Vad är K-samsök?
K-samsök tillgängliggör kulturarv från svenska museer och andra minnesinstitutioner. Data om kulturarv, till exempel museiföremål, bildsamlingar och arkivhandlingar, som finns på en mängd olika institutioner och platser samlas in till K-samsöks databas. Därifrån görs den tillgänglig för fri användning, berikning och utveckling.
Riksantikvarieämbetet har regeringens uppdrag att utveckla och förvalta K-samsök. Arbetet görs i samverkan med svenska minnesinstitutioner och myndigheter, Europeana och andra relaterade aktörer.
För vilka finns K-samsök?
Ytterst är det medborgarna som drar nytta av K-samsök. Enskilda användare får genom K-samsöks tillämpningar tillgång till samlat kulturarv och kan söka kunskap oavsett vilken institution informationen och objekten finns på eller var användaren befinner sig. De kan också använda det fritt tillgängliga kulturarvet och bidra med eget material genom olika tekniska lösningar.
K-samsök gör det möjligt för minnesinstitutioner att kostnadseffektivt bidra med innehåll till en digital kulturell allmänning. Genom K-samsök når kulturarvet ut och berikas genom sammanhang, länkning till andra resurser, större användning och ökad återkoppling. Att innehållet också levereras till Europeana ger ytterligare nytta och räckvidd.
Utvecklare och beställare av tekniska tillämpningar, till exempel webbtjänster och mobilapplikationer, skapar spännande och intressanta lösningar utifrån K-samsöks innehåll. Detta bidrar till kunskap, lärande och upplevelser samt till näringslivsutveckling.
Hur fungerar K-samsök?
Den tekniska infrastrukturen skördar data från organisationer som anslutit sig till K-samsök, till exempel museer, bibliotek, hembygdsföreningar och myndigheter. Varje institution som deltar ansvarar för de data de levererar, inklusive informationens kvalitet, innehållets upphovsrättsliga status och överföringen till K-samsök. Den skördade datan lagras inte primärt i K-samsök utan i respektive institutions databas.
Data som skördats till K-samsök görs tillgänglig via ett öppet API. Genom detta kan institutionerna själva, externa utvecklare och andra aktörer återanvända materialet och skapa tillämpningar i form av till exempel webbtjänster och mobilapplikationer. Ett exempel på tillämpning är Riksantikvarieämbetets söktjänst Kringla som i tillägg till data från K-samsök också använder sig av data från annat håll.
Förutom K-samsök webservice och söktjänsten Kringla finns även en databas för att ta vara på användargenererat material, till exempel länkar och “taggar”, framför allt från Kringla.
Öppenhet
K-samsök bygger på att den information som samlas in ska vara fri att vidareutnyttja för andra.
All levererad metadata tillgängliggörs för fri återanvändning utan restriktioner. Media, till exempel digitala bilder eller ljudklipp, ska innehållsleverantörerna märka med användningsrättigheter i enlighet med K-samsöks förvaltningsmodell.
Creative Commons-licenser används för en stor del av detta material. Det är en licensmodell som tydligt visar vad man får lov att göra med material med upphovsrätt.