Vanliga frågor om K-samsök

Är K-samsök en databas/museisystem där min institution kan lagra material/information?

K-samsök är ingen databas/museisystem i stil med t ex Primus, Sofie eller Carlotta utan en teknisk lösning som hämtar skördar information från anslutna databaser, lagrar den i ett index och tillgängliggör informationen via ett öppet API.

Informationen lagras således inte primärt i K-samsök utan i respektive institutions databas (kan t ex vara ett museum). Informationen i K-samsök ändras automatiskt när den ändras i källan med något dygns fördröjning (beroende på inställning).

Vilka databassystem levererar information till K-samsök idag?

Idag kan K-samsök hämta information från flera av de stora databassystemen, t ex Primus, MuseumPlus, Carlotta och Sofie 8. Det finns även ett antal specialutvecklade system som levererar data hos bl a Statens historiska museer och Riksantikvarieämbetet.

Är K-samsök en söktjänst?

Nej, K-samsök är ingen söktjänst och har inget publikt gränssnitt som slutanvändaren kan se i sin webbläsare. K-samsök är en webservice/infrastruktur med ett öppet API som används för att bygga e-tjänster mot olika användargrupper. Det finns idag flera sätt att titta på informationen i K-samsök,  t ex söktjänsten Kringla.

Vad gör Riksantikvarieämbetet för att förmedla Sveriges kulturarv till Europa och invånare i Sverige?

Riksantikvarieämbetet har åtagit sig den långsiktiga förvaltningen av K-samsök som utvecklats under perioden 2008-2010. K-samsök är en webbservice som skördar data från en rad olika museer och andra kulturinstitutioner i Sverige. Bland informationsleverantörerna finns både nationella, regionala och kommunala museer samt drygt tjugo hembygdsföreningar. Levererade data syns i Kringla, och även (om man har en Android-mobil) i telefonen (sök på ”kringla” i Google Play Store). Den information som finns i K-samsök levererar vi också vidare till Europeana och den kan genom ett öppet API användas i en mångfald webbtjänster och applikationer.

Varför är inte alla museer med i Europeana?

Att alla museer (ännu) inte finns med i Europeana (eller i K-samsök för den delen) har flera skäl. Det handlar bl a om bristande resurser (det kostar att digitalisera), bristande teknisk infrastruktur lokalt och en stor osäkerhet kring rättighetsfrågor. På många håll arbetar museer och arkiv hårt på att ta sig förbi dessa hinder. Riksantikvarieämbetet försöker stödja alla initiativ i den riktningen och ser särskilt positivt på alla former av konstruktivt samarbete mellan olika aktörer. Dock måste påpekas att myndigheten inte har något uppdrag att styra Sveriges museer. Varje institution står för sig själv, och utvecklingen måste alltså drivas av varje museiledning utifrån deras egna ambitioner och prioriteringar.

Är det Riksantikvarieämbetet eller K-samsök som levererar till Europeana?

Den som levererar data till Europeana kallas provider. Riksantikvarieämbetet är (med data ur Kulturmiljöbild, Fornvännen och Fornsök) en provider, men fungerar också som aggregator. Det betyder att myndigheten också levererar data från flera andra institutioner och organisationer, och detta möjliggörs genom K-samsöks tekniska plattform. SOCH (Swedish Open Cultural Heritage) är den engelska beteckningen på K-samsök.

Vem bestämmer hur information ska levereras till Europeana?

Varje informationsförvaltare bestämmer över sina data. Den som vill leverera till Europeana ska veta att det finns flera olika möjligheter. Varje institution väljer själv om, och hur det ska gå till. I Sverige är så vitt vi vet K-samsök den enda nationella lösningen som har en långsiktigt säkrad drift och förvaltning.

Utöver K-samsök finns ett antal olika tematiska eller domänspecifika initiativ som hjälper kulturinstitutioner att levererar sina data till Europeana.

Ur Europeanas perspektiv är det intressant med stora mängder – gärna högkvalitativ – data. Å andra sidan vill de helst inte ha direktkontakt med tusentals institutioner och föreningar i de 27 medlemsstaterna. Därför ser de gärna nationellt ansvariga aggregators på olika områden, och/eller gränsöverskridande paraplyorgan som APEnet (för arkiven) och CARARE (för byggnader och fasta fornlämningar). För en bra sammanställning av aktuella Europeana-inititativ, se denna sida för en sammanställning av aktuella projekt.

Hur regleras leveransen till Europeana, skrivs det några avtal och vem skriver på dessa?

Riksantikvarieämbetet skriver, som förvaltare av K-samsök, ett avtal med Europeana (du hittar det här) som tydliggör rollfördelning och tydliggör rättigheter till metadata och innehåll mm. Riksantikvarieämbetet säkerställer sedan detta mot de som levererar till K-samsök med en egen överenskommelse/avtal (som du hittar här).