Frågor och svar

Har du en fråga eller fundering  som inte finns med på denna sida ännu? Kontakta oss gärna. Se kontaktuppgifter på sidan.

Vanliga frågor

Varför har Riksantikvarieämbetet startat projektet?

Aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen har ett stort behov av att få en överblick av vilka kulturvärden som finns i den bebyggda miljön och som kan fungera som kunskapsunderlag för olika aktörer att agera rätt i samhällsbyggnadsprocessen.

Det tidigare Bebyggelseregistret var föråldrat och kunde inte leva upp till krav på vare sig datahantering, tillgängliggörande eller informationssäkerhet. Även kvaliteten på informationen behöver förbättras. Målet är att det nya registret ska innehålla kvalitetssäkrad och aktuell information om det byggda kulturarvet.

Vad är syftet med projektet?

Projektet, som startade 2020 och pågår fram till våren 2025, ska ta fram en ny teknisk plattform för Bebyggelseregistret med ett enkelt och användarvänligt gränssnitt. Till detta utvecklas stöd och vägledningar för registrering.

Syftet är att skapa förutsättningar så att det på sikt blir möjligt att nå visionen om en samlad överblick över bebyggelse med kulturvärden. Projektet kommer att leverera en BETA-version som i den fortsatta förvaltningen kommer att utvecklas vidare.

Vilka samhällsnyttor och effekter förväntas det nya Bebyggelseregistret leda till?

Ambitionen är att det nya registret ska kunna bidra till samarbete och kunskapsutbyte mellan aktörer i samhällsbyggnadsprocessen. Bebyggelseinformationen kommer på sikt att kopplas till Nationella geodataplattformen och kan därmed utgöra ett viktigt komplement till andra informationsmängder på geodataplattformen, som till exempel detaljplaner och övriga byggnadsobjekt.

Det nya Bebyggelseregistret har för avsikt att bidra till:

• En samlad och överblickbar information om bebyggelse med kulturvärden i Sverige med aktuell och kvalitetssäkrad information.
• Ökat samarbete mellan aktörer i samhällsbyggnadsprocessen.
• Ökat kunskapsutbyte mellan aktörer i samhällsbyggnadsprocessen.
• Att skapa ökat intresse för bebyggelse med kulturvärden.
• Att värna och skydda bebyggelse med kulturvärden.
• Att underlätta och stötta miljömålsarbetet för en God bebyggd miljö.

Registret kan bidra till att synliggöra kulturvärden i ett så tidigt skede som möjligt i den fysiska planeringen, vilket bidrar till arbetet att hävda och värna kulturmiljöer och enskilda byggnader i samhällsbyggnadsprocessen.

Hur kan bebyggelse med kulturvärden skapa hållbara livsmiljöer?

Det är viktigt att kulturhistorisk bebyggelse bevaras, används och utvecklas eftersom den är en kraft i utvecklingen av ett hållbart samhälle med goda livsmiljöer. I samhällsbyggandet bidrar den till stärkt tillväxt genom att skapa attraktiva platser där människor vill leva, bo och arbeta.

En god livsmiljö ger välbefinnande och skapar engagemang och social gemenskap som i sin tur har betydelse för delaktighet och identitet. Återanvändning och återbruk av befintlig bebyggelse bidrar också till cirkulär ekonomi, vilket är nödvändigt för att minska miljöpåverkan. Kulturhistoriska värden är därför en stor tillgång i samhällsplanering och klimatomställning.

Vilka aktörer samverkar Riksantikvarieämbetet med i projektet?

Riksantikvarieämbetet samverkar med externa aktörer, såsom kommuner, länsstyrelser, Boverket, Lantmäteriet, konsultföretag inom området, Svenska kyrkan, museer med flera för att säkra information och förstå informationsflöden och behov.

Projektet har regelbundna dialoger och träffar med en extern referensgrupp och olika fokusgrupper för att förstå de komplexa sammanhangen och för att kunna testa förslag och lösningar.

Hur långt har projektet kommit?

Projektet, som startade 2020, kommer att avslutas under våren 2025. Inledningsvis i projektet identifierades och analyserades projektets ingående processer. Därefter vidtog en period av kravställning och utveckling för att identifiera olika lösningar, bland annat med hjälp av externa referens- och fokusgrupper.

I april blev det nya Bebyggelseregistret öppet publikt och sökbart för alla. Registret är än så länge inte tillgängligt externt. Registret är en BETA-version som kommer att vidareutvecklas inom ramen för framtida förvaltning.

Informationen finns även tillgänglig via geodatatjänster för direktåtkomst och nedladdning på Riksantikvarieämbetets sida för öppna data. Geodatatjänsterna är ännu inte utbytta enligt det nya Bebyggelseregistrets informationsmodell. Detta kommer att ske under våren 2025. När dessa är utbytta behöver ni som byggt egna tjänster på data ur Bebyggelseregistret bygga om dem.

Öppna data (Riksantikvarieämbetet)

Vad händer när projektet avslutas våren 2025?

Bebyggelseregistret övergår i förvaltning och arbetet med att utveckla funktionalitet, kvalitetshöja information och föra dialog med användare kommer att fortgå kontinuerligt efter projektets avslut.

Vilka registrerar information i det nya Bebyggelseregistret?

Informationen kommer att registreras och uppdateras löpande av sakkunniga personer – till exempel antikvarier/handläggare på kommuner och länsstyrelser, personer med byggnadsantikvarisk kompetens på konsultföretag, museer och inom stiften. Riksantikvarieämbetet sluter avtal med registerförande organisationer.

Informationen om statliga byggnadsminnen kommer sakkunniga personer på Riksantikvarieämbetet att registrera även i fortsättningen.

Om du/din organisation är intresserade av att bli registerförare är du välkommen att kontakta oss för mer information. Kontaktuppgifter finns på denna sida. För registerförare som redan registrerar i nuvarande Bebyggelseregister, se frågor och svar längre ned på sidan.

I samband med att det blir möjligt att registrera i det nya Bebyggelseregistret tecknas avtal/överenskommelser med registerförande organisationer. Eventuellt befintliga avtal/överenskommelser ersätts med nya.

Läs mer om Bebyggelseinformationsprojektets användare och intressenter.

Vilken information kommer att finnas i det nya Bebyggelseregistret?

I det nya registret kommer det att finnas kunskapsunderlag och specifik information om:

• Enskilda byggnadsminnen
• Statliga byggnadsminnen
• Kyrkliga kulturminnen
• Övrig bebyggelse med identifierade kulturvärden

Med kunskapsunderlag menas ofta inventeringar som beskriver kulturhistoriskt intressanta miljöer och bebyggelse av särskilt värde, till exempel om det är ett enskilt byggnadsminne eller en byggnad med identifierat kulturvärde. Dessa kunskapsunderlag är viktiga för hanteringen och förståelsen av de kulturhistoriska värdena i samhällsbyggnadsprocessen och hjälper till att bevara och utveckla det byggda kulturarvet i den fysiska planeringen.

Utöver beskrivningar av kulturvärden kan det också finnas information som fastighets- och byggnadsbeteckning, kommun, län, socken, historiskt ändamål och nybyggnadsår, byggnadshistorik och byggnadsbeskrivning. Registret kommer även kunna innehålla fotografier och andra typer av dokumentation.

Det här kommer du kunna registrera i nya Bebyggelseregistret.

Kulturmiljövårdsbidraget är statliga medel som får lämnas till kulturmiljövårdande insatser, bland annat för framtagandet av kunskapsunderlag som vårdinsatser eller tillvaratagande av kulturhistoriska värden i samhällsplaneringen. Det innebär att kommuner kan söka finansiering för att göra inventeringar av kulturmiljön.

Ingår även världsarv, riksintressen, kulturreservat och liknande i det nya registret?

Information om denna typ av platser ingår inte i projekt. På sikt är dock ambitionen att även sådan information ska finnas samlat tillgänglig genom Riksantikvarieämbetets tjänster.

Har all information från gamla registret flyttats till det nya?

Nej, men inför migreringen har Riksantikvarieämbetet haft dialog med samtliga organisationer som hade information i det tidigare Bebyggelseregistret och vilken information som kommer att flyttas. Avtal kring hantering av den information som migreras har tecknats.

Den information som inte migreras kommer att återsändas till respektive informationsägare som behöver göra viss handpåläggning om informationen ska registreras på nytt. Bland det som inte migreras finns viss anläggningsinformation, flertalet dokument, ritningar och planer samt miljöbeskrivningar.

Bilder kommer att migreras in i det nya registret efter hand.

Informationen i det gamla Bebyggelseregistret kommer att arkiveras i Riksantikvarieämbetets e-arkiv enligt gängse rutin.

Behöver jag gå utbildning igen för att registrera i det nya registret?

Ja, du kommer att behöva utbilda dig på nytt även om du gått utbildning i tidigare. Organisationen behöver även skriva nytt avtal/överenskommelse. Se ovan.