Handlingsplan för världsarvsstrategin
I början av oktober togs beslut om Handlingsplan för den nationella världsarvsstrategin 2021–2024 av Riksantikvarie Joakim Malmström. Planen är ett verktyg för genomförandet av den nationella världsarvsstrategin som antogs i slutet av 2019.
Handlingsplanen har tagits fram i dialog och nära samarbete med berörda aktörer i världsarvsarbetet. Naturvårdsverket och Svenska Unescorådet har som samarbetsmyndigheter bidragit utifrån sina särskilda roller i det gemensamma nationella världsarvsarbetet. Vidare har världsarvssamordnarna och länsstyrelserna spelat en viktig roll.
Arbetet med världsarvsstrategin har delats upp i två genomförandeperioder och innebär därmed två separata handlingsplaner för perioderna 2021–2024 och 2026–2029. Denna första genomförandeperioden är inriktad på kapacitets- och kunskapsuppbyggande aktiviteter, medan nästa fas kommer ha fokus på genomförande. Arbetet kommer systematiskt att följas upp efter varje genomförandeperiod.
Läs och ladda ner handlingsplanen för den nationella världsarvsstrategin
Utvecklingsområden och planerade insatser för 2021–2024
Insatserna i handlingsplanen har utformats för möjlighet till flexibilitet och med hänsyn till aktörernas egna förutsättningar och planering. Samtliga 15 världsarven i Sverige berörs av handlingsplanen, där fokus i första hand ligger på världsarvens gemensamma behov. Insatserna i handlingsplanen bidrar till uppfyllandet av världsarvsstrategins vision och mål. Det handlar om att Sveriges arbete med världsarv ska vara förebildligt, hållbart och präglas av samarbete och dialog. Sverige har också en viktig roll i det internationella samarbetet och att verka för att världsarvskonventionen är ett effektivt och trovärdigt redskap inom Unesco.
Följande utvecklingsområden pekas ut som högst prioriterade i världsarvsarbetet i den nationella världsarvsstrategin och ligger till grund för de planerade aktiviteterna inom ramen för handlingsplanen:
1: Bättre ta till vara världsarvens potential att bidra till samhällsutvecklingen och Agenda 2030-målen.
2: Ökad kunskap om världsarv, världsarvskonventionen och vad världsarvsarbetet innebär hos ansvariga aktörer.
3: Mer samlad och tydlig kommunikation och bättre kommunikation om världsarvsarbetets globala koppling.
4: Förbättrad katastrofberedskap och beredskap för klimatförändringar.
5: Utvecklat arbete med världsarvens förvaltningsplaner.
6: Tydligare processer och behov av samråd och bra underlag vid planerade förändringar i eller i anslutning till världsarv.
7: Tydligare ansvar och roller och mer enhetlig organisering.
8: Tillfällig satsning på världsarvssamordnarna.
9: Fortsatt aktivt deltagande i internationella samarbeten.
Läs mer om världsarvsstrategins utvecklingsområden
Aktiviteter och insatser under 2022
Sedan hösten 2021 genomförs en ny digital seminarieserie – Världsarvssamtal – med fokus på världsarvens förvaltningsplaner och integrering av Agenda 2030-målen i världsarvsarbetet. Seminarieserien berör flera av handlingsplanens utvecklingsområden. Läs mer om Riksantikvarieämbetets världsarvssamtal
Under 2022 har även arbetet med att utveckla delar av Riksantikvarieämbetets webbplats som rör världsarv och världsarvsarbetet fortsatt, till stöd för olika aktörer i världsarvsarbetet. På webbplatsen kommer även information om världsarv och världsarvsarbetet särskilt riktat till allmänheten framöver att utvecklas. Det pågår även ett arbete med att utveckla kommunikationen kring världsarven i stort.
Andra exempel på aktiviteter som genomförs under året är implementering och spridning av resultat från pilotprojektet ”Stärka världsarv” om hållbar turism. Vidare har en undersökning som har tagit reda på allmänhetens kunskaper om världsarv genomförts.
Riksantikvarieämbetet deltar även aktivt i det internationella världsarvsarbetet i nära samarbete med Svenska Unescorådet och den svenska delegationen vid Unesco i Paris. Nationella myndigheter har även arbetat för ett aktivt deltagande i det nordiska världsarvsnätverket.