Bilder

Många av bilderna är kopplade till konserveringsrapporter eller arkeologiska rapporter. Andra bilder ingår i enskilda arkiv efter olika arkivbildare eller i bildsamlingar efter fotografer.

En stor del av bilderna är tagna inom verksamheten vid Riksantikvarieämbetet, och till och med år 1998 också inom verksamheten vid Statens Historiska Museum. Andra bilder har kommit till arkivet på annat sätt. Vissa bildsamlingar har skänkts till Riksantikvarieämbetet eller förvärvats genom inköp.

Bilderna speglar arbetet inom kulturmiljö- och kulturarvsområdet sedan 1800-talets mitt och de visar bland annat fornlämningar, arkeologi, kyrkor, byggnadsminnen, kulturmiljöer, landskap och föremål.

Digitaliserade bilder

I Riksantikvarieämbetets e-arkiv finns i nuläget omkring 200 000 digitaliserade och sökbara bilder. Bilderna är tagna under en period som sträcker sig från 1800-talets slut fram till nutid. De illustrerar det mångsidiga arbete som bedrivs inom kulturmiljövården. De flesta bilderna är från Sverige, men det finns också bilder från andra länder. Motiven omfattar bland annat fornlämningar, arkeologi, runstenar, kulturmiljöer, städer, landskap, industrier, världsarv, flygbilder, teckningar, kyrkor och andra byggnader. Bilderna kommer dels från Riksantikvarieämbetets egen tidigare fotoverksamhet, dels från arkivets bildsamlingar.

Arkivsök

Riksantikvarieämbetet strävar efter att alla dessa kulturmiljöbilder ska kunna spridas och användas vidare. Bilderna i e-arkivet är därför fria att ladda hem och använda via Riksantikvarieämbetets söktjänst Arkivsök. Du kan även ladda hem högupplösta bilder direkt i Arkivsök utan kostnad. Fotografierna är fortsättningsvis även sökbara och tillgängliga via samsökstjänsten Kringla.

I Arkivsök kan du även söka efter publicerade arkeologiska och byggnadsantikvariska rapporter och digitaliserade ritningar över fornlämningar och kulturhistoriska byggnader.

Läs sökguiden för bilder i Arkivsök
Sök efter bilder i Arkivsök

Flickr Commons

Sedan år 2009 visar Riksantikvarieämbetet ett urval av äldre upphovsrättsfria fotografier på den internationella bildtjänsten Flickr Commons. Hittills är mer än 2 000 bilder uppladdade, ordnade i olika album som speglar arkivets bildsamlingar. Bilderna är fria att ladda ner och använda.

Gå till Flickr Commons

Bilder som inte finns digitalt

Bilder som inte finns digitalt kan beställas fram till arkivets läsesal, i Östra Stallet på Storgatan 43 i Stockholm.

Webbformulär för beställningar till läsesal

Bildsamlingar och fotografer

Nedan är några exempel på fotografer och bildsamlingar i arkivet:

Handteckningssamlingen

Handteckningssamlingen består av cirka 6 000 äldre akvareller, tryck och teckningar. Bilderna visar främst kulturmiljöer, kyrkor och fornlämningar. Samlingen förvaras på arkivet och finns idag tillgänglig i sin helhet via Arkivsök.

Se Handteckningssamlingen i Arkivsök

Rosenhanesamlingen

Rosenhanesamlingen ingår i bibliotekets samlingar. Den består av svenska topografiska planscher, akvareller och tryck från 1700-talet, bland annat av Elias Martin, från Schering Rosenhane den yngres samling. Samlingen är tillgänglig via Arkivsök.

Se Rosenhanesamlingen i Arkivsök

Carl Gustaf Rosenberg (1883–1957)

Samlingen består av cirka 3 000 svartvita fotografier, främst från 1930-, 1940- och 1950-talet. Cirka 840 av bilderna har digitaliserats och finns i Arkivsök, och ett urval visas på Flickr Commons. Det finns inga uppgifter om hur fotografierna har kommit till Riksantikvarieämbetets arkiv, men bilderna är dokumentationsbilder inom olika kulturmiljöer och därför relevanta för Riksantikvarieämbetet. Motiven är landskap, byggnader, stadsmiljöer, industrimiljöer och andra kulturmiljöer i Sverige, men människor befolkar också många av fotografierna.

Carl Gustaf Rosenberg, 1883-1957, föddes i Paris, son till målaren Edvard Rosenberg. När familjen senare återvände till Sverige började han under gymnasietiden intressera sig för fotografi. Efter gymnasiet reste han till New York där han under åren 1904-1905 utbildade sig till fotograf. Åter i Stockholm 1906 etablerade han sig som fotograf, och blev anlitad av Vecko-Journalen och andra tidskrifter. Svenska Turistföreningen (STF) engagerade honom från 1922 som fotograf för sina årsböcker; ett uppdrag han behöll under 35 år. Han var också ofta anlitad som fotograf av samtidens ledande arkitekter i Sverige.

Som fotograf var C. G. Rosenberg tekniskt skicklig, känd för sin saklighet och med en speciell känsla för motivet och ljuset i bilden. Hans specialområden var landskap och arkitektur.

Se fotografier av Carl Gustaf Rosenberg på Flickr Commons
Se fotografier ur Carl Gustaf Rosenbergs arkiv i Arkivsök

Carl Curman (1833-1913)

De arkivalier och cirka 700 fotografier efter Carl Curman som finns i arkivet har troligen kommit till Riksantikvarieämbetet via sonen Sigurd Curman (riksantikvarie 1923-1946). Bilderna i arkivsamlingen har ordnats topografiskt och efter motiv. Andra fotografier av Carl Curman är inordnade i den stora äldre bildsamlingen med fotografier av äldre kyrkor. 700 av Carl Curmans fotografier är digitaliserade och finns i Arkivsök, och ett urval visas på Flickr Commons. Fotografierna speglar Curmans livsstil. Somrarna tillbringade familjen i Lysekil och vintrarna i Stockholm. De flesta av bilderna är från Sverige, men det finns också fotografier från hans många resor på kontinenten och i Norge och Danmark, för att studera konst och arkitektur men även kurorter och badanläggningar.

Carl Peter Curman, 1833-1913, var läkare och docent i balneologi (vetenskapen om hälsobad) och klimatologi vid Karolinska institutet. Han var också professor i plastisk anatomi vid Konstakademien i Stockholm. Curman var en föregångare inom allmän friskvård och grundade två varmbadhus i Stockholm – Stora badhuset vid Malmtorgsgatan (1868) och Sturebadet vid Stureplan (1885). Samtidigt omvandlade han den lilla fiskebyn Lysekil i Bohuslän till en förnämlig kurort med havsbad.

Tillsammans med hustrun Calla hade Carl Curman två hem. I Lysekil uppförde makarna under 1870-talet en villa i fornnordisk stil och under 1880-talet lät de bygga en villa på Floragatan i Stockholm. Carl Curman, som var utbildad som skulptör vid Konstakademien men valde läkarbanan, började redan på 1860-talet att intressera sig för fotografering. Hans bilder speglar hans intresse för anatomi och medicin men också hans stora intresse för arkitektur och konst. Många skildringar av människor och av det sociala livet i paret Curmans kretsar finns bland bilderna.

Se fotografier av Carl Curman på Flickr Commons
Se fotografier ur Carl Curmans arkiv i Arkivsök

Mårten Sjöbeck (1886 – 1976)

Samlingen består av cirka 7 800 svartvita fotografier, från 1920-1950-talet. Den större delen av samlingen överlämnades 1954 till Riksantikvarieämbetet av Järnvägsstyrelsen, och 1955 kompletterade Mårten Sjöbeck själv samlingen med fler bilder. Fotografierna – de flesta från Sverige och några från Norge – visar kulturlandskap och kulturmiljöer, ofta med människor, djur och byggnader på bilderna. Andra bilder visar stadsmiljöer och fornlämningar. Bilderna har digitaliserats och finns i Arkivsök. Ett urval visas också på Flickr Commons.

Mårten Sjöbeck, 1886-1976, var botaniker, markhistoriker, kulturgeograf, tjänsteman och amatörfotograf. Han föddes i Köpenhamn av svenska föräldrar, växte upp i Skåne, och tog studentexamen i Malmö 1907. Han började studera geografi och botanik vid Lunds universitet, men fick av ekonomiska skäl avbryta sina studier när hans far dog. 1909 började han arbeta som kontorsskrivare vid Kungliga Järnvägsstyrelsen. Där blev han så småningom notarie, och 1937 byråchef. Han pensionerades 1953.

Mårten Sjöbeck har kallats ”Skånes Linné”. Han ägnade sig åt botanik på fritiden och var en pionjär inom forskningen kring kulturlandskapets utveckling och förändring under människans inverkan, med fokus på det sydsvenska landskapet. Han lyfte fram hur människan genom årtusenden har påverkat landskapets utseende genom odling och annan verksamhet. Sjöbeck blev grundaren av markhistoria som en tvärvetenskaplig svensk vetenskap. På 1920-talet gjorde han by- och gårdsinventeringar i Skåne för bland annat Helsingborgs museum.

Sjöbeck skrev ett stort antal vetenskapliga artiklar och 1973 publicerades hans viktigaste verk, boken ”Det sydsvenska landskapets historia och vård”. Under åren 1926-1953 skrev han på uppdrag av Kungliga Järnvägsstyrelsen en serie landskapsböcker som illustrerades med hans fotografier. Han var också pionjär som naturvårdsdebattör.

1950 promoverades Mårten Sjöbeck till hedersdoktor vid Lunds universitet och 1966 tilldelades han Kungl. Vetenskapsakademiens stora Linnémedalj i guld.

Se fotografier av Mårten Sjöbeck på Flickr Commons
Se fotografier ur Mårten Sjöbecks arkiv i Arkivsök

Berit Wallenberg (1902 – 1995)

Samlingen består av mer än 25 000 fotografier; filmnegativ, originalkopior och diabilder, men också vissa manuskript och anteckningar. Bilderna är tagna från 1910-tal till och med 1980-tal. Den större delen av bilderna är i svartvitt, tagna under 1920-1940-talet. Ett mindre antal bilder är i färg. Samlingen överlämnades som gåva av Berit Wallenberg personligen till Riksantikvarieämbetets arkiv i början av 1980-talet, med hennes önskan att den skulle bevaras för framtida forskning. En del av samlingen har digitaliserats genom bidrag av ekonomiska medel från Berit Wallenbergs stiftelse. De cirka 5000 digitaliserade bilderna finns i Arkivsök, och ett urval visas på Flickr Commons.

Fil. lic. Berit Wallenberg, 1902-1995, var konsthistoriker och arkeolog, samt 1955 genom en donation grundare av Berit Wallenbergs stiftelse. Hennes specialområde som konstvetare var muralmålningar i kyrkor. Som arkeolog deltog hon i flera arkeologiska undersökningar, bland annat av stenåldersboplatsen i Alvastra, vilket hon dokumenterat i bild. Berit Wallenberg föddes i Stockholm, dotter till direktör och kapten Oscar Wallenberg och Beatrice Wallenberg, född Keiller. Hon blev tidigt amatörfotograf och fotograferade under cirka 60 år med småbildskamera för film.

Motiven för fotografierna speglar Berit Wallenbergs professionella intresseområden som konstvetare och arkeolog. Hon har fotograferat fornlämningar, arkeologiska undersökningar, kyrkor och andra byggnader, både interiört och exteriört, samt miljöer från städer och landsbygd. Andra fotografier visar familj, släkt och vänner. Bland annat finns fotografier från Raoul Wallenbergs studentexamen 1930, julfirande och semesterresor, scoutverksamhet och ett studentmöte på Island 1930. En stor del av bilderna från 1920- och 1930-talet är tagna under Berit Wallenbergs många studieresor i Europa.

Bilderna utgör en kulturhistoriskt värdefull tidsdokumentation. Miljöer och byggnader som inte finns kvar idag eller är starkt förändrade har dokumenterats, till exempel stadsmiljöer i Europa före andra världskriget.

Som bosatt på Lovön under en stor del av sitt liv hade Berit Wallenberg ett starkt engagemang för Lovöns hembygdsförening och Lovö kyrka. Hon blev av riksantikvarien utsedd till antikvarisk kontrollant vid restaureringen av Lovö kyrka 1935.

Se fotografier av Berit Wallenberg på Flickr Commons
Se fotografier ur Berit Wallenbergs arkiv i Arkivsök

Almquist och Cösters vykortssamling

Samlingen i Riksantikvarieämbetets arkiv består av cirka 30 000 vykort i form av klichéer av glas eller film med text för tryck, eller originalvykort av vilka många är handkolorerade. Cirka 1 400 har av vykorten har digitaliserats och finns i Arkivsök, och ett urval visas på Flickr Commons.

Almquist & Cöster var ett av de stora vykorsförlagen i Sverige. Företaget hade 120 anställda, och säljare och fotografer reste över hela Sverige, i städer, mindre samhällen och på landsbygden. Förlaget, som låg i Helsingborg, startade på 1920-talet och var verksamt till 1968. Grundare var fotografen Salfon Almquist (1880-1975) och teknikern Rudolph Cöster (1879-1949). Flera fotografer var knutna till företaget, men många av vykorten i samlingen har okänd fotograf. En del äldre fotografier i samlingen kommer från den tidigare verksamhet som Salfon Almquist sedan 1904 hade i fotograffirman ”Atelier S. Almquist” i Helsingborg.

Vykorten är ungefärligt daterade, från 1910-tal till sent 1960-tal. De visar skidorter, campingplatser och badstränder, landsbygd, städer och mindre samhällen, människor i olika miljöer och situationer, allt från semesterliv på Skrea strand i Falkenberg till gruvarbete i Kiruna. Andra motiv är offentliga byggnader och miljöer, som skolor, sjukhus, rådhus och kyrkor, hamnar, kraftverk eller järnvägsstationer. Vykorten är framförallt från Lappland, Jämtland och Västerbotten i norr och från Halland i söder, men andra delar av Sverige finns också med.

Se fotografier ur Almquist & Cösters vykortssamling på Flickr Commons
Se Almquist & Cösters vykortsamling i Arkivsök

Fredrik Bruno (1882-1971)

Fredrik Bruno, 1882-1971, född i Nor i Värmland, var yrkesverksam som stadsingenjör i Hudiksvall. Han var en flitig amatörfotograf och fotograferade i färg under sina resor i Sverige, Norge och Danmark under 1940-talet och början av 1950-talet.

Ett tusental färgdiabilder förvarade i en resväska skänktes 1976 till Riksantikvarieämbetet av Fredrik Brunos dotter Märta. Bilderna uppmärksammades på nytt vid en magasinsinventering 2010 och en digitalisering påbörjades. De ofta blekta färgbilderna har digitaliserats och bildbehandlats och finns i Arkivsök. Ett urval visas också på Flickr Commons.

De flesta av bilderna visar svenska städer från norr till söder; små och mellanstora städer såväl som storstäder som Göteborg och Stockholm. Det finns också bilder från den svenska landsbygden, samt ett hundratal bilder från Norge och några från Danmark.

Motiven – ofta stadsmiljöer, byggnader och parker – visar på Fredrik Brunos professionella intresseområde som stadsingenjör. En stor del av bilderna kan säkert ha tagits vid tjänsteresor han gjorde runt om i landet. Flera bilder visar större sällskap med män – kanske ingenjörer på konferens? Bilder kan också ha tagits vid privata resor. Särskilt fotografierna från Norge tycks vara ur ett mer privat sammanhang med samma personer som återkommer på flera bilder. På flera av bilderna från Sverige figurerar också Fredrik Brunos far Thure Bruno och andra släktingar.

Fotografierna, som alla är i färg, är tagna med en enklare kamera. Filmen som använts är Agfacolor diapositivfilm eller Kodachrome. Den tekniska kvaliteten på bilderna är mycket varierande, en del är oskarpa och har sned horisont. Bildernas värde ligger framför allt i att de utgör en tidsdokumentation och att de är fotograferade i färg, vilket var ovanligt vid den tiden. Bilderna är tagna 1940-1953.

Se fotografier av Fredrik Bruno på Flickr Commons

Björn Allard (1923-2006)

Björn Allard, 1923-2006, var anställd som fotograf vid Riksantikvarieämbetets Fornminnesavdelning under 1950- och 1960-talet. Hans uppdrag var att dokumentera vid fornminnesinventeringen och vid arkeologiska och kulturhistoriska undersökningar, framför allt i mellersta och norra Sverige i samband med älv- och sjöregleringarna vid utbyggnaden av vattenkraften under 1950- och 1960-talet. Att Björn Allard hade en examen i nordisk och jämförande fornkunskap bör ha gjort honom särskilt lämpad för uppdraget.

Bilderna, som är tagna mellan 1957 och 1963, visar landskap, kulturmiljöer, fornlämningar, och människor i arbete och under fritid. I urvalet ingår också bilder från Riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningsarbete i fält. Bilderna är från olika områden i Lappland, Ångermanland, Jämtland, Dalarna, Östergötland och Västergötland. Fjällvärlden runt sjön Satisjaure (Satihaure) i Lappland, där en samisk miljö är dokumenterad, är idag en del av Laponia, ett världsarv listat av UNESCO.

Mer än 400 av Björn Allards diabilder i färg har digitaliserats och finns i Arkivsök. Ett urval visas också på Flickr Commons.

Se fotografier av Björn Allard på Flickr Commons
Se arkivförteckning över rapporter från sjöregleringarna i Nationell Arkivdatabas (NAD)

Einar Erici (1885–1965)

Einar Erici, 1885-1965, var läkare och en av Sveriges främsta experter och forskare inom området kyrkorglar och orgelbyggare. Hans efterlämnade arkiv ingår i Riksantikvarieämbetets samlingar, med bland annat mer än 2 000 svartvita fotografier, de flesta från första hälften av 1900-talet. Erici var en skicklig fotograf och hans främsta motiv var kyrkor och orglar, men han fotograferade också människor. De mer 1 500 av Einar Ericis bilder som digitaliserats finns i Arkivsök, och ett urval visas på Flickr Commons.

En del av fotografierna i Einar Ericis arkivsamling består av bilder av skäggiga äldre män från olika delar av Sverige, några av deras hustrur, deras hemmiljöer, samt bilder av munkar och miljöer från gamla Valamo kloster i Karelen. Bilderna ”återupptäcktes” av några arkivarier vid en magasinsinventering 2010; du kan läsa mer om det i artikeln om Ericis skägg. En stor del av Ericis bilder av kyrkor och kyrkorglar är inordnade i den stora äldre bildsamlingen med fotografier av äldre kyrkor.

Se fotografier av Einar Erici på Flickr Commons
Se fotografier ur Einar Ericis arkiv i Arkivsök

Pål-Nils Nilsson (1929-2002)

Riksantikvarieämbetet förvärvade 1998 cirka 300 000 fotografier tagna av Pål-Nils Nilsson. Bilderna är främst från 1970- och 80-talet, de flesta är i färg, men det finns också många i svartvitt. Det är landskaps- och kulturmiljöbilder, men också porträttbilder. Cirka 2 900 av bilderna har hittills digitaliserats och finns i Arkivsök.

Pål-Nils Nilsson, 1929-2002, föddes i Rom, son till skulptören Robert Nilsson och textilkonstnären Barbro Nilsson. Han var fotograf, filmare och fotolärare. Han började som reklamfotograf och var frilansande fotograf sedan 1949. Han hade en stor verksamhet inom reportagefotografi och var mycket produktiv inom sin generation fotografer. Motiven för hans fotografier var bland annat kulturmiljöer, landskap, stadsmiljöer och porträtt.1986-1991 var han professor vid Fotohögskolan i Göteborg.

Pål-Nils Nilsson fick Svenska Dagbladets fotografiska pris 1955. Han medverkade 1955-1986 i Svenska Turistföreningens publikationer, och i många andra böcker. Han var 1958 en av initiativtagaren till gruppen Tio fotografer. Han producerade ett 30-tal filmer för Sveriges Television från slutet av 1960-talet.

Erik Brate (1857 – 1924)

Ett stort antal av Brates fotografier, främst tagna mellan 1895-1901, finns i Riksantikvarieämbetets arkiv. De ingår framför allt i den äldre bildsamlingen ”Runstenar och bildstenar”. Ett trettiotal av Erik Brates bilder finns i Arkivsök, och flera av dem ingår i albumet ”Runic inscriptions and picture stones” på Flickr Commons.

Erik Brate, 1857-1924, föddes i Norberg i Västmanland, son till en bergmästare. Han var språkforskare, runexpert och vetenskaplig amatörfotograf. Han tog studentexamen i Uppsala 1876. 1884 blev han filosofie doktor i Uppsala och docent i forngermanska språk. Under två år var han professor i svenska språket vid Uppsala universitet, och 1887-1922 lektor i modersmålet och tyska språket vid Södermalms högre allmänna läroverk i Stockholm.

1887 blev Brate medarbetare i Runverket vid Riksantikvarieämbetet. Han ägnade Runverket en stor del av sin lediga tid åt fram till sin död och skötte ibland verksamheten ensam. 1904 blev han ledamot av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Han hade en mycket framträdande, delvis ledande roll i Akademiens utgivning av Sveriges runinskrifter, där vissa av hans fotografier också publicerats. Till viss del användes hans fotografier av runstenar som underlag för teckningar i Sveriges runinskrifter.

Brate gjorde många resor i Sverige som runforskare. Han var en av de första som använde fotografi för vetenskaplig dokumentation av runstenar i stället för att som tidigare forskare teckna av dem. Han cyklade ofta under sina forskningsresor och på en del bilder syns hans cykel intill runstenen. Flera bilder visar också runstenarnas omgivande miljö med byggnader och gärdesgårdar och ibland också människor som poserar vid stenen.

Se albumet Runic inscriptions and Picture stones på Flickr Commons
Se samlingen Bilder av runstenar och bildstenar i Arkivsök

Jan Norrman (1933-2001)

Jan Norrman, 1933-2001, var arkeolog, fornminnesinventerare, antikvarie och fotograf vid Riksantikvarieämbetet 1963-1998. Från 1965 var Jan Norrman ansvarig för flygdokumentation vid Riksantikvarieämbetet. Han fotograferade statliga byggnadsminnen, riksintresseområden och kulturmiljöer för myndighetens räkning. Jan Norrmans flygbilder finns tillgängliga via Arkivsök.Se Jan Norrmans flygbilder i Arkivsök