieutgrävningar), Efterundersökning, Kunskapsunderlag (fornminnesinventeringar och kulturmiljöutredningar), Övriga uppdrag 2 kap KML (t.ex. fornvård). I den mån det går har gamla uppdrag passats in i dessa uppdragstyper.

Uppdragsnummer årtal:

Uppdragsnummer består i vanliga fall av det årtal då beslutet togs följt av ett löpnummer (t.ex. 201800123). För importerade uppdrag har det ofta saknats uppgift om beslutsdatum i underlaget från undersökarna. Ibland står årtalet i uppdragsnumret för året för fältarbetet, vilket kan vara senare än beslutet fattades, ibland står det för året då rapporten publicerades – särskilt i de fall då det är rapporter som importerats från Samla. För importerade uppdrag kan man alltså inte utgå från att uppdragsnumret står för det år beslutet fattades.

Varför står det beslutsdatum 1901-01-01?

Systemet kräver att ett beslutsdatum anges för alla uppdrag i Kulturmiljöregistret, eftersom det är basen för att generera ett uppdragsnummer. I de fall då det inte gått att avgöra vilket år ett uppdrag genomförts så har de fått 1901-01-01 som schablondatum. Uppdragsnumret börjar då på 0000.

Varför börjar vissa importerade uppdrag på 0000?

Systemet kräver att ett beslutsdatum anges för alla uppdrag i Kulturmiljöregistret, eftersom det är basen för att generera ett uppdragsnummer. I de fall då det inte gått att avgöra vilket år ett uppdrag genomförts så har de fått 1901-01-01 som schablondatum. Uppdragsnumret börjar då på 0000.

Vad betyder uppdragstyp Obestämbar vid import?

Ibland har det saknats tillräcklig information i underlaget från de arkeologiska organisationerna vilken uppdragstyp det rör sig om. I vissa fall har det varit en uppdragstyp som inte fanns i Kulturmiljöregistret då uppdraget importerades. Under balken ”Uppdragsinformation”, rubriken ”Importinformation” kan det finnas uppgift om vilken typ av uppdrag det rört sig om och det framgår även av rapporten i de fall den finns tillgänglig.

Varför har vissa importerade uppdrag enbart en punkt, inte ett område?

Koordinatpunkt har skapats om geometri över undersökningsområde saknas. Koordinatpunkten har placerats i relation till en fornlämning eller fastighetsbeteckning som omnämnts i underlaget. I de fall flera fornlämningar eller fastigheter omfattas av uppdraget så kan koordinatpunkten ha hamnat emellan dessa, eller bara på en av dem. Placeringen av punkten kan därmed ligga en bra bit från den verkliga platsen för uppdraget. Genom att söka på t.ex. kommun eller socken så kan uppdraget hittas i träfflistan. Titta under Importinformation eller öppna rapporten för att se vilka fornlämningar som omfattades av uppdraget.

Notera att det ibland kan finnas geometrier över grävda ytor (schakt, provgropar) även om undersökningsområdet bara är en koordinatpunkt. Dessa kan vara svåra att se i kartan ibland, men det framgår under Uppdragsinformationen om det finns att ladda ned (gröna ytor).

Hur pass komplett är uppdragsregistret?

Uppdragsregistret är endast komplett från 2018 och framåt, då Fornreg lanserades.  Importerade uppdrag ska enbart ses som ett kunskapsunderlag tidigare händelser i området. För åren 2013-2017 är det relativt komplett, men kan sakna uppgifter om mindre schaktningsövervakningar eller uppdrag där inget av antikvariskt intresse framkom, eftersom det inte alltid publicerades en rapport. Ju längre bak i tiden man kommer desto mer inkomplett är informationen.

Tips 1: Många arkeologiska rapporter innehåller kapitel om och kartor över tidigare undersökningar i närområdet. Använd ”importerade uppdrag” i första hand för att leta fram rapporter i e-arkiv eller vanliga arkiv för att genom dessa få mer komplett kulturhistorisk information.

Tips 2: I lämningarnas informationskort kan det också finnas uppgifter om tidigare undersökningar och rapporter från dessa.

Vad betyder rubriken Importinformation?

Denna rubrik finns under balken Uppdragsinformation, men enbart för importerade uppdrag. I den kan det finnas ursprungliga beteckningar och kompletterande information från undersökarens underlag som kan hjälpa till att både kontrollera eventuella rättningar som gjorts och för att hitta mer källmaterial i arkiven. Importinformationen är framförallt tänkt att vara till hjälp om det saknas en rapport i digitalt format.

Kan jag rätta ett importerat uppdrag som har felaktigheter?

Tyvärr är detta inte möjligt i nuläget. Riksantikvarieämbetet ska se över möjligheterna att i framtiden utveckla systemet så att användarna kan hjälpa till att kvalitetssäkra importerade uppdrag. Om du hittar ett påtagligt fel med ett uppdrag som inte bara är bristande informationsmängd (t.ex. en punkt istället för en yta) så kontakta fornsok@raa.se så ska vi se om det går att ändra.

Jag har information om arkeologiska uppdrag som saknas i Kulturmiljöregistret, kan de importeras in?

Innan Riksantikvarieämbetet kan ta emot fler historiska digitaliserade uppdrag så behöver vi först följa upp hur det fungerar för användarna med den information som importerats hittills.

Jag har digitaliserat rapporter till arkeologiska uppdrag som finns i Kulturmiljöregistret, kan rapporterna laddas upp i efterhand?

Riksantikvarieämbetet kommer kunna ta emot digitaliserade rapporter för att komplettera importerade uppdrag längre fram. Vi ska ta fram instruktioner och mallar för hur de ska levereras.

Det här uppdraget täcker en väldigt stor yta – kan det verkligen stämma?

I de fall ett arkeologiskt uppdrag täcker en väldigt stor yta så rör det sig oftast om en arkeologisk utredning eller en inventering. Dessa uppdrag kan omfatta mycket stora områden, t.ex. inför ett planerat vägbygge. Det betyder inte att hela ytan är undersökt eller besiktigad. Oftast är det vissa ytor inom området som prioriterats. I rapporten framgår hur uppdraget genomfördes och vilka platser som besöktes i fält, till skillnad från de som utreddes med hjälp av kartor och arkivmaterial.

Varför syns inte importerade uppdrag automatiskt i söktjänsten?

Eftersom importerade uppdrag har sämre kvalitet än de uppdrag som skapats via Fornreg så är det viktigt att detta framgår. Importerade uppdrag bedöms också främst vara av intresse för yrkesverksamma, forskare och andra som är intresserade av kulturhistoriska djupanalyser. Därför behöver du aktivt bocka för om du vill söka även bland importerade uppdrag. Om du i kartans informationslager tänder ”Undersökningsområden” så ser du även alla importerade uppdrag i kartan.

 

---

Ord och förkortningar med anknytning till Fornreg

• Antikvarisk kommentar: Förtydligande kommentar.
• ASK (Allmänt handläggarstöd Kulturmiljö): Länsstyrelsernas digitala stödsystem för handläggning av fornminnesärenden. Levererar (främst) information till Kulturmiljöregistret (KMR).
• DAP (Digital Arkeologisk Process): Riksantikvarieämbetets femåriga program mellan 2014-2019 med syfte att samordna samhällets hantering av digital fornminnesinformation.
• Datum för senaste fältbesök: Datum då lämningen senast bedömdes på plats.
• Exploateringsområde: Område för exploateringen, ska inte registreras eller användas i Fornreg.
• Fornlämning: I kulturmiljölagen (KML) anges vad som är en fornlämning och därmed omfattas av lagskyddet. I andra kapitlet i kulturmiljölagen finns en uppräkning som inleds med tre kriterier: Fasta fornlämningar ska vara 1) lämningar efter människors verksamhet under forna tider, 2) de ska ha tillkommit genom äldre tiders bruk och 3) vara varaktigt övergivna.
  Detta gäller dock inte en lämning som tillkommit 1850 eller senare, om inte länsstyrelsen gjort en särskild fornlämningsförklaring. Samma regler gäller för fartygslämningar. Så räknas till exempel ett ålderdomligt järnbruk som ännu är i drift inte som fornlämning i lagens mening, medan en hyttruin från samma tid gör det.
• Forndok: Forndok är ett arkiv för digitala publikationer, handlingar, dokument och databaser från arkeologiska uppdrag. Forndok ingår i Kulturmiljöregistret och är integrerad med registreringsverktyget Fornreg.
•  Fornreg: Fornreg är ett webbaserat registrerings- och sökverktyg för den fornminnes- och uppdragsinformation som lagras i Kulturmiljöregistret.
• GeoJSON/JSON-fil: JavaScript Object Notation (.JSON) är en öppen standard för format att sända dataobjekt som består av attributvärdes-par användbara för kartdata. Dessa filformat för kartor (inklusive zippade shape-filer) är uppladdningsbara i Fornreg.
• Grad av skada: Beskriver lämningens skick samt om den är skadad och i vilken omfattning en lämning har blivit skadad. Skadan kan vara orsakad av människan eller av naturen. En boplats i åkermark bedöms enligt praxis inte vara skadad medan däremot en boplats i markberedd skogsmark kan bedömas som det.
• Grävda ytor: Områden som har schaktats/undersökts på något sätt, kan vara från både utredning, förundersökning och slutundersökning.
• Kartmaterial: Med kartmaterial i Fornreg menas historiska kartor och specialkartor som berör lämningen. Används också för att belägga ett namn eller styrka en antikvarisk bedömning.
• KML (Kulturmiljölagen): Genom kulturmiljölagen anger samhället grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Lagen innehåller bland annat bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål.
• Kulturmiljöregistret (KMR): KMR är ett samlingsnamn för det IT-system där Riksantikvarieämbetet lagrar information om arkeologiska uppdrag och lämningar. Kartor med informationslager, Fornreg, Forndok, Lämningsregistret och Uppdragsregistret är exempel på delar som ingår i KMR.
• Lämningsgeometrier: I lämningsregistret lagras information om kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Lämningsregistret ingår i KMR.
• Lämningstyp: Benämning på kulturhistorisk lämning som kan registreras separat, enligt praxis i lämningstypslistan. En enkel lämningstyp består av en enstaka lämning, med ibland särskiljande egenskapstyper och egenskapsvärden, till exempel ett röse eller en kolbotten. En sammansatt lämningstyp består av områden av lämningar som bedöms höra ihop funktionellt och kronologiskt, exempelvis ett gravfält eller ett område med skogsbrukslämningar.
• Lämningstypslistan: Lämningstypslistan listar möjliga lämningstyper och är integrerad med Fornreg.
• Motivering till annan antikvarisk bedömning: Anges om den antikvariska bedömningen skiljer sig från den rekommenderade i lämningstypslistan. Är då obligatoriskt.
• Namn på lämningen: Lämningens egennamn.
• Rekommenderad bedömning: Antikvarisk bedömning enligt rekommendationen i lämningstypslistan.
• Shape-fil: Ett filformat för att lagra geografisk data i vektorform, förkortas vanligtvis ”.shp”. Zippade shape-filer (samt GeoJSON/JSON-filer) är de uppladdningsbara formaten för kartor i Fornreg.
• Skriftlig källa: Litteratur, publikationer och handlingar som berör lämningen.
• Sweref 99 TM: Fornreg använder sig av Sweref 99 TM som enda koordinatsystem, vilket är ett projicerat koordinatsystem för att ange geografiska positioner i Sverige.
• Terräng kring lämning: Kortfattad beskrivning av lämningens läge i terrängen med jordart samt markslag/markanvändning och övergripande växtlighet, till exempel: Mindre krön på kuperad moränmark. Skogsmark, barrskog.
• Tillfälligt arbets-ID (frivilligt): Lämningens arbetsidentitet innan registrering. Värdet försvinner när lämningen registreras.
• Tradition: Skriftlig eller muntlig tradition knuten till lämningen. Referens ska alltid anges.
• Undersökningsområde: Det område inom vilket undersökningen sker, baseras på det område som länsstyrelsen uppger.
• Undersökningsstatus: Om och i vilken omfattning en lämning har blivit arkeologiskt undersökt.
• Uppdragsregister: I uppdragsregistret lagras information om planerade, pågående eller avslutade arkeologiska uppdrag. Uppdragsregistret ingår i KMR.
• Uppgiftslämnare eller muntlig källa: Person som lämnat uppgift om lämning eller tradition.
• Vegetation på lämning: Växtlighet direkt på lämningen, främst eventuella träd och buskar.
• Ytor med geometrier: Tre typer av ytor med geometrier ska registreras i Fornreg i samband med uppdrag och lämningar, dessa är: undersökningsområde, grävda ytor och lämningsgeometrier. Området för exploateringen (exploateringsområde) ska inte registreras eller användas i Fornreg.