Vanliga frågor om söktjänsten Runor

Syftet med söktjänsten är i första hand att förenkla för forskare, så att man ska kunna forska på befintligt runmaterial digitalt var man än befinner sig i världen, men även för dig med stort intresse för runor och runinskrifter. För dig som är nybörjare och vill lära mer om runor kan du läsa mer i Runskolan som är framtagen för skolor och andra intresserade.

Vem kan söka i söktjänsten Runor?

Söktjänsten är öppen för alla och kommer inte att kräva inloggning. De tekniska kraven för att kunna använda Runor är en webbläsare och internetuppkoppling och webbgränssnittet är mobilanpassat för arbete i fält.

Vi rekommenderar att du använder Microsoft Edge, Mozilla Firefox eller Google Chrome för bästa funktionalitet och prestanda. Har du en äldre webbläsare bör du uppdatera till senaste version.

Vad kan jag söka på?

• Runstenar och objekt med runinskrifter.
• Runtexter, även enskilda ord och ljud.
• Plats, geografiskt via karta eller ortsnamn i titeln.

Vad får jag för typ av information?

Informationen som söks fram innehåller olika fakta om objektet som till exempel ursprung, placering, runinskrift, inskannade bilder och publikationer. Det visas en translitterering, teckenöversättning, av runtexten vilket innebär en normalisering till fornvästnordiska, även fornöstnordiska för danska och svenska inskrifter, samt en översättning till moderna språk. I de flesta fallen till engelska, men även svenska och norska översättningar förekommer.

Var hämtas informationen?

Vi hämtar information från dessa samlingar:

• Samnordisk runtextdatabas, från Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
• Runstensbilder från Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetet.
• Digitala Sveriges runinskrifter, Riksantikvarieämbetet (kommer snart).
• Antikvarisk topografiska arkivets samling av bilder på runstenar och bildstenar, Riksantikvarieämbetet.
• Runhandskrifter och fotografier ur Uppsala universitetsbiblioteks samlingar (kommer snart).
• Övriga kulturarvsinstitutioner anslutna via K-samsök, till exempel muséer som har runinskriftsbärande föremål i sina samlingar.

Mer material är digitaliserat och kommer att läggas in efter hand.

Är informationen i Runor tillgänglig och öppen?

Riksantikvarieämbetet vill att kulturarvsinformation sprids och används vidare i olika sammanhang. Därför arbetar vi för att all vår data ska vara tillgänglig, öppen och användbar för alla.

Öppna data är digitaliserad, offentlig information som vem som helst kan ta del av och använda till valfritt ändamål. Många svenska myndigheter tillhandahåller öppna data, däribland Riksantikvarieämbetet.

Runors gränssnitt är byggd på öppna länkade data från K-samsök. Metadatat är licensierade som CC0, och öppen för vem som helst att vidareanvända, bygga appar på och så vidare, via K-samsöks API. Kärnan i innehållet som Runor visar kommer till K-samsök från Uppsala Universitets Samnordisk runtextdatabas, och Runor tar även del av dess API.

Läs mer om Riksantikvarieämbetets öppna data här.

Jag är utvecklare. Får jag använda informationen i min egen applikation och hur gör jag?

Självklart! Söktjänsten Runor är byggd helt och hållet kring öppen data. Faktum är att all information som visas i Runors gränssnitt är hämtad från andra system. Stommen i Runor, informationen om de enskilda runinskrifterna, hämtas från Samnordisk runtextdatabas via ett REST-API på http://runor.nordiska.uu.se/rest. Det gäller även de komplexa kombinerade sökningar som kan göras i Runors gränssnitt. Sökresultaten berikas därefter med information om de enskilda ristningarna som finns indexerad i K-samsök (https://www.raa.se/hitta-information/k-samsok/), t.ex bilder och dokumentation.

Varför ser jag inte vissa bilder direkt?

Om inte bilden kommer upp direkt under fliken Bilder, kan du klicka på länken vid Organisation så kan du få upp bilden hos organisationen som levererar bilden. Ommappning sker hos dessa bildleverantörer för att möjliggöra direkt bildvisning i Runor. Att bilder inte syns kan också bero på att de inte publiceras på https, det är då beroende på vilken webbläsare man använder. Rekommenderade webbläsare är Microsoft Edge, Mozilla Firefox eller Google Chrome.

Hur fungerar söktjänsten Runor?

Du väljer hur du vill söka med hjälp av Text, Signum, Fyndplats eller Karta.

Text

Med Text söker du direkt i runinskrifterna. Du kan söka på språkliga former i runinskriften, i normaliseringen till det lokala fornspråket eller i översättningen till fornvästnordiska, se sidan Språk i söktjänsten Runor. Det finns också översättningar till moderna språk, engelska, svenska etcetera.

Observera att textsöket inte per automatik gör skillnad på gemener och versaler eller på bokstäver med eller utan längdmarkering, till exempel a och á. Här kan du läsa mer om Specialtecken på sidan om Språk.

Till din hjälp finns ett tangentbord med specialtecken till höger om sökrutan. Nedanför textfliken finns också en knapp för att filtrera på annan information kopplad till inskriften.

Signum

Signum är den unika beteckningen för runinskrifterna. Denna består ofta av en lands- eller landskapskod och ett löpnummer och refererar till inskriftens beskrivning i ett referensverk eller annan utgåva. U 11 anger exempelvis den runinskrift som är publicerad som nummer 11 i Upplands runinskrifter (1940-58).

För runinskrifter som ännu inte har behandlats i de nationella runverken som Sveriges runinskrifter används signum som pekar på den källa som läsningen bygger på. U Fv1992;166 avser till exempel en runinskrift som är publicerad i en artikel i Fornvännen 1992 och där själva runtexten återges på sidan 166.

Fyndplats

Fyndplats söker på inlagda runlokaler. För att i stället söka upp ett specifikt område, sök direkt i kartan eller under text – filtrering – proveniens för att se vilka runinskrifter som finns där.

Karta

Du kan klicka i kartan på valfri position, välja någon av träffarna och läsa om objektet eller lokalen.

Vilka språk kan jag söka på?

I princip är alla inskrifter översatta till engelska. Från start finns också ett stort antal svenska runinskrifter översatta till svenska. Detta arbete fortsätter även efter lanseringen av Runor. Många norska inskrifter är översatta till bokmål. Databasstrukturen erbjuder också stöd för översättningar till danska och nynorska.

På sidan Språk i söktjänsten Runor har vi förklarat mer om de olika språken som återges i tjänsten.

Hur gör jag en avancerad sökning?

På sidan Avancerad sökning finns hjälp och exempel på hur du gör avancerade sökningar.

Vilka begrepp används i Runor?

I tjänsten har vi använt begrepp som till exempel Stil, Korsformer, Brakteattyp, Runristare och Datering.
Läs mer om begreppen och vad de innebär här.

Varför återges inte inskrifterna med runtecken?

Orsaken till varför inskrifterna inte återges med runor är för att det finns en så stor variation i runformer, så de kan inte återges rakt av.

En a-runa under vikingatiden till exempel har dubbelsidig bistav, ensidig bistav till vänster eller ensidig bistav till höger. Det finns alltså minst tre varianter, plus olika mellansteg. Ska man återge detta måste man gå igenom litteraturen och titta på varenda a-runa och bestämma den.

De inskriftsutgåvor som Samnordisk runtextdatabas bygger på har skrivits under period av över 100 år och är därför inte helt enhetliga när det gäller beskrivningen av runformerna, och fotografierna är ibland otydliga eller rentav retuscherade. Därför går det utifrån utgåvorna ibland inte att avgöra hur en viss runa verkligen ser ut och för försvunna runinskrifter kan ibland olika källor tala emot varandra. Det är alltså ett enormt jobb att sammanställa denna information, även om det skulle vara mycket intressant att göra det.

Utöver de ovan beskrivna filologiska utmaningarna finns det också tekniska begränsningar. Det finns för närvarande ingen teknisk standard för att beskriva och återge alla de runformer som förekommer i materialet.

Vilka är principerna för translitterering?

Translitterering betyder omskrivning av ett skriftsystem till ett annat så att varje främmande tecken motsvarar ett translittererat tecken. Läs mer om principerna för att translitterera runor, bokstäver och siffror här.

Hur citerar jag innehåll från Runor?

Läs mer om hur du kan hänvisa eller citera innehåll till vetenskapliga publikationer eller till webbsidor.

Grundläggande beskrivning av runtextdatabasen och Runor av författarna Williams, Bianchi och Zimmermann finns här: Corpus Editions of Runic Inscriptions in Supranational Databases.

Hur gör jag om jag hittar fel?

Vi är mycket tacksamma om du vill meddela oss om du ser något i söktjänsten som verkar felaktigt eller inte fungerar.

• Hittar du fel som rör innehållet, som text, dateringar och nyckelord etcetera i databasen, skicka gärna ett meddelande till: e-runor-nordiska@uu.se
• Hittar du fel som inte har med själva databasinnehållet att göra, utan om tjänstens funktioner, skicka gärna ett meddelande till: e-runor@raa.se