Användare och intressenter

Arbete pågår också hela tiden parallellt och kontinuerligt med bland annat kravställning och effektkartläggning för att verkligen förstå användarnas beteenden och behov.

I arbetet med att ta fram ett nytt register för bebyggelse med kulturvärden, tar projektet hjälp av externa referens- och fokusgrupper. Dessa grupper består av sakkunniga representanter för kommuner, länsstyrelser, museer, Svenska kyrkan med flera.

Den löpande dialogen är en förutsättning för att verkligen förstå användarnas beteenden och behov, det vill säga de som kommer att registrera information och de som kommer att använda den. Registret behöver vara ändamålsenligt och enkelt att använda med tydlig och tillgänglig information som är lätt att hitta.

Framöver handlar det också om att utveckla nya processer och rutiner så att relevant information om bebyggelse med kulturvärden verkligen läggs in i registret och även används som kunskapsunderlag i samhällsbyggnadsprocessen. Genom att skapa förutsättningar för korrekta kunskapsunderlag till de kvalificerade avvägningar som samhällsbyggnadsprocessen kräver, så minskas riskerna att på sikt förlora det byggda kulturarvet.

Registreras och uppdateras löpande av sakkunniga personer

Exempel på sakkunniga som kommer att registrera information är antikvarier/handläggare på kommuner och länsstyrelser, byggnadsantikvarier och andra personer med byggnadsantikvarisk kompetens på konsultföretag, museer och inom stiften.

Viktigt inom kommunal samhällsbyggnadsprocess

Lenore Weibull arbetar som kommunantikvarie i Vallentuna kommun och i sitt arbete använder Lenore nuvarande Bebyggelseregister ofta. I bygglovsärenden är informationen i Bebyggelseregistret användbar eftersom inventeringar är viktiga vägledande underlag – det hjälper kommunantikvarien att ligga steget före och att lyfta kulturmiljövärden i samhällsbyggnadsprocessen.

Inom kommunen kompletterar information om bebyggelse med kulturvärden det arbetsmaterial och kartor som används dagligen av dem som arbetar med samhällsbyggnad. Registret för bebyggelse gör värdering och inventering av bebyggelsen tillgängligt för samtliga tjänstemän.

– Det är urvalet, formuleringar och dokumentationen som bidrar till att kulturmiljöfrågor får ta plats bland lager i kartsystemet. Det innebär även en enkel tillgång till historia. Att registret är nationellt innebär en tyngd och trygghet för att kunna lita på systemet, säger Lenore Weibull.

Information om bebyggelse med kulturvärden används i olika sammanhang

Intressenter som har behov av kunskapsunderlag om bebyggelse med kulturvärden är till exempel även bygglovshandläggare, planarkitekter, fastighetsägare, byggherrar, hantverkare och ingenjörer.

Det finns även myndigheter och organisationer som inte är direkt kopplade till samhällsbyggnadsprocessen som efterfrågar information om bebyggelse med kulturvärden.

Myndigheten för kulturanalys (MYKA)

Myndigheten för kulturanalys använder delar av information om bebyggelse med kulturvärden för uppdraget om framställan av officiell statistik om kulturmiljö. För den officiella statistiken ställs sju kvalitetskriterier: relevans, noggrannhet, aktualitet, punktlighet, tillgänglighet och tydlighet, jämförbarhet samt samstämmighet (SFS 2000:99).

MYKA använder uppgifter om byggnadsminnen respektive statliga byggnadsminnen. I huvudsak handlar det om antal nytillkomna respektive hävda per år samt byggnadsminnen uppdelade per huvudgrupp, nedbrutet per län.

För MYKA skulle det vara mycket fördelaktigt om det gick att samla in mer information om skyddad bebyggelse på kommunal nivå, denna information saknas i stort inom den officiella statistiken. MYKA menar att Bebyggelseregistrets inrapporterade uppgifter på sikt skulle kunna täcka det behov de har kring att följa utfallet av kommunalt kulturmiljöarbete.

– Utveckling och uppdatering av Bebyggelseregistret hoppas vi ska möjliggöra ökad kvalitetssäkring av inrapporterade uppgifter. Potentiellt möjliggör det också för oss att hämta data med hjälp av API i framtiden. För att vi ska kunna arbeta långsiktigt med statistiken är det viktigt med kontinuitet och kvalitetskontroll i uppgiftsinsamlingen, säger Malin Weijmer, utredare och analytiker på Myndigheten för kulturanalys.

Storstockholms brandförsvar

Storstockholms brandförsvar, ett förbund på 10 kommuner, använder framförallt informationen i bebyggelseregistret för att hitta vilken typ av värde och skydd en viss byggnad har erhållit. Informationen används vid tillsyn och handläggning av bygglovsärenden.

Vid tillsyn värderas brandskyddet i förhållande till byggnadens skyddade värde. Till stöd för denna bedömning finns skyddsbestämmelserna för byggnadsminnen (statliga, enskilda, kyrkliga) som enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) har ett påtalat fokus för tillsyn. Dessa byggnader medför ofta en mer tidskrävande process då Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Stockholms stadsmuseum och stadsbyggnadskontoret ska konsulteras i de fall brandförsvaret har krav på förebyggande och tekniska åtgärder som medför ingrepp i en byggnad.

– Vid tillsyn/handläggning söker vi vilket skydd en byggnad har, framförallt om det är ett kyrkligt kulturminne, enskilt byggnadsminne eller ett statligt byggnadsminne. Men även om en byggnad har en ”färgkod” utfärdat av Stockholms stadsmuseum. Kartsystemet, att kunna få information om en byggnad och byggnader i dess närhet, är mycket användbart för att hitta objekt för bedömning av värde och skydd, säger Anders From, brandinspektör på Storstockholms brandförsvar.