Undersökning av skeppsvrak på Blasieholmen i Stockholm. Foto: ( CC BY)

Rapportering och dokumentation

Efter en arkeologisk undersökning är dokumentationsmaterialet och fynden det som finns kvar av fornlämningen. Rapporten är en redovisning och tolkning av detta källmaterial. Genom rapporteringen från arkeologiska undersökningar tillkommer ständigt nytt källmaterial som är ett viktigt underlag för historieskrivningen.

En arkeologisk undersökning avslutas med att resultaten tolkas i en rapport (inom uppdragsarkeologin används begreppet basrapport). Rapporten innehåller fakta om undersökningen, beskrivning av metoder och redogörelse för de iakttagelser som görs under undersökningens gång. Det finns också listor på de olika anläggningar som undersöktes och av de fynd som påträffades.

Från stora arkeologiska undersökningar kan det komma många olika typer av produkter. Ofta görs en vetenskaplig fördjupning där resultaten bearbetas och tolkas utförligt. Den kan vara publicerad i rapporten eller i en separat publikation eller som en artikel i en samlingsvolym eller i en vetenskaplig tidskrift.

Viss rapportering kan också göras genom att arkeologerna tillhandahåller digitala data. Till en byggherre kan arkeologerna exempelvis leverera digital information om fornlämningarnas avgränsning som kan användas vid planeringen av ett byggprojekt.

Enligt kulturmiljölagen 2 kap.13 § kan länsstyrelsen också besluta om att förmedling som vänder sig till allmänheten ska ingå i en uppdragsarkeologisk undersökning. Det kan vara fråga om visningar, föredrag och broschyrer eller böcker som sammanfattar resultaten populärvetenskapligt. För alla arkeologiska undersökningar där resultaten är av intresse för allmänheten ska det framställas en populärvetenskaplig sammanfattning. För stora undersökningar med stort intresse från allmänheten bör det också göras en populärvetenskaplig publikation.

Rapporterna är allmänna handlingar och samtliga rapporter från arkeologiska undersökningar finns tillgängliga i Antikvarisk-Topografiska Arkivet (ATA) på Riksantikvarieämbetet. Samtliga rapporter som framställts inom uppdragsarkeologin finns också på länsstyrelsen och länsmuseet i det län där undersökningen utförts. Alla arkeologiska basrapporter, vetenskapliga fördjupningar, populärvetenskapliga sammanfattningar och populärvetenskapliga publikationer från de uppdragsarkeologiska undersökningarna finns tillgängliga digitalt i Riksantikvarieämbetets öppna arkiv Samla (från och med 2013).  Museerna och andra arkeologiska undersökare publicerar vanligen också sina rapporter på respektive webbplats. Där finns också ofta detaljerad information om pågående arkeologiska undersökningar. Det kan vara bloggar, grävdagböcker och bilder på intressanta fynd.

Dokumentationsmaterial

Det mesta av den arkeologiska dokumentationen upprättas digitalt i form av mätfiler eller digitala bilder. Ett urval av denna ska skrivas ut på papper och förvaras för framtiden i ett arkiv på Riksantikvarieämbetet (ATA) eller på ett länsmuseum. Där ska också en arkivversion av rapporten från undersökningen förvaras.

För närvarande pågår ett projekt inom Riksantikvarieämbetet för att skapa en digital arkivering av arkeologiskt dokumentationsmaterial.