Katastrofplan

Därför har man nytta av en katastrofplan med information om hur man bör agera för att konsekvenserna av branden ska bli så små som möjligt för museets samling.

Katastrofplanens syfte

Syftet med katastrofplanen är att underlätta samarbetet med räddningstjänst, restvärdeledare och ägare för att bland annat rädda prioriterade av föremål och delar av byggnader.

Vem tar fram dokumenten?

Katastrofplanen tas fram av ägaren till byggnaden och den som äger föremål som finns i byggnaden. Dessa behöver samråda så att informationen blir enhetligt utformad och så den kan presenteras enhetligt för räddningstjänsten.

Innehåll

Katastrofplanen bör innehålla:

• Kontaktlista med information om vilka som bör kontaktas och kontaktuppgifter till dessa.
• Organisation vid en katastrof, vem gör vad?
• Restvärdeplan med prioriterade föremål och/eller delar av byggnaden.

Förslag mall för katastrof- och restvärdeplan

Samråd med räddningstjänsten

För att en katastrof- och restvärdesplanen ska bli användbar bör man göra den i dialog med räddningstjänsten. Ta därför kontakt med den lokala räddningstjänst tidigt i arbetet. De behöver kunna ta ställning till hur de ska ha tillgång till dessa dokument. Ska de exempelvis ha en pdf-fil som de kan få fram vid en incident eller ska dokumentet finnas tillgängligt som en pappersutskrift på ett överenskommet ställe? Vilket format fungerar bäst i deras system?

De behöver även vara med för att bedöma vad som är rimligt att kunna utföra; exempelvis evakuering eller åtgärder på de föremål eller delar av byggnaden som prioriteras. Kommer de kunna ta ut en dopfunt av sten som väger 2 ton? Vet de vad en barockbyrå är? Hur bär man ut en tavla med förgylld ram? Denna information behöver kunna kommuniceras tydligt med räddningstjänsten, gärna med prioriteringskort.

Prioriteringskort

Som en del av restvärdeplanen har flera museer och kyrkor tagit fram prioriteringskort som innehåller dokumentation med fotografier, ritningar och instruktioner för räddningstjänsten eller någon annan som kan behöva utföra en evakuering eller åtgärder för att skydda föremålet.

Förslag till mall för prioriteringskort

Uppdatering

Katastrofplan med restvärdeplan och prioriteringskort behöver regelbundet uppdateras. Är kontaktpersonerna fortfarande kvar på museet? Har man flyttat de prioriterade föremålen? Kommer räddningstjänsten ihåg att det finns prioriteringskort?

Säkerhet

Se till att informationen i restvärdeplaner och prioriteringskort inte blir tillgängliga för fler än de som verkligen behöver använda den. Det får inte bli en önskelista för någon som kan ha för avsikt att stjäla föremålen.

Att välja ut prioriterade föremål i ett museum. Hur börjar man?

På många museer är prioriteringar svårt och en källa till långa diskussioner. Det är ju klart att man vill bevara allt man har i samlingarna för eftervärlden, det är ju en del av museets uppdrag. Men är ALLT lika viktigt?

Om taket är på väg att störta in, är det inte bättre att tydligt kunna vägleda räddningstjänsten till några utvalda föremål i samlingarna istället för att de ska ta något på måfå? Kanske står de framför smycken som ska säljas i museishopen? Hur ska de kunna se skillnaden? De har ju ingen aning om vad som är viktiga inmärkta föremål från museets samlingar och vad som är rekvisita.

Det finns nog ingen museianställd som vill fundera ut vad de vill rädda först eller beskriva var dessa saker förvaras via telefon mitt i natten eller från semesterresan.

Här kan man göra skillnad innan det händer något. Börja med bara ett fåtal prioriterade föremål. Det går alltid att uppdatera om man ändrar sig. När de prioriterade föremålen är evakuerade eller skyddade kan man givetvis gå vidare till att ta hand om resten av samlingen.

Öva

Chansen att allt ska gå bra när man väl står där är större om man har fått möjlighet att öva. Vid en övning har man också möjlighet att justera saker i planen som inte fungerade.