Inger Zachrissons arkiv
Inger Zachrissons arkiv har nyligen förtecknats. Upphovskvinnan har under många år arbetat inom fältet samisk arkeologi, ett område som varit långt ifrån okontroversiellt och ofta politiskt känsligt. Detta framgår tydligt av tidningsklipp, rättegångsprotokoll och många andra handlingar i arkivet. I Vitterhetsakademiens bibliotek finns nu dessutom den nyligen utkomna boken Gränsland. Mitt arkeologiska liv att låna, för den som vill läsa Ingers egen berättelse.
Inger Zachrissons arkeologiska bana inleddes med studier i Uppsala under 1950-talet. Där forskade hon också om vikingatida nordisk bronsgjutningsteknik, vilket resulterade i uppsatser och en artikel i Fornvännen. Forskningsfältet var dock smalt med få experter och Zachrissons arbete på området fick ett definitivt slut i samband med att hon med sin familj bosatte sig i Sävar, 18 km norr om Umeå. Där arbetade hon på Västerbottens museum med att bland annat hålla visningar för elever, och hon författade även artiklar. Dessutom undervisade hon från och med 1970 vid Umeå universitet.
1970 var också året som skulle kunna sägas vara den stora vändpunkten i Zachrissons arkeologiska karriär. Hon deltog då i en utgrävning av en samisk björngrav på Gällholmen utanför Storuman som hade upptäckts året dessförinnan. Björnen var ett heligt djur för samerna i äldre tid, förknippad med mycket riter och mystik. Zachrisson kom i samband med efterarbetet till utgrävningen i kontakt med osteologen Elisabeth Iregren, vilket var starten på ett flerårigt samarbete dem emellan. Först ut var ett delprojekt inom Norrlands tidiga bebyggelse där fler björngravar undersöktes och sammanställdes i en publikation.
Att det sedan var samisk arkeologi som var huvudfokus för Zachrisson vittnar både arkivhandlingar och publikationer om. Hon har själv menat att det samiska rör sig om ca 90 procent av arkivet, och det är nog en ganska god uppskattning.
Inte bara fler samiska djurgravar, såsom från ren och älg, har undersökts, utan även samiskt hantverk och traditioner har blivit belysta. Fokus har även legat på en kategorisering av vilka lämningar som kan sägas vara av samiskt ursprung. Zachrisson menade tidigt att samer i äldre tid levt och rört sig betydligt längre söderut än man tidigare trott, tvärtemot de dåtida forskningsrönen.
Björnkranium vid Stensele socken i LapplandFoto: Sune Zachrisson, Västerbottens museum (CC BY)
Starka belägg för sitt perspektiv hittade hon framför allt i samband med en arkeologisk undersökning 1985-1987 av gravfältet Vivallen i Härjedalen. Redan 1913 hade Gustaf Hallström gjort en undersökning på platsen och funnit spår av ett samiskt gravskick. När Zachrisson 1979 såg fynden från den tidigare undersökningen upplevde hon en förbluffande likhet med de nordligare samiska fynd hon tidigare studerat för sin avhandling. Den undersökning som Zachrisson sedan ledde på 1980-talet använde sig av tvärvetenskapliga metoder och gav belägg för att det under vikingatiden i Sverige funnits en sydsamisk kultur, betydligt längre söderut än vad som tidigare varit känt. Slutsatserna var dock kontroversiella och diskuterades i såväl Sverige som Norge.
I Norge fick rönen också betydelse för det pågående Samerettsutvalget, en utredning om samiska rättigheter som utfördes på initiativ av regeringen och där Zachrisson kom att bli utsedd till sakkunnig. I Sverige blev Zachrisson flera gånger kallad som vittne i en juridisk process. Mellan 1990 och 1996 pågick Sedvanerättsprocessen, eller Renbetsmålet som det också kallades, vid Svegs tingsrätt i Härjedalen. Frågan gällde om samerna skulle ha rätt till vinterbete på privat mark. Att arkeologer kallades som vittnen i processen berodde på att representanterna för samebyarna försökte visa att samerna funnits på platsen sedan lång tid tillbaka. Motståndarsidan bestod av cirka 700 markägare och tre skogsbolag. Efter en utdragen process som överklagades till hovrätten förlorade samebyarna målet.
Inger Zachrissons arkiv i ATAFoto: Oscar Rüdeberg (CC BY)
Inger Zachrissons arkiv består av bland annat källmaterial till flera artiklar och vetenskapliga publikationer, handlingar från rättsprocesser och utredningar, korrespondens. Det finns även fotografier varav en stor del består av Zachrissons diabildsamling. Arkivet utgör en samlad informationsresurs för kunskap om framför allt äldre samisk historia. Något det annars inte finns mycket av i Antikvarisk-topografiska arkivets samlingar.
Texten är skriven av Oscar Rüdeberg som har förtecknat Inger Zachrissons arkiv