Tema 1: Skola, lärande och pedagogik

Intressant och spännande material från museer, arkiv och världsarv används inom många olika delar av skolväsendet. Om materialet dessutom är digitalt kan det förstås nå många fler än enbart dem som har möjlighet att besöka det fysiska museet, arkivet, världsarvet eller kulturhistoriska platser.

Nyckeln ligger i att matcha mot centralt innehåll och kunskapskrav. Med hjälp av kulturarvsdata kan vi stötta och öka användningen av digitalt kulturarv inom skola och lärande idag så att det kan bli enklare för elever och lärare att få möjlighet att möta och använda kulturarvet.


Foto: (CC BY)
  • Hur paketerar man information och kunskap om kulturarvet på ett intresseväckande sätt för elever? Hur kan vi göra det lätt för en lärare/pedagog att hitta tillräcklig information för att skapa en historia kring ett ämne?
  • På vilket sätt kan kulturarvsinstitution bli mer relevanta och använda av skolväsendet? Hur får en lärare veta vilken kulturarvsdata hen har tillgång till, vad som är relevant för det centrala innehåll i läroplanen som läraren ska beröra samt hur det kan användas i undervisningssyfte?
    • Vad kan närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål berätta för elever i årskurserna 1-3 om hemortens historia samt om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder?
    • Vad kan historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, berätta för elever i årskurserna 4-6 om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män?
    • Hur kan en elev i årskurserna 4-6 använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och då föra resonemang om källornas användbarhet?
    • Vad kan historiska källor berätta för elever i årskurserna 7-9 om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri?
    • Hur kan man presentera historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder på ett sätt som möjliggör att en elev i årskurserna 7-9 kan förklara hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid som de lever i?

  • Hur använder vi kulturarvsdata inom skolan på ”oväntade” sätt?

    Här är oväntade sätt = annat än historieundervisning/So-ämnen.

    • Skolidrotten: orientering mellan kulturminnesmärken snarare än gula kontrollstationer? En gympalektion tillsammans med histioriaundervisning; där eleverna ”tävlar” mot resultaten i de olika grenarna 1912? Vad kostade ett OS 1912 kontra 2019?
    • Hemkunskapen: Det finns massor av gamla recept och beskrivningar om hur mat tillreddes förr. Vad fanns det överhuvudtaget för mat att laga, hur smakade den? Varför åt vi på ett visst sätt? Vad gjorde det med oss? Vad odlades på en viss plats?
    • Sy- och träslöjd: Använd gamla mönster och ritningar för att bygga eller sy något, öva på hantverkstekniken!