Svenskt-judiskt liv 250 år
Riksantikvarieämbetet ska med stöd av myndighetens arkiv och övriga informationsresurser bidra till att uppmärksamma 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige.
1775 gav Gustaf den III tillstånd till de första judarna att få vara i Sverige som judar. Tidigare judar hade tvingats konvertera eftersom ingen fick gå på svensk jord med annan religion än lutheransk kristen. Snart gav kungen tillåtelse för den första judiska församlingen att formas och det är från detta år som vi räknar med att det funnits ett etablerat judiskt liv i Sverige.
I augusti 1775 beslutade Gustaf III om att skapa en frihamn (Porto Blanco) i Marstrand. Flertalet judiska familjer flyttade så småningom till Marstrand och la grunden till det som med tiden blev det mycket aktiva judiska liv som finns än idag i Göteborg.
Regeringen ser jubileumsåret 2025 som ett särskilt tillfälle att uppmärksamma den judiska minoriteten, den judiska kulturen och det judiska kulturarvet i hela landet. Därför genomförs en satsning på att uppmärksamma 250-årsjubileet där Riksantikvarieämbetet tillsammans med flera myndigheter deltar.
Gemensamt grafiskt manér
Regeringen har även gett Forum för levande historia i uppdrag att ta fram en grafisk profil för jubileumsrådet och att ta fram material och sprida kunskap om jubileumsåret i syfte att underlätta uppmärksammandet av jubileumsåret (Ku2023/00982 och Ku2024/00795).
- Läs mer om Svenskt-judiskt liv 250 år på: judisktliv.se
Riksantikvarieämbetet ska senast den 31 mars 2026 lämna en redovisning av uppdraget till Kulturdepartementet.