Projekt om Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens historia

De aktuella samlingarna bevaras i Riksantikvarieämbetets och Kungliga bibliotekets arkiv. Bakgrunden till projektet är att samlingarna är mycket efterfrågade men samtidigt sköra och svårtillgängliga varför en digitalisering är nödvändig både i bevarandesyfte och för att öka deras tillgänglighet. Projektets mål är att digitalt tillgängliggöra arkivhandlingarna som bevaras i respektive arkiv och att parallellt genomföra vetenskapliga studier på detta material.

Samarbete mellan myndigheter

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Kungliga biblioteket och Riksantikvarieämbetet och genomförs under en tvåårsperiod till och med våren 2026. Det finansieras i huvudsak av Vitterhetsakademien (8,4 MKR) och bekostar löner för projektanställda, extern digitisering samt bevarandeåtgärder. I projektet ingår bildtekniker och arkivarier som ansvarar för digitaliseringsprocessen, ett forskarlag på tre personer som löpande genomför ett flertal mindre forskningsinsatser och papperskonservatorer för att ta hand om sköra och skadade arkivalier.

Vid sidan av att skapa ny kunskap är syftet med forskningsinsatserna att synliggöra samlingarna och visa på dess forskningspotential.  I takt med att material digitaliseras publiceras det i Riksantikvarieämbetets söktjänst Arkivsök samt i Kungliga bibliotekets motsvarighet Manuscripta.

Unikt forskningsmaterial inom flera ämnesområden

Forskningsmöjligheterna på materialet är många eftersom kulturminnesvården vid den tiden spände över flera ämnesområden. Exempel på forskningsämnen är arkeologihistoria, kulturmiljöhistoria, runologi, numismatik, etnologi/folklivsforskning, språkvetenskap, emblematik och heraldik. Även ämnen som tangerar den tidens politiska och ideologiska värderingar såsom statsvetenskap, politisk och ekonomisk historia, religionshistoria och historiebruk återfinns i arkivmaterialet.

Samtidigt speglar materialet Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens utveckling under en tid då antalet lärda samfund ökade och den svenska statsapparaten var mycket expansiv. Myndigheten bildades redan under början av 1600-talet och på 1780-talet tog Vitterhetsakademien över ansvaret för kulturminnesvården. Detta gör myndigheten och de arkivhandlingar som genererats över tid unika då flertalet länder valde samma väg först flera sekler senare.

Myndighetens äldsta handlingar, från ca 1630 till sekelskiftet 1900, förvaras i huvudsak i Riksantikvarieämbetets och i Kungliga bibliotekets respektive arkiv. Anledningen till att delar av arkivmaterialet är uppdelat kommer sig av omorganisationer som genomfördes under 1700- och 1800-talen.

 

Frågor och kontakt

Kontaktpersoner för projektet är Ola Wolfhechel Jensen och Matilda Ekström på Riksantikvarieämbetet (se kontaktuppgifter på sidan) samt Christopher Natzén och Chris Haffenden på Kungliga biblioteket.

När du vill veta mer

• Läs nyhetsartikeln ”Kulturminnesvårdens äldsta historia blir tillgänglig för alla”
• Läs även om projektet på Kungliga bibliotekets webb
• Läs nyhetsartikeln om projektet  ”8,4 miljoner till digitisering – tre seklers historia görs tillgänglig”
• Vill du söka i samlingarna vid Riksantikvarieämbetets arkiv och Vitterhetsakademiens bibliotek hittar du mer information här