Ordlista för Bebyggelseregistret

Ordlistan innehåller såväl definitioner som förklaringar och den kan vid behov komma att uppdateras och utökas.

Klicka på bokstaven som ordet du vill ha förklarat börjar på.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z X Y Z Å Ä Ö

---

A

Anläggning – Anläggningar i Bebyggelseregistret är byggnadsverk eller andra konstruktioner som är varaktigt placerade på viss plats, på eller under mark eller vatten, men som inte är byggnader, parker eller trädgårdar.

Anmälningsplikt – Om en byggnad kan antas komma i fråga som byggnadsminne får länsstyrelsen förordna att anmälan till länsstyrelsen skall göras innan byggnaden rivs eller ändras på ett sätt som väsentligt minskar dess kulturhistoriska värde (anmälningsplikt). 3 kap. § 6 kulturmiljölagen (1988:950). Objekt med anmälningsplikt ingår i Bebyggelseregistret eftersom det sker en bedömning av det kulturhistoriska värdet och det bedöms som så högt att bebyggelsen skulle kunna komma i fråga för byggnadsminnesförklaring.

Ansvarig myndighet – Den myndighet som är ansvarig för bebyggelseobjektet. Baseras på skyddstyp – Riksantikvarieämbetet står som ansvarig för statliga byggnadsminnen, länsstyrelsen ansvarar för enskilda byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen och kommunerna är ansvariga för registrerade objekt med identifierat kulturvärde.

Ansvarig organisation – Den organisation som ansvarar för inventeringen i registret. Jämför med Utförarorganisation.

B

Bebyggelsenummer – Bebyggelsenumret fungerar som ID-nummer för bebyggelseobjekten. Bebyggelsenumret är unikt för varje objekt och genereras automatiskt i samband med att det registreras första gången. Bebyggelsenumret består av bokstaven B följt av årtal för första registrering, kolon och ett löpnummer, till exempel B2025:4369.

Bebyggelseobjekt – De typer av bebyggelse eller grupperingar av bebyggelse som dokumenteras och värderas i Bebyggelseregistret. Det finns fem olika typer av bebyggelseobjekt i registret: byggnad, anläggning, plats, område och skyddsområde (ibland kallat ”sammansatta bebyggelseobjekt” . De tre förstnämnda representerar tydligt avgränsade fysiska objekt medan de båda sistnämnda är två olika sätt att ringa in flera objekt.

Bebyggelseobjektversion – Anger vilken version av ett visst bebyggelseobjekt som är kopplad till aktiviteten. Se även Versionshantering.

Beslutad skyddsklassningsaktivitet – Aktivitet som innebär att bebyggelseobjektets skydd fastställts genom myndighetsbeslut.

Beslutad tillståndsplikt – Skydd av typen Kyrkligt kulturminne där det finns beslut från länsstyrelsen att kulturmiljölagens 4 kap 3 § om tillståndsprövning ska tillämpas på en kyrkobyggnad eller en kyrkotomt som har tillkommit efter utgången av år 1939 och som har ett högt kulturhistoriskt värde.

BM – Se Enskilt byggnadsminne.

Byggnad – Byggnad i Bebyggelseregistret är en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på en viss plats på eller under mark eller vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.

Byggnadsminne – Se Enskilt byggnadsminne och Statligt byggnadsminne.

Byggnadsminnesutbredning – Den totala ytan för ett byggnadsminne, oavsett om det består av en eller flera byggnader, ett eller flera skyddsområden eller en kombination. Se Skyddsområde.

Byggnadsverk – Byggnadsverk är en byggnad eller annan anläggning. Begreppen byggnadsverk och byggnad definieras i plan- och bygglagen.

E

Enkelinventering – Se Inventering av enskilt objekt.

Enskilt byggnadsminne – Bebyggelseobjekt skyddade enligt kulturmiljölagens 3 kap. En byggnad som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde kan skyddas som byggnadsminne enligt kulturmiljölagen.

F

Förstört kulturvärde – Registreras när bebyggelseobjektet anses så pass förändrat att det kulturvärde som funnits tidigare inte finns kvar längre. Förändringen kan exempelvis bero på förfall, rivning, brand, naturkatastrofer etc.

G

Generell tillståndsplikt – Typ för skyddet Kyrkligt kulturminne. Kan gälla kyrkobyggnad, kyrkotomt eller begravningsplats i enlighet med KML 4 kap. 3 §: ”Kyrkobyggnader som är uppförda och kyrkotomter som har tillkommit före utgången av år 1939 får inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd av länsstyrelsen.” (Kulturmiljölag (1988:950))

H

Händelse – Händelse eller åtgärd som haft väsentlig påverkan på bebyggelseobjektet, med särskilt fokus på objektets kulturvärden. För bebyggelseobjekt av typen Område är händelsetyp begränsat till ”Tillkomst”. Indelas i ett antal olika händelsetyper.

Händelsedatering – Den tidpunkt då händelsen ägde rum.

Händelsetyp – Typ av Händelse (se definition ovan). Följande värden kan förekomma: brand, flyttning, nybyggnad, ombyggnad, restaurering, rivning, tillbyggnad, tillkomst. Tillkomst används endast för områden och skyddsområden.

Hänvisning – Länk till auktoritetsregister för personer. I Bebyggelseregistret är det möjligt att länka till fyra olika auktoritetsregister: KulturNav, Wikipedia, Viaf och Getty.

Huvudgrupp – Övergripande typ av kategorisering, till exempel Bostäder, Offentlig förvaltning,  Religionsutövning, Transport och infrastruktur.

Huvudkategori – Den översta nivån bland kategorierna, till exempel Lada, Magasin, Sjösäkerhetsandordning och Skola. Se även Kategori.

I

Identifierat kulturvärde – Bebyggelseobjekt som i kunskapsunderlag, planeringsunderlag eller beslutsunderlag bedömts ha kulturvärden registreras i Bebyggelseregistret som Identifierat kulturvärde (IK-objekt) förutsatt att de inte är byggnadsminnen (enskilda eller statliga) eller kyrkliga kulturminnen för då registreras de i stället som dessa.

Observera att den informationsmängd som skapas i Bebyggelseinformationsprojektet fokuserar på själva identifieringen av kulturvärden. Skydd enligt PBL ingår inte i informationsmängden, men värdering och övrig information kan ligga till grund för beslut om lagskydd i olika former. Informationen kan bland annat också användas för att precisera varsamhetsbestämmelser för ett visst område, eller förekomma i kunskapsunderlag som beskriver kulturmiljöer, till exempel kulturmiljöprogram, arkitekturpolicy eller miljökonsekvensbeskrivning.

IK – Se Identifierat kulturvärde och Skydd.

Inventering – Aktivitet genom vilken information om bebyggelsen samlas in. Innebär vanligtvis såväl dokumentation av objektens utseende som bedömning av objektens kulturvärde. Utförs vanligtvis genom insamling av information på plats men kan också ske genom till exempel arkivstudier eller litteratursammanställningar.

Inventering av enskilt objekt – Inventering av ett enstaka objekt i syfte att dokumentera objektets egenskaper vid ett specifikt tillfälle. Inventering av enstaka objekt gör det möjligt att registrera information om ett enskilt bebyggelseobjekt utan att skapa ett helt inventeringsprojekt.

Inventeringsnummer – Inventeringsnumret fungerar som ID-nummer för de olika inventeringarna. Inventeringsnumret som skapas automatiskt i samband med registrering/publicering består av bokstaven C följt av årtal för första registrering, kolon och ett löpnummer, till exempel C2025:123.

Inventeringsområde – Det område inom vilket inventeringsaktiviteten genomförts. Representeras i Bebyggelseregistret av en digital geometri.

Inventeringsprojekt – Inventering av två eller flera objekt som genomförs under en begränsad tidsperiod och har tydligt formulerad omfattning och syfte.

K

Kategori – Bebyggelsen i registret kategoriseras utifrån vilket dess ursprungliga ändamål var. Syftet för vilket den uppfördes har vanligtvis betydande inverkan på såväl utformning som val av plats. Se Ursprungligt ändamål.

KKM – Se Kyrkligt kulturminne.

Kulturvärde förstört – Se Förstört kulturvärde.

Kvalitetshöjning – Aktivitet där felaktigt registrerade data och skrivfel korrigeras, men kan också innebära komplettering av den information som registrerats i den aktuella versionen. Observera att om det handlar om nytillkommen information från platsbesök eller nya källor ska den inte registreras som en kvalitetshöjning utan som inventering av enskilt objekt eller som en del av ett inventeringsprojekt.

Kyrkligt kulturminne – Bebyggelseobjekt skyddade enligt Kulturmiljölagens 4 kapitel. En byggnad som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde skyddas som kyrkligt kulturminne enligt kulturmiljölagen. I Bebyggelseregistret är de kyrkliga kulturminnena av typen Beslutad tillståndsplikt, Generell tillståndsplikt, Vårdplikt eller fastställd Kyrkotomt.

Kyrkotomt – Typ för skyddet Kyrkligt kulturminne. Definition från KML 4 kap 2§: ”Kyrkotomt är ett område kring en kyrkobyggnad som hör samman med byggnadens funktion och miljö och som inte är begravningsplats. Lag (1999:304). 2§ När en fråga om fastställelse av gränserna för en kyrkotomt uppkommer, prövas frågan av länsstyrelsen. (…)”Formulering i hjälptext: Ett område kring en kyrkobyggnad som hör samman med byggnadens funktion och miljö och som inte är begravningsplats. Fastställs av länsstyrelsen.

M

Migreringsaktivitet – Aktiviteten där information fördes över till det befintliga registret från en äldre version av Bebyggelseregistret.

Motivering – Beskriver kortfattat vilka kulturvärden som motiverar att bebyggelseobjektet registreras i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Övergripande objekt med byggnadsminnesskydd har oftast motivering hämtad från beslut om byggnadsminne respektive statligt byggnadsminne. Objekt med skyddstypen Förstört kulturvärde bör ha en motivering som förklarar skälet.

N

Nybyggnadsår – Det år som byggnaden, anläggningen eller platsen färdigställdes och var redo att tas i bruk. Vid osäkerhet går det att ange ett intervall (två årtal) inom vilket nybyggnaden med största sannolikhet stod klar.

Nyckelord – En del kategorier har synonymer kopplade till sig genom nyckelord för att underlätta sökningar.

O

Område – Område definieras i det här sammanhanget som en bebyggelsemiljö där de ingående delarnas gemensamma egenskaper gör att de kan betraktas som en enhet vid motivering av identifierade kulturvärden. Exempel på områden: flerbostadshusområde, järnvägsmiljö, kyrkomiljö, slottsmiljö och småhusområde. Se även Identifierat kulturvärde och Skyddsområde.

P

Plats – En plats är ett väl definierat och avgränsat markområde som anlagts eller gestaltats för att fylla ett specifikt syfte. Platsen som objekt höjer sig oftast inte nämnvärt över markytan. Platsen skiljer sig från bebyggelseobjekt av typen Område på så sätt att området inte har en tydlig fysisk avgränsning. Platsen ska vara tydligt avgränsad men behöver inte vara fysiskt sammanhängande. Exempel på platser är begravningsplats, trädgård, torg, park och parkeringsplats.

Roll – upphov – Den roll som upphovsmannen (person eller organisation) spelat vid en händelse. I registret har antalet roller begränsats till sådana som haft särskild betydelse inom de valbara händelsetyperna.

S

SBM – Se Statliga byggnadsminnen.

Sekundärt ändamål – Funktion som är underordnad bebyggelseobjektets huvudsakliga (dominerande) funktion.

Senare användning – Grunden för kategorisering av enskilda bebyggelseobjekt är det ändamål för vilket de ursprungligen uppfördes. Senare användning registreras inte i strukturerad form med kategorier utan beskrivs endast i fritext. Registrerade objekt har ofta en koppling till Lantmäteriets register där nuvarande användning anges, dock med ett annat kategorisystem som grund.

Situationsplan – Planritning som visar objektens läge i ett större sammanhang där olika inbördes förhållanden framgår. I Bebyggelseregistret syftas på bebyggelseobjektens läge inom ett avgränsat markområde.

Skydd – Anger, i det här sammanhanget, vad bedömningen av det identifierade kulturvärdet har resulterat i för formella eller informella restriktioner, exempelvis i form av lagskydd eller beslutsunderlag för handläggning av bygglovsärenden. Det kan också ange om ett tidigare identifierat kulturvärde har gått förlorat.

Skyddsbestämmelser – För statliga och enskilda byggnadsminnen finns vanligtvis fastställda skyddsbestämmelser som anger på vilket sätt byggnaden, och eventuellt området runt byggnaden, skall vårdas och underhållas samt i vilka avseenden de inte får ändras. Kallades tidigare för skyddsföreskrifter.

Skyddsområde – I skyddsföreskrifterna för enskilda och statliga byggnadsminnen kan det ingå bestämmelser om att ett område kring byggnaden skall hållas i sådant skick att byggnadsminnets utseende och karaktär inte förvanskas. Jämför med Byggnadsminnesutbredning.

Statligt byggnadsminne – Bebyggelseobjekt skyddade enligt förordningen om statliga byggnadsminnen. En byggnad som tillhör staten kan förklaras för statligt byggnadsminne, om den har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Bestämmelserna får också tillämpas på parker, trädgårdar eller andra anläggningar. (Förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen)

U

Underkategori – Den näst översta nivån bland kategorierna, till exempel Ängslada (underkategori till Lada), Isbod (underkategori till Bod) och Läroverk (underkategori till Skola). (Se även Kategori.)

Upphov – Sammanfattande benämning för den Upphovsman och den roll som denne spelat vid en händelse. Jämför Roll – upphov.

Upphovsman – Sammanfattande benämning för Upphovsperson och Upphovsorganisation.

Upphovsorganisation – Företag, myndighet eller liknande som deltagit vid en händelse.

Upphovsperson – Fysisk person som deltagit vid en händelse.

Ursprungligt ändamål – Den funktion som bebyggelseobjektet konstruerades för att uppfylla när det först uppfördes. Kategoriseringen av byggnader, anläggningar och platser bygger på vilken funktion objektet konstruerades för, det vill säga dess ursprungliga ändamål. Jämför med Senare användning.

Utförarorganisation – Den organisation som registrerar aktiviteten i systemet. Jämför med Ansvarig organisation.

V

Versionshantering – När informationen om ett sedan tidigare publicerat bebyggelseobjekt uppdateras på nytt sparas det som det som en ny version av bebyggelseobjektet. I versionshistoriken går det att se hur den tidigare publicerade versionen av bebyggelseobjektet såg ut.

Vårdplikt – Typ för skyddet Kyrkligt kulturminne. Enligt kulturmiljölagen ska alla kyrkobyggnader och kyrkotomter som tillkommit mellan 1939 års utgång och år 2000 vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. (Kulturmiljölagen 4 kap 2 §)

Ä

Ändamål – Bebyggelseobjektet kan vara uppfört med ett primärt syfte men eventuellt även andra funktioner.