Rapporten ”Museernas digitala förmedling 2024”
Hur förmedlar museerna sina samlingar, utställningar och annat innehåll via digitala metoder och kanaler? I årets sista samtal i webbinarieserien om digitalt kulturarv presenterades Riksantikvarieämbetets aktuella rapport ”Museernas digitala förmedling”.
Bakgrunden till undersökningen och de viktigaste resultaten från rapporten ”Museernas digitala förmedling, nulägesanalys 2023–2024” lyftes fram av Riksantikvarieämbetets Åsa M Larsson, enhetchef för teknik och digital förmedling, tillsammans med Viktor Lindbäck, verksamhetsutvecklare. Medverkade gjorde även Björn Sundberg, programledare för Digital omställning på museiområdet.
– Det är en uppföljning av en liknande undersökning som genomfördes 2017–2018 i samband med att Riksantikvarieämbetet fick ett utökat museiuppdrag. Upplägget var likartat, men vissa frågor ändrades för att reflektera aktuella förhållanden, berättar Åsa M Larsson.
Enkät och djupintervjuer
En anonymiserad enkät skickades ut till medarbetare vid samtliga Sveriges museer och dessutom genomfördes djupintervjuer med en eller flera representanter från sju museer med olika styrformer; statligt, regionalt, lokalt, universitet, stiftelse och hembygdsförening: Statens historiska museer, Norrbottens museum, Malmö museum, Göteborgs stadsmuseum, Medicinhistoriska museet Göteborg, Teknikens hus i Luleå och Bottarve museigård på Gotland.
– Olika storlekar på verksamheten är representerade, allt från volontärer eller få anställda till över hundra anställda och även olika typer av inriktningar finns med i urvalet; kulturhistoria, samtidshistoria, konst, naturhistoria, teknik och medicin, förklarar Åsa M Larsson och tillägger: En representant från forskningsinstitutet RISE (Research Institutes of Sweden), som deltog i den förra undersökningen, intervjuades också för att få ett utifrånperspektiv på museernas digitala förmedling.
Sammanlagt 229 personer som arbetar vid landets museer har besvarat enkäten. Enkätsvaren är individuella och det kan därför vara mer än ett svar per museum.
– Vi ville få in olika perspektiv i verksamheten. De som besvarade enkäten har olika sorters yrkesroller, från chefer till utställningsproducenter, antikvarier, kommunikatörer och administratörer, säger Åsa M Larsson och betonar att det även var viktigt med geografisk spridning i hela landet. Även om de flesta svar som kom in var från storstadsregionerna så är samtliga län representerade med minst ett svar.
Tillgänglighet och besök till museet viktigt
Statliga, regionala och kommunala museer står för drygt hälften av enkätsvaren, medan kategorin ”övriga museer”, som består av ideella och privata museer, är väl representerade med 47 procent av svaren. Många anger att möjligheten att nå ut till allmänheten oavsett plats är en viktig faktor i museets digitala tillgängliggörande, liksom att locka besökare till museet, medan få tycker att vidareanvändning och medskapande är primära syften.
– Vissa mindre museer har kanske inte specifika yrkesroller för att jobba med digitala frågor eller kanske helt enkelt inte har praktisk möjlighet att lägga ut material och vara interaktiva digitalt, funderar Viktor Lindbäck.
Sociala medier är den enskilt vanligaste metoden för museerna att digitalt tillgängliggöra sitt innehåll och nästan hälften angav att museet tillgängliggör sina digitaliserade samlingar via någon form av söktjänst.
– Enkätsvaren visar att för små museer är webbsidan och sociala medier ofta de enda metoderna för att nå ut digitalt, medan de stora museerna har en större bredd i digitala metoder och kanaler för sin verksamhet, säger Viktor Lindbäck.
Forum för nätverk efterfrågas
En av rapportens slutsatser är att museerna efterfrågar nätverk och forum för utbyte av erfarenheter och idéer, inte enbart mellan museer, utan också mellan museer och andra aktörer som på olika sätt arbetar med digital förmedling.
– Riksantikvarieämbetet behöver öka synligheten för de stöd och resurser som finns för att förstärka och möjliggöra museernas digitala förmedling, framhåller Åsa M Larsson.
Avslutningsvis uppmärksammade Björn Sundberg, programledare för Digital omställning på museiområdet, det nya nationella nätverket för digitalt kulturarv, som samordnas av Riksantikvarieämbetet.
– Nätverket samlar museer och andra kulturarvsaktörer över hela landet, så att vi alla kan samarbeta och dela kunskap och kompetens på området. Vi har nyligen genomfört de två första nätverksträffarna i Helsingborg och Umeå och i januari kommer vi att ha nätverksträffar i Norrköping och Stockholm, upplyser Björn Sundberg.
Den 27 februari 2025 presenterar Riksantikvarieämbetet vad som händer under året i nätverket för de som är medlemmar, baserat på diskussionerna under de inledande nätverksträffarna och den aktuella rapporten om museernas digitala förmedling.
När du vill veta mer
Håll dig uppdaterad här: