Foto: Charlotte Anhlund Berg (CC BY) Aktuellt – seminarieserien ”Kulturarv i skolan”
Hur kan arkiv, museer och världsarv bli bättre på att möta skolans behov?
Det är temat för en seminarieserie för dig som arbetar med skolan.
Seminarieserien syftar till att stärka kulturarvsinstitutioners förmåga att bättre svara upp mot skolans behov och förutsättningar. Fokus är att lyfta fram framgångsrika och hållbara lösningar som utnyttjar digitaliseringen. Vi är också intresserade av olika former av samarbeten där flera partners gått samman för att lösa gemensamma uppdrag.
Utgångspunkten för dessa seminarier är resultaten från Riksantikvarieämbetets regeringsuppdrag Skoluppdraget 2017–2020. Seminarierna knyter an till de förändringsbehov som då identifierades. Dessa behov kan sammanfattas med
- att nå ut
- att arbeta tätt tillsammans med skolan
- stödjande strukturer.
Kommande seminarier
18 november 15.15-16.00: Digitala visningar – aktiva deltagare och hållbara metoder
Hur skapar man interaktion och ett bra möte när museipedagog och elever befinner sig på olika håll? Vasamuseet har arbetat med digitala sändningar och mött skolklasser på distans under många år. Vad håller i längden och vad är görbart? I det här seminariet delar Emilie Börefelt, pedagog, med sig av erfarenheter och tips. För att förbereda dig kan du titta på en film som Skolverket har gjort, där Emilie håller i en digital visning för en skola i Vuollerim.
16 december 15.15-16.00 Hur kan du förlänga och fördjupa museibesöket? Om kringuppgifter och lärarstöd (preliminär titel)
Ett museibesök med en skolklass är ofta kort och intensivt. Mycket ska hinnas med och mycket händer runt omkring. Många museer producerar material som lärare kan förbereda museibesöket med, eller sådant som kan användas när klassen är tillbaka i skolan. Att hjälpa läraren att använda museet blir ett sätt att öka kvaliteten och fördjupa elevernas lärande, både vid själva besöket och efteråt. I det här seminariet tittar vi på några organisationer som arbetat fram sådant material. Hur har de tänkt – och hur används det?
Liksom tidigare sänder vi måndagar kl 15.15 via Zoom. (Ny i Zoom? Läs mer under Att tänka på under mötet.)
Det kommer mer!
Nästa år kommer det fler seminarier. Bland annat tittar vi på vad den nya läroplanen för gymnasieskolan betyder. Kanske gör vi något om att utvärdera sin verksamhet. Har du något du själv vill bidra med? Eller förslag på vad framtida seminarier ska handla om? Kontakta oss gärna med idéer! Se Kontakt på sidan.
Anmälan
Fält markerade med asterisk (*) är obligatoriska. Glöm inte att notera i din almanacka vilka datum du anmäler dig till. Du får också ett bekräftelsemejl att din anmälan gått fram.
Sända seminarier
12 februari: Samarbete som en väg att nå lärare
Hur når vi lärarna? ”Skola + museum” är namnet på en minimässa för lärare som en rad stockholmsmuseer arrangerat under många år. Hur går ett sådant samarbete till från museernas sida? Hur ser lärare på en sådan här satsning? Vi samtalade med Erik Gunnarsson, antikvarie och samordnare pedagogik på Stadsmuseet i Stockholm som har suttit i arrangörsgruppen, med tre av utställarna: Sara Sandell från ArkDes och Tove Karlsson och Lotta Nordström från K.A. Almgrens sidenväveri och museum, samt med Jonas Hugosson, lärare från Tyresö som deltog i mässan.
Länk till inspelningen på YouTube
11 mars: En handbok i digital pedagogik – detta tar vi med oss
I juni 2023 medverkande Gustav Wollentz i ett seminarium och berättade om projektet Digital solutions for applied heritage. Projektet resulterade i en handbok: Digital Pedagogy at Museums for Increased Participation and Co-creation: A Handbook for Museum Professionals. I det här seminariet samtalade Gustav, som är lektor vid Linnéuniversitetet, med Ellen Hallgren, intendent i digital pedagogik på Sveriges museum om förintelsen och Josefin Wellbring, museipedagog på Vasamuseet som läst boken.
Länk till inspelningen på YouTube
15 april: Så arbetar vi med Historien om Sverige
Ett tredje och avslutande samtal om TV-serien Historien om Sverige. Våren 2023 träffade vi producenterna för serien och under hösten medverkade Utbildningsradion i ett seminarium. Men hur har museerna utnyttjat det historieintresse som satsningen väckt? Har de använt materialet i arbetet med skolan? Vi lyssnade till erfarenheter från tre museer med olika profil. Medverkade gör Elisabeth Corsander och Christina Toreld, Bohusläns museum, liksom Marie Jonasson Schmidt och Ida Hilmér, Lödöse museum och Eva Blomkvist, Skansen.
Länk till inspelningen på YouTube
6 maj: Nu och här på historiska platser. Elever och guider upplever kulturarv
Hur använda kulturmiljöer i skolans undervisning? Hur relaterar skolbarn till sådana miljöer? Två forskare: Martin Stolare, Karlstads universitet och David Ludvigsson, Linköpings universitet berättade om ett forskningsprojekt ”Skolbarn relaterar till historiska platser”, finansierat genom Riksantikvarieämbetets forsknings- och utvecklingsmedel.
Länk till inspelningen på YouTube
3 juni: Medborgarforskning, AI och skolan
Hur skapar man intressant innehåll för högstadieelever? Vi pratade med Emma Backelin, museipedagog på Vitlycke museum om hur de arbetar med skolan och samtidigt hjälper forskningen med tolkning av hällristningar. Kan man använda sig av medborgarforskning för att nå högstadieelever, en målgrupp som museet idag har svårt att nå? Eleverna får tillgång till bilder av hällristningar som de sedan ska sätta beskrivande etiketter på. Syftet är att samla underlag för AI att träna på så att verktyget lär sig identifiera och kategorisera hällristningar. Medverkade gjorde också Wendel Carlsson, svensklärare på Strömstjärnaskolan i Strömstad och Christian Horn, forskare vid Svenskt Hällristnings Forsknings Arkiv.
Länk till inspelningen på YouTube
26 augusti: Kulturarv i skolan – för alla? Att möta elever med särskilda behov
Alla elever har rätt till kulturarv i sitt lärande, men vissa kan behöva mer stöd. I det första avsnittet för hösten mötte vi Christina Andersson, lärare på Tingbergsskolan i Lödöse och Kajsa Dahlström från Scenkonstmuseet i Stockholm som arbetar på olika sätt med att skapa möjligheter för barn att ta del av museernas innehåll. Hur började de arbeta med detta? Vilka erfarenheter har de dragit under åren? Hur hittar anpassad skola och museum varandra och vad behöver man som lärare när man ger sig iväg med en klass till ett museum? Det och annat samtalade vi om.
Vill du veta mer om vad det står i läroplanen för anpassad grundskola?
Vill du veta mer om museernas arbete?
- Anpassad skola och SU-grupper – Lödöse museum (lodosemuseum.se)
- Förberedelsehäfte – Lödöse museum (lodosemuseum.se)
Länk till inspelningen på YouTube
16 september: Museet i en låda? Om att nå ut med hjälp av studielådor
Att nå ut till skolan är en utmaning för många. Skolor på långt avstånd från verksamheten kan vara särskilt knepigt. Studielådan, som skickas eller hämtas till skolan och förflyttar en del av museet till klassrummet, har varit en lösning under flera decennier. I dag arbetar många med digitalt publicerat material eller visningar online. Ändå har många verksamheter studielådor – och det produceras nya! Möt pedagoger från Glimminge hus, Jönköpings Läns Museum och Värmlands museum i ett samtal om studielådornas förtjänster.
Länk till inspelningen på YouTube
14 oktober: Digitalt, analogt eller både och? Lärares syn på digitala resurser
I spåren av pandemin tog många museer fram nya digitala resurser. De innebar möjlighet att möta elever på distans och nå skolor som annars haft svårt att ta del av museets utbud. Men har lärarna tröttnat på ”det digitala” efter några år?
Kalmar läns museum, Jamtli i Östersund och Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik (NCK) har genomfört en förstudie med syftet att identifiera viktiga frågeställningar på temat digitala kontra fysiska möten mellan skola och museum utifrån aspekterna lärande och tillgänglighet. Målgrupp var lärare i vid grundskolor i Kalmar och Jämtland/Härjedalen. I seminariet berättade de vad de kom fram till.
Länk till inspelningen på YouTube