Frågor och svar om Bebyggelseregistret

Vill du få svar på vad olika begrepp som används i Bebyggelseregistret betyder – titta i vår ordlista (pdf).

Fler frågor och svar om bland annat fornlämningar, arkeologi, kyrkor och världsarv finns här.

Generella frågor

---

Här hittar du svar på övergripande frågor om Kulturmiljöregistret.

Vad är Kulturmiljölagen?

Genom kulturmiljölagen anger samhället grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Lagen innehåller bland annat bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål.

Mer information om Kulturmiljölagen hittar du under Lagar, bidrag och stöd; https://www.raa.se/lagar-och-stod/kulturmiljolagen-kml/.

Vilken webbläsare bör jag använda för era söktjänster?

Våra söktjänster fungerar i Microsoft Edge, Google Chrome, Apple Safari och Mozilla Firefox. Se till att alltid använda den senaste versionen. 

Vilken upphovsrätt har informationen i Kulturmiljöregistret

Nedladdningsbar data och wms:er

Dataseten som går att ladda ner eller visa via Öppna data är fria att använda men ange gärna Riksantikvarieämbetet som källa. Till exempel: Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöregister. ÅÅÅÅ-MM-DD  

Bilder på lämningar och arkeologiska rapporter

Bilder på lämningar som är länkade via lämningskortet och rapporter/dokumentation över arkeologiska uppdrag som är länkade via uppdragskortet lagras i vårt e-arkiv där varje objekt också har en rättighetsmärkning som du hittar i respektive objekts metadata.

Bebyggelseregistret

Rättigheterna till både text, foton och andra dokument i Bebyggelseregistret tillhör den institutioner som ansvarar för informationen. Uppgifter om ansvarig institution hittar du under fliken Beskrivning på respektive inventering, eller i anslutning till det dokument, foto eller liknande som du är intresserad av.

Bakgrundskartor i våra söktjänster

Bakgrundskartorna som visas i våra söktjänster ägs av Lantmäteriet och får inte spridas utan medgivande. Kontakta Lantmäteriet för tillstånd.

 

Frågor om skyddad bebyggelse

---

Vad menas med K-märkt?

K-märkt är ett allmänt använt samlingsbegrepp för många olika typer av lagskydd avsedda att skydda bebyggelse och miljöer med kulturhistoriskt värde. Begreppet K-märkt har dock ingen juridisk innebörd i sig självt. Mer information om hur kulturvärden hanteras i plan- och bygglagen finns i Boverkets digitala PBL Kunskapsbanken.(Kulturvärden – PBL kunskapsbanken – Boverket)

Huset jag bor i är ”grönmärkt”. Vad innebär det?

Stadsmuseet i Stockholm har ett klassificeringssystem för kulturhistoriskt värdefulla byggnader där byggnader kan gul-, grön eller blåklassificeras.

Om huset är grönklassificerat innebär det att det har ett högt kulturhistoriskt värde och att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Här använder Stadsmuseet formuleringen från Plan- och bygglagen.

Blå klassificering innebär att bebyggelsens kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturmiljölagen och är därmed den högsta klassen. Är fastigheten gulklassad innebär det att den har positiv betydelse för stadsbilden och/eller har ett visst kulturhistoriskt värde.

Läs mer om klassificeringssystemet och dess innebörd på Stadsmuseet i Stockholms webbplats.

Jag tror att huset jag bor i är K-märkt, finns det då restriktioner för vad man får ändra på interiört och exteriört?

Det beror på vilken typ av skydd byggnaden besitter. Om det är skyddat i detaljplan så är det kommunens stadsbyggnadskontor/samhällsbyggnadskontor du ska vända dig till för att få svar på vilka planbestämmelser det finns för just denna byggnad. Är det däremot klassat som byggnadsminne finns det ofta skyddsbestämmelser i själva byggnadsminnesförklaringen; den finner du i Bebyggelseregistret under Dokument på Anläggningsnivå.

Enligt Plan- och bygglagen är det förbjudet att förvanska särskilt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. För all bebyggelse gäller varsamhetskravet som innebär att bebyggelsens ”särart” och ”karaktärsdrag” ska tillvaratas vid ändring eller underhåll.

Plan- och bygglagen gäller alltid, både exteriört och interiört, även om åtgärderna inte kräver bygglov. Fastighetsägaren eller byggherren är ansvarig för att lagen följs.

Vad kan jag göra för att skydda en byggnad som jag anser har kulturhistoriskt värde från rivning eller förvanskning?

Vem som helst har rätt att föreslå att en byggnad skall klassas som byggnadsminne. Vill man väcka fråga om byggnadsminnesförklaring vänder man sig till länsstyrelsen. Länsstyrelsen avgör sedan om det finns tillräckligt starka skäl till att göra en byggnadsminnesförklaring.

För att en byggnad skall klassas som byggnadsminne måste den ha stora kulturhistoriska värden, detta är dock ingen garant för att byggnaden blir skyddad. Länsstyrelsen måste även ta hänsyn till vilka typer av byggnader som redan är skyddade eftersom våra byggnadsminnen skall spegla mångsidigheten inom det byggda kulturarvet.

Vilka är det som ligger bakom informationen i Bebyggelseregistret och vilka har rätt att ändra i den?

Informationen är framtagen och registrerad av regionala museer, Svenska Kyrkan, länsstyrelser, kommuner, universitet och högskolor i samverkan med Riksantikvarieämbetet. Det är endast den institution som registrerat informationen som har rätt att ändra den.

Jag har upptäckt ett fel i registret, vem skall jag kontakta då?
Vi jobbar ständigt med kvalitetssäkring av informationen som finns med i registret, det finns dock alltid en liten risk för att fel kan smyga sig in. Om du skulle upptäcka något felaktigt kontakta vår support så vidarebefordrar vi synpunkten till ansvarig institution.

Är kyrkor skyddade trots att Svenska kyrkan skiljts från staten?

Kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser är skyddade enligt 4 kap i lagen om kulturminnen (KML). Detta innebär att kyrkobyggnader och kyrkotomter ska vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värden inte minskas och så att deras utseende och karaktär inte förvanskas. Alla kyrkor som är byggda före 1940 är skyddade och därutöver har också en del nyare kyrkor som har stort kulturhistoriskt värde samma skydd.

 

Frågor om Bebyggelseregistret

---

Vad är bebyggelseregistret?

Bebyggelseregistret, eller BeBR som vi ibland säger, är ett nationellt informationssystem med information om det byggda kulturarvet. Uppdateringar och nya registreringar av kulturhistorisk bebyggelseinformation görs kontinuerligt i Bebyggelseregistret. De uppgifter som finns presenterade är hämtade från inventeringar, dokumentationer, arkiv och litteratur. Informationen är framtagen och registrerad av regionala museer, Svenska Kyrkan, länsstyrelser, kommuner, universitet och högskolor i samverkan med Riksantikvarieämbetet.

Måste jag logga in för att kunna söka i Bebyggelseregistret?

Ingen inloggning behövs för att använda vår söktjänst.

Finns det information i Bebyggelseregistret som är dold om man inte är inloggad?

Allt som är registrerat är tillgängligt med undantag för några få kyrkointeriörbeskrivningar med känslig information.

Varför hittar jag inte byggnaden jag söker efter, det är en välkänd byggnad?

Tyvärr finns inte alla byggnader med i Bebyggelseregistret ännu. Byggnaden måste ingå i ett område som har blivit inventerat eller vara byggnadsminnesmärkt för att finnas med i registret.

Vad kan jag finna i Bebyggelseregistret?

Bebyggelseregistret är ett register för vårt byggda kulturarv. Här finns uppgifter om all slags bebyggelse, allt från traditionella timmerhus till modern bebyggelse.

Samtliga byggnadsminnen och kyrkor skyddade av kulturmiljölagens tredje och fjärde kapitel samt Förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen finns registrerade i registret, med undantag för några få kyrkor och kapell. Utöver dessa byggnader finns ett stort antal inventeringar publicerade vilka innehåller olika typer av bebyggelse.

Varför skiljer sig träffarna när jag söker i Bebyggelseregistret, ibland från dag till dag?

Detta beror på att det pågår registrering eller uppdatering i inventeringen, den blir då dold från sökresultaten. Därför kan det vara så att det du fann igår inte går att hitta idag. Om det är information som du behöver få tag i snabbt kontakta vår support.

Finns det några tips på hur man skall söka för att få bättre sökresultat i Bebyggelseregistret?

Det är lättast att få bra sökresultat om du använder Utökat sök där du kan specificera sökkriterierna. Läs även i Sökhjälp för att få tips på hur man kan söka för att få bättre sökresultat.

Varför går det så långsamt att få fram sökträffarna i Bebyggelseregistret?

När söktiden blir förlängd beror det oftast på att väldigt många är inne och söker samtidigt eller att det pågår en publicering av nytt material vilket gör att belastningen på databasen är stor. Prestandaförbättringar sker kontinuerligt.

Hur hittar jag ett statligt byggnadsminne i Bebyggelseregistret?

I Utökat sök kan du söka på Lagskydd. För statliga byggnadsminnen klickar du på Förordningen om statligt byggnadsminne (1988:1229). Du kan också komplettera lagskyddet med andra parametrar, till exempel en geografisk avgränsning. Detsamma gäller för sök efter enskilda byggnadsminnen, under lagskydd väljer du 3 kap. Kulturmiljölagen. Byggnadsminne.

Kan man få ut listor på byggnader, eller kartor som visar deras placering?

Tyvärr är det inte möjligt att få ut listor ur Bebyggelseregistret i någon större utsträckning, men du kan få ut viss information via datauttagen. I dem kan du få ut listor över byggnadsminnen i Sverige och kyrkliga kulturminnen i Excelformat. Om du har ett GIS-program kan du hämta hem datauttag länsvis. Dessa filer finner du under fliken Dataexport i Bebyggelseregistret.

Hur vet jag ifall en byggnad är K-märkt, går det att se i Bebyggelseregistret?

Ja, man kan se om en byggnad är byggnadsminnesmärkt. Aktuellt lagskydd finner du i rutan till vänster i bild på varje byggnads- och anläggningspresentation.

Det går i dagsläget inte att se ifall byggnaden är skyddad i detaljplan av Plan- och bygglagen (PBL), för mer information om detaljplansbestämmelser vänd dig till aktuell kommun.

Vilka rättigheter gäller för materialet i Bebyggelseregistret?

Rättigheterna till både text, foton och andra dokument i Bebyggelseregistret tillhör den institutioner som ansvarar för informationen. Uppgifter om ansvarig institution hittar du under fliken Beskrivning på respektive inventering, eller i anslutning till det dokument, foto eller liknande som du är intresserad av.

Hur får jag reda på ytterligare uppgifter om en byggnad?

Uppgifter om byggnader kan finnas på flera olika ställen. Exempelvis så kan den institution som gjort den aktuella inventeringen ha mer information om byggnaden som du är intresserad av. Du kan också finna information i olika arkiv beroende på vilken sorts information du är ute efter. Riksarkivet har en länklista över flera olika arkiv som kan vara till hjälp.

Har ni information om vem som står som fastighetsägare i Bebyggelseregistret?

Ägarinformation finns endast för Svenska kyrkans kyrkor. Kontakta Lantmäteriet för att få svar på denna typ av frågor.

Varför anges fel landskap för vissa fastigheter?

I våra databaser kan en socken eller stad inte ligga i fler än ett landskap, p.g.a. digitala registertekniska omständigheter. Varje fastighet knyts vid registrering alltid till landskap, socken, kommun och län. I de fall som socknar eller städer sträcker sig över två landskap har vi därför varit tvungna att knyta dessa till ett landskap. Det kan leda till att fastigheter hamnar i fel landskap. Vi är medvetna om problemet och arbetar för att hitta en lösning.